Monthly Archive for May, 2007

Övergivna platser… i bokform

Jan Jörnmark, som föreläste på RAÄ:s höstemöte 2006, har samlat en del av bilderna från sin hemsida, Övergivna platser, slängt in en del nytagna bilder och gett ut dem i bokform på förlaget Historiska media.

Omslaget till Jan Jörnmarks bok Övergivna platser

Denna urban exploration-farfar (hans egna ord) är docent i ekonomisk historia vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg och har tagit fram hemsidan pga sitt intresse för omvandling och uppenbarligen var det många som uppskattar det han gjort. Han passar också på att kommentera bilderna och sätter in platsen i ett historisk sammanhang vilket gör sidan både tänkvärd och folkbildande.

Hemsidan och boken visar bilder från en inte allt för avslägsen tid som sakta med säkert håller på att försvinna. Delar av 1900-talets bebyggelse har rivits eller håller på att förfalla. Riskerar vi att delar av vår arkitekturhistoria inte kommer att bevaras för framtida generationer? Hur ska vi bevara denna del av vårt kulturarv? Kommentera gärna och låt mig veta hur du tycker och tänker kring detta.

Läs mer nedan:

Gästblogg: Sensationella upptäckter vid Ölands största fornborg

Gråborg är Ölands största forntida borg och ägs av Kungliga Vitterhetsakademin. För att ta reda på mera om fornborgen har vi nyligen tillsammans med Saga Geofysik undersökt den med magnetometer. Med den nya tekniken är det möjligt att se strukturer under marknivå och det möjliggjorde en sensationell upptäckt. På bilderna ser vi tydligt en cirkelformad fördjupning cirka 40–45 meter utanför borgen. Fördjupningen är mellan tre och fem meter bred. Genomslaget vid magnetometerundersökningen är så tydligt att vi tror att det kan röra sig om en flera meter djup vallgrav.

Magnetometerdata med tolkning av Saga GeofysikMen vi gjorde också flera upptäckter: En hel bebyggelsestruktur framträdde som har varit helt okänd. Bebyggelsen består av fem hus, två vägar och ett antal svårtydda strukturer som skulle kunna vara hantverksplatser. En av vägarna går rakt mot vallgraven och den medeltida port som finns i fornborgen. Ett tydligt avbrott finns i vallgraven som skulle kunna vara en passage över vallgraven. Vi är inte säkra på hur gammal vallgraven eller bebyggelsen är. Kanske är den från medeltiden, då man vet att borgen användes av S:t Knutsorden, eller kanske från 1600-talet då borgen användes i krig mellan Sverige och Danmark.

Flygbildsmontage gjord av Vitterhetsakademin över Gråborg med undersökningsytan markeradMed tanke på georadarns och magnetometerns effektivt kan man undra om vi verkligen behöver gräva i framtiden? Saga Geofysik, som utfört undersökningarna, tycker inte det. De menar att den nya tekniken kan inte ersätta arkeologiska utgrävningar, men kan göra dem kan bli mer rationella och kostnadsbesparande genom att man kan få ett mycket bättre underlag för att bestämma exakt var man vill gräva. Undersökningen vi gjorde nyligen täckte endast ett 1 hektar stort område, så det behövs både magnetometerundersökningar och arkeologiska undersökningar för att bekräfta om det verkligen rör sig om en vallgrav och få reda på vad mera som kan döljas inom fornborgens murar. Vi hoppas kunna undersöka Gråborg mera i sommar.

>>Robert Danielsson (rdanielsson at vitterhetsakad.se) är ansvarig fastighetsförvaltare för Vitterhetsakademiens fastigheter

Fornlämningar i din GPS

Uppdatering: Tyvärr GPX-filen nedan inte kvar men det går att göra egna utifrån instruktionen nedan. /Johan Carlström

Att ha GPS blir alltmer vanligt. De kommer med på köpet i nya bilar, finns att köpa för en ganska billig peng i elektronikbutikerna och börjar nu också byggas in i mobiltelefoner. Det finns nu också flera tjänster som knyter ihop GPS-användande med webben – sajter som bygger på användarskapat innehåll, oftast fotografier, knutet till en viss plats. Exempel som kan nämnas är fotosajterna Flickr och Panoramio. Flitigaste användarna av webb och GPS i kombination är nog dock geocacharna.

Kvinna med GPS i skogslandskap på hösten på Djurgården
Foto: Rikard Sohlenius

Geocaching är en sport för alla som äger en GPS. Man kanske kan kalla det för en modern version av gömma nyckeln eller skattjakt. Någon gömmer en burk eller liknande någonstans, med en loggbok och en penna som viktigaste innehåll. Sedan publicerar man så noggranna koordinater som möjligt, ibland tillsammans med ledtrådar, på en webbplats på Internet. Intresserade kan sedan leta upp geocachen och anteckna sig i loggboken.

Om man håller på med geocaching, tar georefererade fotografier eller bara tycker om att titta på fornlämningar när man är ute på promenad så kan det kanske vara kul att ha med fornlämningar som waypoints i sin GPS!? Jag har skapat och zippat några tematiska GPX-filer (GPX är ett filformat som många GPS:er av olika fabrikat kan läsa) att ladda ner. För varje fornlämning i filerna finns det också en länk till dess beskrivning i Fornsök. Kommentera gärna urvalet och kom med förslag på andra geografiska områden eller tematiska innehåll!

Filerna är skapade med hjälp av freewareprogrammet GPSBabel och data kommer från RAÄ:s publika söktjänst för fornminnen Fornsök. Om du vill skapa egna GPS-filer med fornlämningsinnehåll kan du också göra det med hjälp av GPSBabel och Fornsök. Alla positioner är i referenssystemet WGS84. Du gör så här:

1. Ladda ner GPSBabel
2. Använd Fornsök för att söka fram det innehåll du vill ha till din GPS
3. Ladda ner Fornsöks sökresultat som en KML-fil genom att högerklicka på Visa i Google Earth och välj Spara som…
4. I GPSBabel konverterar du därefter KML-filen till GPX eller till ett format anpassat till just ditt GPS-fabrikat.
5. Importera den resulterande filen till din GPS.

Om du vill placera ut en cache vid en fornlämningsmiljö tänk då på att lägga ut cachen på avstånd från fornlämningen så att den inte kan skadas av för ivriga geocachare.

Jag tar väldigt gärna emot feedback vad gäller Fornsök och möjligheten att ladda ner fornlämningsdata till GPS. Kommentera direkt här eller mejla mig direkt (david.haskiya (at) raa.se ).

>>David Haskiya jobbar med fornminnesinformation och Kulturmiljösök på Riksantikvarieämbetet.

Gör FMIS nån nytta?

Fornminnesinformationssystemet (FMIS), som är ett verktyg för professionella användare har nu varit igång sedan 2003. Vi på Kulturdataenheten på Riksantikvarieämbetet som jobbar med FMIS undrar ofta hur användarna tycker det funkar: Vad behöver vi jobba vidare med. Visst har vi löpande haft kontakt med FMIS-användarna, men nån mer heltäckande bild har vi egentligen inte haft.

Diagram över hur stor nytta användarna har av FMIS
Diagram över hur stor nytta användarna har av FMIS på en skala från 1-6.

Så då gjorde vi det man bör göra, vi körde ut en webbenkät. Och nästan 800 vänliga människor tog sig tid att svara, ytterligare svarade istället med en e-post. Tack allesammans!

Informationen från FMIS används ofta, dagligen eller flera gånger i veckan (30 resp 40 %), i alla fall av de som svarade på enkäten. Flitigast är man på de regionala museerna.

Men hur är det med nyttan? 63 % av enkätsvaren anger högsta eller näst högsta betyg vad gäller den nytta de har av FMIS. Och majoriteten tycker att FMIS inneburit en förbättring eller underlättat deras arbete. Bara 3 % anger att tillgången inte gjort någon skillnad.

Det finns helt klart saker som vi måste åtgärda. Det gäller framför allt kartan, som bör bli större och med bättre kartunderlag, och andra funktioner som hör samman med kartan. Även innehållet behöver förbättras, och digitaliseras i högre grad.

Mycket av de här sakerna kommer vi att förbättra redan i år. Det gäller inte minst den kartfunktion som vi utvecklar nu. Den kommer inte bara att stödja FMIS utan all lägesbunden information!

>>Malin Blomqvist, jobbar bland annat med FMIS på Kulturdataenheten på Riksantikvarieämbetet

Ny historisk karttjänst på Lantmäteriet.se

I dagarna lanserar Lantmäteriet sin nya söktjänst för historiska kartor. Utseendet har fått en uppfräschning och det går numera att utan kostnad se och zooma in på kartor i “helskärmsformat”. Allt som krävs är att du laddar hem ett plugin som är gratis.

Om du har problem att hitta vad du söker så rekommenderar jag att du använder den avancerade sökningen. Sverige har ett unikt kartmaterial som sträcker sig från 1600-talet och framåt och nu har det alltså blivit ännu mer tillgängligt för alla att använda. Starkt jobbat!

Till Visby vi fara…

Vi var ett gäng på sammanlagt 50 personer (familjer inräknade) som besökte Gotland förra helgen (12-13/5) för att få information och känna efter om en flytt till Visby är något att satsa på. Jag måste säga att det kändes lite speciellt att besöka det cementskelett som om lite mindre än ett och ett halvt år kommer att inhysa en stor del av Riksantikvarieämbetet samt Riksutställningar.

Riksantikvarieämbetets blivande, halvfärdiga lokaler i Visby med en röd kranbil i förgrunden
De nya lokalerna i maj 2007. Foto: Johan Carlström

Dagarna bestod av information om boende, arbetsmarknad, skolor, kulturutbud mm blandat med vackra vyer och trevligt sällskap. På lördagskvällen tog jag och min sambo en promenad längsmed ringmuren och kombinationen lågsäsong, melodifestival och hockey gjorde att vi inte mötte en enda människa på hela promenaden. Allt som hördes var havet och en och annan bil i fjärran, det är lite annat än den ständigt närvarande E4:an som ligger som ett ständigt bakgrundsbrus här hemma. Jag lyckades även ta denna nästintill magiska bild på en ringmur i kvällsdis.

Visby ringmur på kvällen
Foto: Johan Carlström

I Visby konfronteras nytt och gammalt, den tjocka ringmuren med anor tillbaka till medeltiden ställs mot den osäkra framtiden och de långsamt framväxande lokalerna. En Gotlandsflytt kommer att innebära en stor utmaning men samtidigt kommer man att lämna det invanda Stockholm. Resan gav en del att tänka på, i höst måste vi bestämma oss.

Lokalpressen skrev om besöket:

Läs mer om Gotlandsflytten på RAÄ:s webbplats.


>>Johan Carlström är arkeolog och jobbar med Kulturmiljöportalen.

Renspår von oben

Renvallar
QuickBird Products © DigitalGlobe.

Renvallar framträder ofta som svagt ovala ytor av örtvegetation omgivna av rishedar eller fjällbjörkskog. Avvikelsen i vegetationen uppfattas av satellitsensorn och det är därför möjligt att skilja ut renvallarna från omgivningen. De streckade ytorna markerar kända renvallar som registrerats vid fornminnesinventeringen.

I ett tidigare inlägg skrev jag en snutt om hur jag som kulturmiljövårdare kan använda satellitdata. Satelliternas känsliga sensorer kan uppfatta små nyansskillnader i det reflekterade ljuset från jordytan. Dessa sensorer klarar långt mer än vad det mänskliga ögat mäktar med. Så pass “klarsynta” är satellitbilderna att de kan upptäcka äldre tiders bruk och seder. För att bättre få kläm på teknikens möjligheter och begränsningar har vi startat ett utvecklingsprojekt tillsammans med naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet och Silvermuseet i Arjeplog. Vi vill hitta metoder som underlättar kartläggningen av fjällens kulturarv. Som case har vi valt att inrikta oss på så kallade renvallar.

Och vad är nu en renvall för något? Jo, det är, eller snarare var, avgränsade markytor som renägarna använde som uppsamlingsplatser för tamrenar för bland annat mjölkning, slakt och kalvning. Dessa renvallar var i bruk fram till omkring mitten av 1900-talet då den moderna renskötseln inte hade behov för dem. På grund av den långsamma vegetationstillväxten i fjällen ser vi renvallarna fortfarande som svagt ovala ytor, ofta med en frodig örtvegetation som kontrasterar mot den kargare omgivningen.

>> Jerker Moström, jobbar på Riksantikvarieämbetet med landskapsfrågor och GIS

Är kulturarvet synligt från rymden?

Vi är väl många som hört att kinesiska muren skulle vara det enda byggnadsverk som går att se från månen. Detta är måhända en myt, Apollo-astronauterna lyckades nämligen inte urskilja några byggnadsverk alls från månen, men visst är kulturarvet synligt från rymden!

Hundratals kilometer ute i rymden snurrar i dag en allt större skara satelliter runt jorden i en svindlande hastighet av många tusen kilometer i timmen. Vissa av dem har hemliga uppdrag och används av militärer och underrättelseorganisationer runt om i världen. Men många av satelliterna har det betydligt fredligare uppdraget att förse oss civila myndigheter, organisationer, företag och medborgare med data om jorden. Så det är väl knappast någon som har undgått satellitbilderna som kablas in i våra vardagsrum via dagliga väderleksrapporter. Och vi är numer ganska många som med förtjusning har snurrat på den virtuella jordgloben i Google Earth – och fått oss att känna oss “som en satellit, satellit högt i de blå”.

Men jag som kulturmiljövårdare kan givetvis också dra nytta av satellittekniken. Satelliterna ger oss ögonblicksbilder av landskapet och genom tolkning av bilderna kan vi spåra uttrycken för ekonomiska system, politiska idéer och ideologi. Bilden här visar ett exempel:

Järnridån Bilden avspeglar det politiska landskapet i bokstavlig tappning. Den gamla järnridån skär fortfarande på sina håll som en knivskarp gräns genom Europa. Söder om den vita gränsen i bilden ser vi det småskaliga, österrikiska odlingslandskapet med tusentals spridda åkertegar. Norr om gränsen ser vi spåren av kommunisttidens jordbruk i nuvarande Tjeckien. Stora och välarronderade åkrar som brukades av statsägda kollektivjordbruk. Källa: Landsat 7 ETM+.

>> Jerker Moström, jobbar med landskapsfrågor och GIS på Riksantikvarieämbetet.

Carl von Linné i Google Earth

Carl von Linné som Mr Flower Power
Foto: Full Tank

2007 firas Carl von Linnés 300-årsdag på många håll i världen och därför öppnas den 9 maj en utställning i Riksantikvarieämbetets lokaler i Östra stallet (Storgatan 41 i Stockholm). Innehållet i utställningen utgår ifrån föremål och informationen i våra samlingar, både de digitala registren men även originalhandlingar som Linné själv har skrivit. Vår digitala information har vi använt genom att skapa en karta i Google earth där man kan läsa mer om byggnader och fornlämningar som har anknytning till Linné och dessutom läsa delar av hans reseberättelse och se bilder från vårt bildarkiv, Kulturmiljöbild. Google earth ger oss en möjlighet att visa våra samlingar på ett nytt sätt där du som inte har kan besöka utställningen kan då se vad som göms i RAÄ:s arkiv och register. KML-filen (dvs filen som öppnas i Google earth) går även att ladda ner från vår hemsida.