Länsstyrelsen upphäver k-märkning

Länsstyrelsen i Stockholm har idag 14 juni 2007 hävt byggnadsminnesförklaringen av fd Generalstabens stalletablissement. Riksantikvarieämbetet som i ett tidigare yttrande till länsstyrelsen sagt att byggnadsminnet bör vara kvar, har nu tre veckor på sig att överklaga länsstyrelsens beslut.

Akademiska hus AB lämnade i december 2006 in en ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län om att få häva byggnadsminnet fd Generalstabens stalletablissement, eller Swartlings ridskola som det också kallas. Man anser att den enda tänkbara platsen för den nya Musikhögskolan är på den tomt där byggnadsminnet idag ligger samt att byggnaderna är i dåligt skick och att ett bevarande skulle vara förknippat med sådana kostnader som inte står i rimliga i förhållande till byggnadsminnets betydelse.

Rivning med villkor
Som skäl till hävandet av byggnadsminnet anger Länsstyrelsen bl.a. att Musikhögskolans nya lokaler skulle utgöra ett väsentligt tillskott till Stockholms kulturliv.

– Jag anser liksom Akademiska Hus och Stockholm stad att det allmänna intresset att ge Musikhögskolan nya och funktionella lokaler är mycket stort, säger landshövding Per Unckel.

Länsstyrelsen understryker dock att fastighetsägaren är skyldig att hålla byggnaderna i sådant skick att de inte förfaller och att eftersatt underhåll inte utgör grund för upphävande av byggnadsminnesförklaringen.

Innan stall och ridhus får rivas måste dock den nya detaljplanen vinna laga kraft. Dessutom måste Akademiska hus AB bekosta en dokumentation av anläggningen.

Delade meningar
Länsantikvarie Mats Jonsäter instämmer inte i Länsstyrelsen sammanvägda bedömning och menar att byggnadsminnet inte bör upphävas. Det allmänna intresse som sammanhänger med Musikskolans verksamheter kan inte knytas till den specifika platsen, menar han. Musikhögskolan saknar lång historisk kontinuitet på platsen och verksamheten i sig kan inte kompensera för förlusten av de kulturhistoriska värdena.

Även Riksantikvarieämbetet är av annan åsikt i frågan och har i ett tidigare yttrande anfört att byggnadsminnet inte bör hävas eftersom de kulturhistoriska värden som byggnaderna hade 1993/1995 då det av regeringen respektive Länsstyrelsen fastställdes som byggnadsminne är lika höga idag.

– Det är mycket ovanligt att Länsstyrelsen häver ett eget beslut om byggnadsminnesförklaring. Det har aldrig tidigare hänt i Stockholm, säger Fredrik Blomqvist på Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet har nu tre veckor att bestämma sig för om de ska överklaga länsstyrelsens beslut till länsrätten.

Vi på RAÄ har delar av våra egna kontorslokaler samt bibliotek i just ett stall och ridhus – skulle kanske gått att även här hitta en lösning som var bra för alla parter?

Uppdatering: Se inslag från SVT:s ABC här.

>>Tomas Örn är bebyggelseantikvarie och jobbar med frågor som rör statliga- och enskilda byggnadsminnen samt regional utveckling på RAÄ.

7 comments

  1. Daniel Andersson

    Snälla, överklaga! Det är tragiskt att se hur lätt många års systematisk arbete med kulturmiljövård väger när vi är inne i några år av kraftigare tillväxt. Bevarandeplaner och skyddsmärkningar, som var tänkta att ge ett långsiktigt skydd, argumenterar man med lätthet för att häva eller ändra i en handvändning. När det har lugnat ner sig igen, kommer många att beklaga att så mycket gick förlorat under så kort tid.

    En engagerad byggare och en skicklig arkitekt kan naturligtvis hitta en bra lösning med ett bevarat stall. När man inte vill eller inte kan, så är det enklare att säga att det inte går.

    Utan att i övrigt bedöma Lux-projektet på Lilla Essingen, så är det ett bra exempel på hur välgörande det varit att man tvingats att reagera på och relatera till bef äldre bebyggelse. Hade de låga tegelkåkarna inte funnits, så hade hela området blivit tätt och klaustrofobiskt.

  2. Eva Pelve

    Nu vill jag vara djupt personlig: nyheten om Swartlings ridskola drabbade som en box i magen! Inte av samma välformulerade kulturminnesskäl som de andra inläggen, utan därför att jag tillbringade en stor del av min vakna tid i tonåren på Valhallavägen 99. Gula Villan på tomten ägdes nämligen av Stockholms armélottakår och huset/omgivningen formligen kryllade av små tanter med gammaldags lottadräkt eller uniform. Trädgården underhölls av fd översten Magni Gunvén, och det var så vackert så! Vi brukade låna stallutrymme av Swartlings för årliga julmaknader, dit folk vallfärdade för att bla a köpa lottornas goda korv (det här börjar låta som Emil i Lönneberga!)En gång skänkte jag en antik rysk samovar till loppisen, och sålde den för 400 kr, vilket var den största summan dittills för ett enskilt föremål… Det var i stallet, det!
    Nu är den delen av lottornas verksamhet sedan länge och tack och lov förbi. Kåren flyttade till en annan adress på Valhallavägen, och har nu kansli på Livgardets område. Jag var på Swartlings häromåret för att på kårens uppdrag försöka hitta vår gamla skylt som det skulle sparas på av kulturminnesskäl. Gunilla Swartling och jag funderade länge över var den kunde ha hamnat, men vi hittade den aldrig…
    Stöter ni på den, så är jag tacksam för tips!

    /Eva

  3. Gustaf Otto Douglas

    Jag är bedrövad, förbannad och stridsberedd!
    Jag är medlem av M/Engelbrekt och ser nu att den tidgare
    M-märkta landshövdingen Per Unckel numera ingår i det kulturfientliga patrask, som under 60/70talen ägnade sig åt att förstöra centrumbebyggelser i många mindre städer.
    Tänk om Per Unckel!
    Min förhoppning nu är att RAÄ skall våga överklaga lands-hövdingens uppenbarligen personliga beslut.

  4. Martin R

    Jag jobbade med min avhandling i flera år sittande i Västra Stallet på Storgatan 41, och jag är nu en flitig och nöjd besökare i nya Vitterheten i Östra Stallet. Om man ville skulle man utan tvivel kunna göra en liknande invändig ombyggnad av Swartlings ridskola.

  5. Michael Berglöf

    För alla som engagerar sig i kulturmiljöfrågor framstår lästyrelsens beslut som katastrofalt. Eftersom miljöer i hela landet hotas under trycket av den rådande högkonjunkturen hade det varit extra viktigt att länstyrelsen visat civilkurage i denna fråga. Nu är risken uppenbar att expolatörer runt om i landet kommer att hänvisa till detta beslut.

    Det är tydligt att musikhögskolans placering och möjligheten att bygga bostäder intill blivit en politisk fråga. Är det demokratiskt riktigt att statliga Akademiska Hus kan anlita Stockholms Statsbyggnadskontor för att få sina intressen tillgodosedda. Att den siste stalinisten Wolodarski fått Akademiska hus uppdrag att dels rita projektet och dels debattera för det reser många frågetecken. Att dessutom Akademiska Hus ställer två kulturintressen mot varandra och hävdar att det ena hindrar det andra är motbjudande omoraliskt. Staden skulle självklart kunna anvisa mark på annan plats, t ex vid gamla gasverksområdet där ett musikaliskt kluster kunde bildas i anslutning till den tänkta konserthallen i Bobergs gasklocka.

    Jag vill ur djupet av min själ uppmana RAÄ att överklaga länstyrelsens beslut. Jag tror att det är av stor vikt att alla som yrkesverksamt eller på sin fritid ägnar sig åt bevarande frågor får känna att RAÄ står för en tydlig och konsekvent linje. Sist men inte minst är det fråga om att en viktig stockholmsmiljö är på väg att utplånas.

    Michael Berglöf / Byggnadsvårskonsult

  6. Lona Forslid

    Bäste herrar Landshövding Per Unckel, Stadsbyggnads- och trafikborgarrådet Mikael Söderlund samt Planarkitekt Aleksander Wolodarski.

    I Sverige har vi inte haft krig på flera hundra år och har därför den unika ställningen att ha våra kulturminnen in takt – att värna och glädjas åt – och vilka i hög grad bidrar till vår arv och historieskrivning. En tillgång som inte nog kan värderas av oss alla här i Sverige och runt om
    om i världen.

    Detta betyder inte att allt gammalt skall bevaras men nu är vi många som känner att ni går för långt när ni vill häva Byggnadsminnesförklaringen och riva Swartlings ridskola/stall för att ge plats åt Musikhögskolan och 450 bostäder I SAMMA BYGGNAD – ETT FORT !

    Inte bara att man planerar att riva och föstöra en unik miljö utan Akademiska Hus har också sålt marken intill
    till Weidekke (ett norskt företag)

    Visst skall vi bygga bostäder i stockholm men varsamt och så att vi kan bevara våra kulturminnen. De nya byggnaderna skall anpassas till miljön och bidra till att människor kan trivas, verka i och värna sin miljö.

    DETTA PROJEKT GER EN KÄNSLA AV KRASST VINSTTÄNKANDE !

    Det är svårt att förstå att en välrenommerad arkitekt som Wolodarski kunnat skapa denna FORT-liknande byggnad för Musikhögskolan och 450 bostäder. Dessutom kommer Stockholms Stadion som ligger intill och som är ett kulturminne helt
    att försvinna.

    Kanske har arkitektken haft en tanke – att detta FORT skall kunna påminna om en HÄSTSKO. Eller ?

    Varför skall man lägga MUSIKHÖGSKOLAN i ett bostadsrområde?
    För att om ett antal år flytta ut det till ett Campus tillsammans med andra högskolor.

    Tendensen idag är att man flyttar ut Högskolorna. Konstfack flyttade för ca 2-3 år sedan till några av Ericsons lokaler i Älvsjö och flera andra högskolor har flyttat eller kommer att flytta.

    Svårt att förstå varför en högskola skall KLÄMMAS EN I ETT BOSTADSKOMPLEX som dessutom är alltför högt och kompakt för denna miljön?

    Det finns idag en liten gångbro över Lidingövägen – nästa åtgärd blir väl att man måste bygga en bro över Valhallavägen för att alla boende skall kunna komma över och ned till City – eller tänker man bygga en tunnel i samband med att man bygger det planerade garaget ?

    Jag har arbetat i fastighesbranschen större delen av mitt
    liv och är född och uppvuxen i Stockholm och ser gärna att vår stad utvecklas men inte på detta ODEMOKRATISKA o. HÄNSYNSLÖSA SÄTT.

    Det kan bara inte vara möjligt att dom som är satta att värna vår stads och miljös bästa kan godkänna att detta projekt skall få se dagens ljus i presenterat skick.

    Vad är demokrati om det inte innebär att vi medorgare har rätt att yttra oss och lyssnas till ? !

  7. Pingback: Swartlings ridskola, del II - K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg

Skriv en kommentar