Birger vs Arn

Varnhems klosterkyrka sett från luften
Varnhems klosterkyrka från ovan. Foto: Jan Norrman

För ett par veckor sedan presenterades DNA-resultaten från undersökningarna av de kroppar som hävdas vara Birger jarl, hans son Erik och hans andra hustru Mechtild i Varnhems klosterkyrka. Resultaten stärker det som Varnhemsborna vetat i alla år: en av Sveriges mäktigaste män ligger där under kyrkgolvet, till skillnad från en annan känd men fiktiv figur, Arn, som dominerat mediebilden i Varnhem de senaste åren.

Frågan är nu om Birger jarl kan ersätta Arn när korsriddarboomen har lagt sig. Det hoppas åtminstone aktörer inom kulturturismen i Västergötland. Birger jarls liv har säkert potential att fylla det dramatiska behovet hos intresserad allmänhet och turister, men frågan är om vi inom kulturmiljövården kommer tillåta att det behovet fylls?

Det finns flera gap i Birger Magnussons liv där vi inte vet vad som hände. Arn har vi kunnat följa från födseln, vi ”vet” vilken typ av miljö som formade honom, till och med vilka kläder han hade vid ett visst tillfälle och vad han tänkte då.

Uppfattningen om etik, moral, rätt och fel var onekligen annorlunda på 1200-talet. Därför kan Birger verka grym, ologisk, kall och okänslosam, speciellt som vi inte kan veta vilka tankar som for runt i hans huvud när han företog sig en av de få handlingar som källorna faktiskt kan belägga. Arn är en nutida människa i historisk miljö, som älskar, tvivlar och hatar, och således är lätt för oss idag att identifiera oss med.

Om vi inte ska göra våld på den historiska korrektheten och spekulera kan vi aldrig ge Birger jarl samma kött, blod och själ som Guillou gett Arn. Hur ska vi då fylla det behov som gör att människor hellre tar till sig historia genom en fiktiv person än någon som faktiskt existerat?

Som kommunikatör säger jag att det bara är att spela spelet, gilla läget och ta emot med öppna armar. Vi kan fylla upplevelsen med så mycket historisk korrekthet som vi förmår, men därefter låta fantasin få fritt spelrum. Att en turist bara ska få en upplevelse som uteslutande baseras på doktorerad kunskap är inte hållbart i längden. Den turisten kommer inte att minnas något av upplevelsen, kommer inte att drabbas av en längtan att lära sig mer och den kommer definitivt inte tillbaka. Och då har vi inte uppnått någonting.

Men resultatet av denna kommunikativa övertygelse har på senare tid lett till ett annat kommunikativt problem: Kulturarvssektorn avhändar sig sin under lång tid mödosamt uppbyggda image av trovärdig kunskap genom att säga att forskad och länge framletad kunskap är lika mycket värd som påhittad sådan. Om inte kulturarvsarbetaren är experten med en stark åsikt om vad som är bäst för kulturmiljön har vi helt plötsligt avskaffat vårt eget existensberättigande. Och vem vet vad det blir av kulturmiljön då? Ett enda stort Arn-land…

>> Jeanette Agnrud är informatör på Riksantikvarieämbetet.

6 comments

  1. Urban

    Jag tror att Olof Skötkonung är mer intressant att
    gestalta än Birger Jarl. Den första ”kristna” sveakonungen. Vi vet ju egentligen inte mycket om hans förehavanden. Döptes enligt legenden i Husaby. Dottern giftes bort med Jaroslav. Det känns ju egentligen inte vettigt, att gestalta Sveriges medeltid genom att spinna vidare på en personkult likt Arn. Fast det har ju ökat intresset av vår tidiga historia. Västergötlands mindre orten har ju också fått ett uppsving av detta fenomen.

  2. Lars L

    Olof Skötkonung hade ju varit en perfekt ”kompromiss” mellan Arn och Birger Jarl. Olle S har ju funnits, till skillnad från Arn, men där finns traditioner och myter som vore lika bra att hitta på intressanta historier och historia kring.

  3. Rolf K

    Vilken historisk person som är den perfekta att popularisera är nog inte något som vi kan komma fram till i en intern diskussion mellan oss ”historieproffs”. Det styra av andra strömningar i tiden och är heller knappast något att vara bekymrad över. Fram för mer blandningar mellan fakta och fiktion där vi är tydliga aktörer och grundar det vi står för på vetenskaplig grund men med en öppen attityd för att föra dialog med dom som kliver in i debatten från andra utgångspunkter och intressen. I en bra dialog finns tydliga avsändare.

  4. Jonny L

    Det finns sannolikt ett stort allmänt intresse att behandla flera historiska personer från vår tidiga medeltid. De Erikska och Sverkerska kungaätterna är bara några exempel på där vår historiska kunskap bör komletteras med viss spekulation (läs fantasi). Även under hög och senmedeltid finns sådana behov som t ex beträffande Bo Jonsson.

  5. Savon

    Det måste väl vara det faktum att man just grävt upp och DNA-analyserat Birger Jarl som gör honom intressant just nu?
    Jag hörde en diskussion just nyss om vem som var Birger Jarls mamma? Är det någon som vet?

    Antagligen är det mtDNA och vissa manliga haplogrupper saken gäller? Det kanske skulle gå att spinna vidare på den tråden. ALLA verkar ju vara intresserade av den frågan? Kanske går det att ersätta ARN-intresset med detta? Tips…

  6. Filifjonkan

    Hej
    Jag är arg. Vet inte vem jag skall vända mig till men : Hur kan det vara möjligt att vi i dagens upplysta samhälle kan begå en sådan allvarlig gravskändning minst sagt.
    Tycker du att det är rätt att en grav på en liten flicka på Birka visserligen skall få grävas upp och flickans kvarlevor skall få behandlas så att det blir nytt ansikte och så vidare. Jag frågar dig skulle du vilja om väldigt lång tid när du begravt ett barn eller en anhörig att någon gjorde så här med den grav där du lagt ner minnessaker och liknande dessutom. Jag tycker det är förfärligt det som tillåts. Om det nu gör det? Detta måste upp i riksdagen tycker jag skall skriv dit med men du kanske har några synpunkter som tydligen arbetar med detta.

Skriv en kommentar