Publicerat

Använder du FMIS? I så fall, visste du att vraket efter örlogsfartyget Riksäpplet som sjönk 1676 utanför Dalarö sprängdes 1921 för att man skulle kunna fiska svartek? Nej, antagligen inte då Fornminnesregistret och FMIS omfattar väldigt lite uppgifter om fornlämningar under vatten. Nu håller det på att ändras!

Marinarkeologiska lämningar i Google Earth
I framtiden kommer du att kunna söka vrak i Google Earth. Klicka för större bild!

Sedan ett år tillbaka pågår ett samarbete mellan Statens maritima museer (SMM) och Riksantikvarieämbetet i syfte att föra över alla data om maritima kulturlämningar från SMM:s databas SjöMIS till FMIS. Efter att data från SjöMIS tidigare i år fördes över till FMIS testdatabas pågår en kvalitetssäkring och kvalitetshöjning av dessa data.

Kärnan i detta samarbete är att ge de maritima lämningarna som finns längst våra kuster och i våra sjöar samma betydelse som de arkeologiska lämningarna som finns på land har haft i många år. Detta är delvis vikigt när det gäller ärenden kring den utökade exploateringen som på senare år har märkts tydligt i vattennära områden. Men en lättillgänglig databas underlättar också arbetet för studenter, arkeologer samt sportdykare och allmänt intresserade forskare som hittills fått leta efter sin information på många spridda platser.

Fartygslämningar och förlisningsuppgifter i ArcView
Marinarkeologiska data kommer att kunna analyseras tillsammans med andra fornminnesdata. Klicka för större bild!

De data som nu ska integreras i FMIS har tidigare funnits på Sjöhistoriska museet, dels i databasen SjöMIS, dels i Svenskt marinarkeologiskt arkiv som tar formen av arkivakter och sjökort. Detta har gjort information om undervattenslämningar inte bara svårtillgänglig utan också svårhanterlig.

Arbetet för att kunna göra denna information tillgänglig består av att kvalitetssäkra de ca 3500 poster med fartygslämningar samt de ca 12000 stycken poster med uppgifter om skeppsförlisningar. Till detta tillkommer även den hel del spärranordningar och hamnanläggningar. Informationen kommer delvis från Sjöfartsverkets sjömätningar runt Sveriges kuster, men det mesta är inrapporterat från privatpersoner framförallt sportdykare.

Till en del av posterna finns hyllmeter med information att utgå ifrån medan andra poster har en minst sagt bristfällig dokumentation. Inga tidigare inskrivna fritexter kommer att kvalitetssäkras men i ett senare skede ska det registreras in ny information, fornlämningar som tidigare inte funnits med i något arkiv.

Arbetet med detta har nu pågått i cirka sex månader och flyter på utan större problem. Trots att vi tagit oss genom en hel del material finns det mycket kvar att göra. När alla poster är kvalitetssäkrade och införda i FMIS, troligen i början på nästa år, kommer systemet att vara proppfullt med information om dessa maritima lämningar. Bilder, positioner samt hänvisningar till undersökningar och artiklar kommer att finnas tillgängligt för alla intresserade.

>> Christin Heamägi arbetar med kvalitetssäkring av marinarkeologiska data i FMIS.

5 kommentarer

  1. Hej,
    tills för några månader arbetade jag i projektet Skog & Historia i Skåne, som platsledare. Pga den nya regeringens politiska beslut, avbröts projektet, vilket fick till följd att alla
    anställda inom Gröna jobb, fick sluta liksom platledarna. Projektet har hittills i Skåne genererat 10 000-tals nya forn- och kulturlämningar. Alla dessa ligger nu i malpåse, ej tillgängliga för markägare eller andra intresserade. Några få arkeologer forsätter nu arbetet med att kontrollera och granska lämningar, men majoriteten kommer att förbli ogranskad under lång tid. Allt arbete och pengar som använts i projektet, borde behandlas bättre. RAÄ liksom Skogstyrelsen borde ta ansvar för att pengar tilldelas för snabbare kontroll och granskning.

  2. Skogsstyrelsen skriver i sin utvärdering av Levande skogar att målet är att skogen ska brukas utan att forn- och kulturlämningar skadas. Det är idag en oacceptabel hög andel fornlämnningar som skadas, framför allt vid markberedning. Skogsstyrelsen förslår en övergripande inventering och satsning på information för att få bukt med problemet. Detta är ett delmål som ska vara uppfyllt 2010. http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=20981 . I de Skog & Historia som har pågått (och pågår ställvis) har inventeringen genererat ett stort antal ”nya” forn- och kulturlämningar. Men en stor andel av dessa har inte hunnit kvalitetsgranskas, därmed har inte informationen nått ut till de berörda. Man borde skyndsamt se till att information om det som redan är inventerat når ut till markägare och brukare och att inventering fortsätter om vi ska nå målen innan en alltför stor del av våra fornlämningar skadas.

  3. Hej Helene!

    Christins blogginlägg handlade visserligen inte om detta utan om att integrera fornlämningar under vatten i FMIS, men det du tar upp är en annan viktig fråga. På RAÄ hållrr man just nu på att försöka rigga en förstudie tillsammans med Skogsstyrelsen som syftar till att undersöka möjligheten att kvalitetssäkra och skriva in 140.000 ogranskade SoH-lämningar i FMIS.

  4. Hej Sven!
    Det låter som ett bra initiativ och ett första steg mot målet. Tekniken finns att hålla koll på skyddsobjekt i landskapet, men de måste fyllas med ett innehåll. Kvalitetssäkring tar visserligen tid, men ju fler som håller på med det, desto snabbare kan vi få in informationen i FMIS.

  5. Pingback: Anonym 696

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *