Skog och historia i FMIS

Varje dag registreras det just nu i genomsnitt ca 50 helt nya RAÄ-nr i FMIS som kommit fram genom de olika Skog och historiainventeringar som pågår runt om i landet. På en vecka strömmar det således in information som genererar 250 nya RAÄ-nr i FMIS. Detta har pågått sedan hösten 2005 via digitaliseringscentralen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Men antalet registreringar per vecka har under vissa perioder överstigit 500 och dessutom fanns en hel del lämningar som kommit fram inom Skog och Historia sedan tidigare redan registrerade i FMIS. Allt som allt betyder det här att det idag finns över 30 000 RAÄ-nr som kommer från Skog och Historia. Många av dessa nummer består av flera lämningar. Ett fångstgropssystem består t. ex. av flera fångsgropar. Det handlar därför om över 70 000 lämningar. Och mer blir det.

Kartan visar registrerade lämningar i socknarna Vederslöv och Tävelsås i Kronobergs län före Skog och historiainventeringarna
Kartan visar registrerade lämningar i socknarna Vederslöv och Tävelsås i Kronobergs län före Skog och historias inventeringar. Lämningarna visas som lila ytor och gröna punkter. Kartunderlag från Lantmäteriet.

Men vad är det egentligen som man har hittat där ute i skogarna runt om i Sverige? Nu har vi ett ganska stort material som vi kan titta på och jämföra med vad som funnits tidigare. Det är helt klart att det här inflödet förändrar fornlämningsbilden för de regioner där det bedrivs inventeringar. I vissa socknar har antalet lämningar mer än fördubblats. Inte minst har spåren efter kolarnas arbete ökat dramatiskt. Tidigare var de ganska osynliga i FMIS. Sökte du efter kolningslämningar i FMIS hösten 2005 fick du i regel ett magert resultat. Gör du samma sökning idag i t. ex. Södermanland eller Gävleborg blir träfflistan diger. Kartbilden blir närmast nerlusad med kolbottnar och kolarkojor.

Kartan visar registrerade lämningar i socknarna Vederslöv och Tävelsås i Kronobergs län efter Skog och historiainventeringarna. Kartunderlag från Lantmäteriet.
De röda ytorna och punkterna är de lämningar som tillkommit genom Skog och Historia. Kartunderlag från Lantmäteriet.

Men det kommer även fram nya gravar, gränsmarkeringar, torplämningar och fossil åkermark, bara för att nämna några exempel på andra typer av lämningar. Det finns också mer udda saker som Sevalla 110, en skördetröska av märket A-B. Bolinder Munktell Eskilstuna som mer eller mindre begravts av växande träd! I Pajala i Norrbotten har man stött på fyra märkliga rösen, Pajala 1182, 1184, 1191 och 1193, som är helt unika för trakten och vars funktion ännu inte är klarlagd. Det går att se bilder på dessa rösen i FMIS – och mycket annat!

>> Magnus Johansson är arkeolog och jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet.

Skriv en kommentar