Monthly Archive for December, 2007

Bygget i Visby går vidare

Den gemensamma entréen i Riksantikvarieämbetets och Riksutställningars nya lokaler i Visby.
Den gemensamma entrén för Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar i de nya lokalerna i Visby. Foto: Maria Jansson

Riksutställningar flyttade in i sin del av bygget i slutet av förra veckan. I Gotlandstidningar kunde man läsa: “Oj, så fint huset blev – Riksutställningar har tagit sina nya moderna lokaler i besittning

Och nog blir det fint. Även om det är en bit kvar att göra på Ämbetets lokaler, fasaderna är mer eller mindre klara men inuti återstår en hel del – trappor, väggar och liknande är på plats men rummen behöver en del handpåläggning.

>> Maria Jansson är webbredaktör på Riksantikvarieämbetet.

Stallet ekar tomt

St Katarina kyrkoruin i Visby på 1940-talet
Lucia 2008? Nädå, bilden är tagen i St Katarina kyrkoruin i Visby. Foto: Carl Gustaf Rosenberg, troligtvis 1940-tal.

I oktober började den så kallade omställningsperioden då de medarbetare som inte flyttar med till Visby får möjlighet att t ex gå utbildningar för att få nya jobb. Här på Östra stallet ekar fler och fler skrivbord tomma och ännu fler slutar efter nyår. Vi har ju varit medvetna om Gotlandsflytten i flera år men först nu börjar det att bli riktigt påtagligt och för många av oss var det sista gången som vi firar lucia i Stockholm, i alla fall med RAÄ.

Det finns dock ett ljus i slutet av tunneln, det rekryteras friskt och just nu väntar vi på tre nya antikvarier som främst ska jobba med förvaltningen av FMIS/Fornsök och Bebyggelseregistret. Det ska bli kul att se några nya ansikten i fikarummet. Tanken är svindlande när jag tänker på att vi kommer att fira Lucia i Visby nästa gång. Stämmningfulla julsånger tillsammans med en varm kopp kaffe i en kyrkoruin skulle inte vara helt fel.

>> Johan Carlström jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Övergivna hemsidor i Sverige

Tangenter från ett tangentbord i blått sken
Foto: www.fotoakuten.se

I dagens kulturdebatt är det immateriella kulturarvet ett rykande hett ämne. Unesco har nyligen tagit fram en konvention om skydd för det immateriella kulturarvet. Men få människor, även de mest kunniga kulturarbetare, har lite svårt att förstå hur man ska ta vara på ett kulturarv som är flyktigt och som inte går att lägga i låda eller lägga in i ett register. Det finns bortglömda varaktigt övergivna “fasta” immateriella fornlämningar närmare än vi anar. Hur många av oss
har inte i vårt webbsurfande kommit in på en gamla övergivna hemsidor som ingen har uppdaterat på flera år. Det är väl ett immateriellt kulturarv att ta vara på om något.

Enligt lagen om kulturminnen m.m. så är en fornlämning: “lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genomäldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna”. Nog borde en övergiven hemsida kunna passa in på följande skrivelse? När får vi se den första hemsidan i fornminnesregistret?

Jag har uppmärksammat flera hemsidor som kunna klassas som en fast immateriell fornlämning: Ironiskt nog tänker jag först på Sveriges fornminnesvårdares hemsida som verkar vara övergiven från år 2005.

Flicklaget i Yxhults IF med sin senaste laguppställning anno år 2001. Den näst nyaste repliken i gästboken är ifrån 2003 då en tidigare spelare frågar om inte hemsidan uppdateras längre. Tjejerna borde vara vuxna vid det här laget.

Känner ni till fler övergivna hemsidor? Tipsa gärna i kommentarsrutan nedan. Vem hittar den äldsta ej uppdaterade hemsidan?

>> Robert Danielsson är ansvarig fastighetsförvaltare för Vitterhetsakademiens fastigheter.

Rostigt Sverige dokumenteras…

…på många håll just nu. Jag vill gärna rekommendera det proffsiga och användbara upplägget på bloggen Rostsverige. Publicerar gör Niklas Gustafsson och Karsten Ölund, i det civila logistikassistent och arkivarie, men på fritiden nyfikna urban explorers. Sysselsättningen bottnar i en fascination för det som övergivits nyligen, som bara lämnats mitt i livet och handlingen, samt ett behov av att göra Sverige utanför storstadsregionerna synligt.

Läs gärna artikel om Niklas och Karsten i senaste numret av Svenska turistföreningens tidskrift Turist.

Kolmilorna lever kvar på bild

Jag letar bilder som ska illustrera olika forn- och kulturlämningstyper och ibland stöter man på guldkorn i bilddatabasen Kulturmiljöbild. Databasen innehåller bilder som sträcker sig över hundra år och innehåller mycket sevärt.

I lämningstypen kolningsanläggning ingår lämningar efter anläggningar där man tillverkat träkol. Det kan röra sig om lämningar efter kolmilor men även kolningsgropar och kolningsugnar. Med undantag för en och annan rekonstruktion så är kolmilornas tid förbi. Dessutom gör sig resterna efter milorna inte särskillt bra på bild så det var med glädje som jag hittade nedstående bilder när jag sökte bland Carl Gustaf Rosenbergs och Mårten Sjöbecks bilder (klicka på bilderna för att se dem i större format). Även om jag egentligen letade bilder efter lämningarna efter kolningen som man kan se ute i skogen idag så skadar det aldrig att visa exempel på hur det kunde se ut när platsen brukades aktivt.

En man jobbar vid en kolmila
Kolning i Mora socken i Dalarna. Foto: Carl Gustaf Rosenberg, Okänt datum.

En man jobbar vid en kolmila, en häst med släp syns i förgrunden
Kolning i Mora socken i Dalarna. Foto: Carl Gustaf Rosenberg, Okänt datum.

En kolmila
En kolmila i Laxå socken i Närke. Foto: Mårten Sjöbeck, 1931.

För att se fler bilder av Rosenberg och Sjöbäck så väljer du “avancerad sökning” i Kulturmiljöbild och väljer sedan att söka på respektive fotograf under “fotograf”.

>> Johan Carlström jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.