Ännu ett Riksantikvarieämbete

I bakgrunden gammeldags 1600-talstext, Placat och Påbudh från 1666. Ovanför en del av RAÄ:s logga samt årtalet 2008.Jag jobbar på en urgammal myndighet, Riksantikvarieämbetet. Det finns uppenbarligen någon sorts hållbarhet i verket, som gör att ämbetet lyckats överleva samhällsförändringar, ända sedan stormaktsambitionernas 1600-tal. Någonstans finns väl en koppling till ett mänskligt behov av att fundera kring sin egen och mänsklighetens historia. Och vi vill gärna ha redskap för att kunna utveckla reflektionen om tiden för länge sedan. Ur den synvinkeln är det inte så konstigt att det finns arkeologiföreningar, hembygdsföreningar, kulturmiljölagstiftning, forskning, institutioner för kulturmiljöns vård och tillsyn, museer och – ett Riksantikvarieämbete. Nu är ju inte tillvaron statisk utan kulturarvssystem måste anpassa sig till samhällets utveckling för att svara upp till samtidens krav på verksamheten. Därför finns nu ett nytt Riksantikvarieämbetet från den 1 januari 2008. Eller i vart fall en ny organsiation… Vilken version det är i ordningen har jag ingen aning om. Men varför ett nytt RAÄ och hur kommer det se ut?

Varför då då?
Tanken med RAÄ årsmodell 2008 är att fokusera mer på de faktorer som är avgörande för att kulturarvet ska upplevas som intressant, lätt att komma åt och vara användbart för alla. Ganska mycket tid och kraft har ägnast åt att klura ut en bättre ansvarsfördelning inom organisationen. Vi ska bli försöka agera utifrån en helhetssyn och tänka mer på det större sammanhang som vi jobbar inom. För att underlätta det utvecklar vi gemensamma organisationsprinciper och en enhetlig terminologi och förhållningssättet ska präglas samverkan, öppenhet och professionalism.

Sex avdelningar
Det nya Riksantikvarieämbetet kommer att bestå av sex avdelningar:

  • Administration – Ska utveckla myndighetens administrativa stöd och styrsystem samt den interna och externa kommunikationen.
  • Verkssekretariatet – Ska stödja ledningen med verksamhetens inriktning och samordningen av verksövergripande frågor.
  • Samhälle – Ska utveckla och hantera kunskaper och styrmedel för kulturarvets tillvaratagande i olika samhällsprocesser.
  • Förvaltning – Ska utveckla kunskaper och samordna kunskapsutveckling för förvaltning av kulturarvet.
  • Information – Ska utveckla och tillhandahålla information och infrastruktur för information om kulturarvet.
  • Arkeologisk uppdragsverksamhet – Ska på uppdrag arbeta med arkeologiska utredningar och undersökningar samt förse samhället med nya och efterfrågade arkeologiska resultat.

Alltså, nya avdelningsnamn att lära sig, både för oss och för dig. En del av verksamheten kommer ju att förläggas till Gotland vilket också kommer att prägla det nya Ämbetet. En annan fråga som ännu inte är avgjord är vad som ska ske med den arkeologiska uppdragsverksamheten (UV). Det (kanske) bestäms under året. Eller inte. Hur som helst så lär det hända en hel del saker på RAÄ och det finns säkert anledning att berätta mer vad som händer och sker.

>>Lars Lundqvist, jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.

8 comments

  1. Åsa

    Tack för den beskrivningen av den nya strukturen, även om de av nöd korta beskrivningarna naturligtvis inte är helt lätta att sätta sig in i.

    En undran jag har är vilka planer RAÄ har på att utveckla delar av sin verksamhet att underlätta för forskning inom universitet och grävande enheter? I nuläget verkar mycket krut ligga på förmedling till allmänheten, vilket är bra i sig naturligtvis. Men RAÄ med sitt fornminnesvårdande uppdrag borde också diskutera aktivt hur man hjälper forskare och studenter att komma åt material, databaser och uppgifter som kan hjälpa till i studierna av förhistorien. Och vika delar av budgeten att bygga upp och underhålla användbara databaser så att det sker en kunskapstillväxt (om nu inte det är ett fult ord).
    Det räcker väl inte bara med att ha fina fynd i montrar och bra klimat i pappersarkiven. Den information som faktiskt finns att få från det vi redan grävt upp borde kunna utnyttjas bättre.

    Vilken avdelning är ansvarig för dylik verksamhet?

  2. Lars Lundqvist

    Huvudansvaret för informationens tillgänglighet har (trumvirvel) – Informationsavdelningen!

    Forsknings/handläggarbehov vs. allmänhetens behov: Väldigt kort och förenklat så har i princip allt som RAÄ åstadkommit vad gäller åtkomst av material, ffa databasernas tillgänglighet (fornlämningar, bebyggelse, Kulturmiljöbild) varit riktat till yrkesverksamma, forskare och studenter, med inriktning på kulturarvet. Det betyder inte att tjänsteutvecklingen för dessa grupper är ”färdig”. Jag behöver själv ibland påminna mig om att det inte är så länge sedan som jag själv bläddrade i pärmar, satt och prickade in fynd och fornlämningar på kartkopior och var tvungen att åka till länsstyrelsen, Historiska Museet eller RAÄ i Stockholm för att samla in information.

    Jag har inte kläm på några siffror men en stor del av budgeten går till att förvalta (underhålla, ajourhålla) databaserna. Det finns en hel del att komma ifatt också, exempelvis Skog och Historia-projektets resultat, arkeologiska rapporter m.m. Där pågår arbetet för fullt. Så ”tillgängliget” är ett honnörsord på RAÄ. Förutom att bygga, fylla på och förvalta databaserna har RAÄ i uppdrag att på olika sätt göra vår information tillgänglig och användbar för andra än ”experter”. De satsningarna är idag än så länge mycket blygsamma. Däremot pratas det mer om dem och det pågår mycket diskussion om på vilket sätt det ska ske.
    På vilket sätt kan RAÄ bli bättre på att stötta forskare och studenter?

  3. Åsa

    Jag är medveten om att det finns en hel del pågående projekt för att skapa aktuella och uppdaterade databaser. FMIS har blivit helt oumbärligt allaredan. Det som oroar mig lite, med endast begränsad insyn, är att en hel del bedrivs lite ryckigt och kortsiktigt, då pengar råkar finnas tillhanda. Långsiktig planering för hur rapporter, material och inventeringar ska göras tillgängligt kontinuerligt verkar lite underutvecklat i nuläget.

    En viktig poäng är att med alla nya medier och möjligheter så gäller frågan inte bara ATT information ska göras tillgängligt, utan framförallt HUR. Att göra en databas handlar i grund och botten om att fundera ut först av allt vilken information man ska kunna plocka ut, hur det ska gå till, hur gränssnittet ska vara uppbyggt, osv. Även om Fmis är jättebra, så lider det av att man inte diksuterat igenom med forskare och studenter hur de söker information, vad de söker efter för information osv.

    Bättre kontakt med både grävkontor, museer och universitet, bättre FÖRarbete, innan man faktiskt sätter igång med att konstruera något, vore nog bra i många fall. Arbetsgrupper som faktiskt inkluderar representanter från målgrupperna, och utvärdering under gång om gränssnitt och mallar är användarvänliga med hjälp av beta-testare.

    Information via nätet är hela framtiden, det är inte en bisyssla eller något som kan likställas med ett enkelt excel-dokument, som du själv vet så väl. Planering före, utvärdering under, och uppföljning efter. Och lite mer aktiva kontakter med forskare och studenter. Det är vad jag efterlyser.

    och så jättemycket större budget också ;-)

  4. Sven Rentzhog

    Vi ser nu över formerna för hur vi skall utöka samverkan med olika användargrupper inom ramen för den nya organisationen. Vi planerar att införa ett användarråd och ett användarforum. Här ser vi självklart universitet/högskolor som en viktig part. Observera att FMIS sökapplikation aldrig har varit tänkt som ett analysverktyg, utan som ett enkelt tittskåp för att kunna orientera sig i databasen och dess innehåll. För att arbeta med analyser av informationen rekomenderar vi att man gör datauttag. För att kunna göra det kontaktar man FMIS support.

  5. Åsa

    Men varför har FMIS inte varit tänkt som ett analysverktyg? Eller iallafall ett forskningsstödjande medel? Idén är lysande i sig, och om man satsar på att RAÄ även ska vara till hjälp för forskare borde det falla sig naturligt att alla databaser och liknande diskuteras utifrån de förutsättningarna. Dels för forskning och utbildning, dels för uppdragsarkeologin.

    Det är iallafall min åsikt att RAÄ, som förvaltare av kulturmiljön, också aktivt diskuterar hur de kan vara drivande och behjälplig för dessa sektioner, lika väl som för den intresserade allmänheten.

  6. Sven Rentzhog

    Vi vill självklart stödja forskningen med våra tjänster så långt det går, men ingen annan organisation eller myndighet bygger upp sökapplikationer som skall fungera som avancerade analysverktyg för forskning etc. Här finns det redan mycket kraftfulla GIS-programvaror såsom ArcGIS, MapInfo, IDRISI etc. som är byggda för att kunna användast till spatiala analyser på stora datamängder m.m. Inom uppdragsarkeologin används dessa redan i stor omfattning. Det finns också gratisprogramvaror för enklare GIS-analyser.

  7. Pingback: Att röra sig utanför ramen - K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg

Skriv en kommentar