Monthly Archive for August, 2008

Text att bita i


Rosendals slott. Uppfördes åren 1823-27 för kung Karl XIV Johan, av arkitekt Fredrik Blom. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ.

Under mitt arbete med J. W. Gerss och Lars Cedergren (akvareller av Visbys ruiner till Kulturmiljöbild) har jag stött på ett kungligt brev i arkivet…som ett maffigt stilprov på ämbetssvenska från 1836. Läs och begrunda:

CARL JOHAN med Guds Nåde Sveriges Norriges Göthes och Wendes Konung

Wår synnerliga Ynnest och Nådiga Benägenhet med Gud Alsmägtig Tromän och Tjenare, samtlige Ledamöter i Wår Witterhets- Historie- och Antiqvitets Akademie! Med anledning af Eder, uti infordradt utlåtande öfwer Wår Befallningshafwandes på Gotland underdåniga skrifvelse den 31 December 1833 angående anslag af allmäna medel till de i Wisby befintlige fornlemningars iståndsättande och fredande, gjorde underdåniga hemställan, hafwe WI i Nåder bifallit, att de af Capiten Mecanicus J. W. Gerss, på allmän bekostnad, öfwer nämnde fornlemningar författade originalritningar, med beskrifning dertill, må till Eder öfwerlemnas för att af Eder förwaras, Och anbefalle WI nu Wårt Öfwer Intendents Embete besörja, det sådant varder behörigen werkstäldt. Med förständigande hwaraf till swar WI befalle Eder Gud Alsmgtig Synnerligen Nådeligen.           Stockholms Slott den 16 December 1836.

Carl Johan
/H.G. Danckwardt

Glasklart? Brevet som är skrivet av en ämbetsman H. G. Danckwardt och undertecknat av Karl XIV Johan ger klartecken för att J. W. Gerss akvareller av ruinerna i Visby från 1807 ska överlämnas från Överintendentsämbetet (föregångaren till Byggnadsstyrelsen och Statens fastighetsverk) till Vitterhetsakademien. Hur begripligt skulle brevet ha varit för en samtida läsare ur allmänheten? Lättillgänglig svenska i ämbetsskrivelser stog nog inte så högt upp på dagordningen 1836…

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Visa häftiga bilder från Flickr på din webbplats

Utvecklarna på Flickr har skruvat lite på tjänsten och lägger till ny och kul funktionalitet. Nu har de utvecklat bildspelstjänsten så att man kan bädda in bildspel på sin egna sida. Ett kul och enkelt sätt att dela med sig av sina bilder. Se t ex dessa underbara färgbilder från 1930- och 40-talet från Library of Congress nedan.

Uppsnappat via The Powerhouse museums blogg (australiensiskt museum). Läs mer på Flickrs blogg.

Är det någon som känns vid denna benknota?


Foto: Incognita Nom de Plume

Man märker att man jobbar på Riksantikvarieämbetet när man får mail av det här slaget:

Hejsan,
Idag kom en mystisk försändelse med posten och när jag öppnade brevet fanns där en benknota och ingenting mer – inget brev med förfrågan eller någon avsändare. Är det någon som väntar på att få en benknota sig tillsänt?
Undrar
Christina G
Huvudregistrator

Nå – är det någon som har råkat skicka en benknota till ovan nämnda adressat? Vi håller på att gå åt av nyfikenhet! Så snälla avsändare – hör av dig till Riksantikvarieämbetet igen och berätta lite om benknotan! Det finns nämligen något som arkeologer älskar ännu mer än gamla ben- kontexten! Vad är väl en benknota utan en ungefärlig datering? Vi väntar med spänning på ett svar!

Svart på vitt

Varför är det så himla fascinerande med gamla foton? Jag är beroende av en glutt i Kulturmiljöbild några gånger i veckan, denna upplevelse kompletteras med en sväng på flickr där man kan kika på gamla fotografier från hela världen. Tanken på Riksantikvarieämbetets klimatarkiv som är fullt med gamla glasnegativ gör mig alldeles trånsjuk…

Kan det vara att man är uppväxt med TV-programmet Svart på vitt med Hans Villius och Olle Häger? Hur som helst så skulle jag i sann Hans Villius-anda vilja lyfta fram några fotografier ur Kulturmiljöbild. Den här flickan dyker upp på flera bilder – en riktig djurvän, verkar det som. Hon visar inte sitt ansikte på en enda bild. Är hon blyg, eller märker hon inte att hon blir fotograferad?


Sameflicka med hund, Satisjaure, Lappland 1958. Fotograf Björn Allard.


Sameflicka med get, Satisjaure, Lappland 1958. Foto: Björn Allard.

Här dyker hon upp igen, till vänster i bilden.


Sameviste, Satisjaure, Lappland 1958. Foto: Björn Allard.

Kul också att upptäcka att min gamla släkting och barndomsidol Hanna Rydh har knäppt några av motiven i Kulturmiljöbild. Här är kyrkstallarna vid Rättviks kyrka 1916.


Foto: Hanna A Rydh

>> Sophie Jonasson jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.

På gång i Kulturmiljöbild – Gerss och Cedergren

Två spännande samlingar ur arkivets handteckningssamling är under arbete för att tillgängliggöras i Kulturmiljöbild. Det rör sig om drygt 100 akvareller och ritningar som visar de medeltida ruinerna i Visby och några andra socknar på Gotland.

Arkitekten Jacob Wilhelm Gerss dokumenterade 1807 de medeltida ruinerna i Visby på uppdrag av Överintendentsämbetet (motsvaras idag av Statens Fastighetsverk). I hans spår följde lantmätaren Lars Cedergren som på eget bevåg gjorde en liknande inventering, troligen 1816.

En närmare presentation av de båda herrarna och deras arbete kommer när projektet är klart, men vi börjar med att visa ett par smakprov, med en jämförelse från det nutida Visby.

Helge Ands ruin (ovan) i Visby avbildad från nordost, med domkyrkan Sankta Maria till vänster i bilden. Bilden visar också den omgivande bebyggelsen med enkla trähus och inhägnader. Akvarellerad teckning av J. W. Gerss från 1807.

Samma ruin (ovan) avbildad ur samma vinkel av Lars Cedergren, troligen från 1816. Man frågar sig om Cedergren medvetet uteslutit omgivningarna för att visa en renare bild av ruinen eller om något av bebyggelsen också har rivits sedan Gerss gjorde sin dokumentation 1807.


Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ.

Ett nutida foto av Helge Ands ruin (ovan), taget ur en annan vinkel, från Norderklint. Mycket har förändrats under de nästan 200 år som skiljer bilderna åt.

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Historiska museet bloggar om flera projekt

Historiska museets blogg Arkeolog för en dag

Maria Svedin på Historiska museet tipsade i en kommentar om fler bloggar som drivs av medarbetare på museet (läs om Adelsöbloggen här). Arkeolog för en dag handlar om utgrävningen av museets innegård och riktar sig mot barn men även andra besökare. Utgrävningarna är slut för i år men det dyker upp fler inlägg efter hand om föremålen som hittades och berättelser om dessa. Bloggen uppdateras ofta (ibland flera gånger per dag) och nu drar jag mitt strå till stacken och sprider länken.

Historiska museets blogg om utgrävningen av lämningarna efter Stockholmsutställningen 1897

I bloggen Jakten på den försvunna staden (vadå Indiana Jonesflört? ;) ) skriver medarbetare från Historiska och KTH om utgrävningen av lämningarna efter Stockholmutställningen 1897 då man bl a byggde upp en medeltida version av Gamla stan och Helgeandsholmen på en ö utanför Djurgården. Endast ett inlägg finns skrivet än så länge med när utgrävningen väl kommer igång den 18 augusti kommer förhoppningsvis aktiviteten att öka. De efterlyser även info och berättelser kring Stockholmsutställningen.

Dessa bloggar skiljer sig lite från K-blogg i o m att de är bloggar som är tillägnade enskilda projekt/aktiviteter och inte hela museet. En blogg är ett verktyg, det är upp till användaren att fylla den med ett syfte och innehåll.

Läs mer om:

>> Johan Carlström jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.

Nya funktioner i Fornsök

Som jag skrev här så har vi haft ett mindre utvecklingsprojekt för Fornsök under juni och juli. Det gäller några förändringar och nya funktioner (lades ut 11 juli).

  • Nu kan resultatet av en sökning visas i mer småskaliga kartor än tidigare. Förut var maximal skala 1:75 000, nu kan man se sina träffar i vilken skala som helst.
  • Vid klick på en träff i kartan (en orange ikon) visas ett popup-fönster med viss information om lämningen (RAÄ-nummer, lämningstyp och antikvarisk bedömning). Klickar du på “visa” så får du upp all information om en fornlämning. Men du måste klicka fram den själv med hjälp av den lilla pilen högst upp i grålisten till vänster om kartan. Om du använt I-knappen och klickat på en lämning så gäller samma sak för att se objektinformationsfliken.
  • Om du har zoomat in i kartan och står i skala 1:25 000 eller mer storskaligt (t.ex. i skala 1:10 000) och bara vill se dina träffar så kan du dölja de övriga (omarkerade) lämningarna genom att gå in “Kartinställningar” och klicka bort “Fornlämningar”.
  • Vi har lagt till en mätfunktion (den lilla linjalen till vänster om kartan). Klicka på den punkt du vill mäta ifrån och dubbelklicka på den punkt du vill mäta till så ser du avståndet i den gråa listen under kartan bredvid koordinaterna. Om du vill mäta en krokig linje så håller du nere ctrl-tangenten och klickar på varje punkt där du vill ändra riktning och avslutar med dubbelklick. Vill du istället mäta en mjukt böjd linje så håll nere shift-tangenten och dra med datormusen den linje du önskar mäta. När du släpper på datormusen så får du veta avståndet.
  • Tidigare var man tvungen att rensa de värden man fyllt i under fliken “Län” för att kunna välja nya värden under fliken “Landskap”. Nu rensas det automatiskt i och med att man byter flik.
  • Bland kartskikten under Kartinställningar hittar man numera också nationalparker, kulturreservat och ytterligare några andra kartskikt.

>> Malin Blomqvist är arkeolog och jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet.