Monthly Archive for November, 2009

Hela världens Kringla – om kartor

Skärmdump från Kringla med en karta över England

Vi har i utvecklingen av Kringla valt att använda Google Maps istället för Lantmäteriets kartor som Riksantikvarieämbetet idag använder i t ex Fornsök och Platsr. Anledningarna är flera. Googlekartan är snabb med sin vektorgrafik och täcker mer än bara Sverige vilket är viktigt då många svenska museer och arkiv har material från andra delar av världen än Sverige. Man skulle t ex kunna visa vilken ort ett föremål är ifrån på kartan via att plocka in koordinater för orten i Google maps (se skärmdumpen ovan). Resultatet blir såklart inte lika exakt som när det finns exakta koordinater för objektet (t ex en fornlämning) men det ger ändå en fingervisning om var i världen platsen ligger. Att Google maps även, sedan en tid,  ger oss tillgång till Lantmäteriets flygkartor är en trevlig bonus. :) Detta öppnar även upp för att visa data från t ex Europeana i framtiden.

En nackdel är att det finns områden i Sverige som är mindre detaljerade men det är något som förhoppningsvis förbättras med tiden. Ett alternativ skulle vara att ha lantmäteriets kartor som ett valbart lager men det är inget som är aktuellt för den första betaversionen, men kan tillkomma senare om det är efterfrågat. Vad tycker du?

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Ps. Idag hade vi sprintdemo nr 2. Det börjar likna nåt som jag skulle kunna tänka mig lansera. :) Ds.

Ett P till

Människor som sitter och pratar vid olika bord. Foto: LSE Library
Dialogen i centrum. Foto: LSE Library (från Flickr Commons)

I helgen har jag försökt smälta intrycken från ordförandeskapskonferensen eGovernment2009 i Malmö i förra veckan. Det blir alltid många och stora ord vid konferenser av det här formatet, men själv bär jag med mig intrycket av att vi just nu inte bara pratar om förändringens vindar utan att det faktiskt blåser därute.  Politiker, företagsledare och experter som talade, pratade alla om betydelsen av att de enskilda medborgarna i dag har de nödvändiga verktygen för att kommunicera om vad de vill med varandra och direkt med myndigheter och politiker. Talarna beskrev en världsomfattande rörelse av “empowerment” av medborgarna som med kommunikativa verktyg driver utvecklingen framför sig. Vi står inför nästa våg av demokrati, sa Mats Odell i sitt avslutningstal, som han inledde med att säga att en av de viktigaste frågorna just nu är den ökande användningen av sociala medier vilket kommer att leda oss mot ett “E-civil Society”.

Haiyan Qian, Director Division for Public Administration and Development Management, United Nations Department of Economic and Social Affairs, satte fingret på samma fråga när hon talade om Privat Public Partnership som en nyckel till framgång, men att det inte kommer att fungera om vi inte lägger till ett P till. Ett P som i People. Om vi inte släpper in de idag medskapande medborgarna i processen så kommer vi inte att lyckas och medborgarna kommer i sådana fall att gå sina egna vägar. Idag är det medborgarna som är de drivande kommunikatörerna. En roll som de tagit genom de sociala medierna. På regeringar och myndigheter ställer det krav på en uppriktigt menad dialog för att vi överhuvudtaget ska vara intressanta för medborgarna att prata med.

Larry Hirst, ordförande för IBM i Europa, Mellanöstern och Afrika vinklade temat utifrån betydelsen av att använda de redskap vi har och uträtta saker. Han sa att han numer ofta tackar nej till att sitta i “think tanks” han vill mycket hellre var med i “do tanks” och apostroferade ett citat av Leonardo da Vinci: “don’t wait for things to happen let´s go out and happen to things”.

Mats Odell sa att vi måste tänka om i hur statsförvaltningarna arbetar. Sociala medier är i det sammanhanget ju bara en aspekt av Internet. Det Internet som många ser som liktydigt med WWW är ju bara ett av sätten att presentera information på webben. Internet är i själva verket mer av en gigantisk programmerbar dator och med den kraftfulla utvecklingen av “cloud computing” så är det i dag i “molnet” som den nya vågen av demokrati rullar fram. Därmed är också tiden förbi när myndigheters webbsidor kunde vara mer av anslagstavlor och sändarkanaler definitivt förbi. Don Tapscott gjorde liknelsen att “old web is old eGov”. Effektiva webbplatser idag är snarare att likna vid omlastningsplatser mot molnet.

Lower the barriers var en annan viktig slogan under konferensen. Vi måste skapa förutsättningar så att alla kan vara med. Termen inclusion rymmer långt mer än det som vi tidigare definierat som handikappolitik. Eller som en i publiken sa på seminariet om inclusion: “hur får vi med alla dom som har alla förutsättningar, men som inte vill?”.

Det är först när alla är med som vi med Odells ord har gått från att sända till en deltagande demokrati och till ett läge där vi samarbetar i ställe för att leverera uppifrån och ner.

Ministerdeklarationen om eGorvernment som antogs i Malmö i onsdags pekar ut visionen för eGorvernment 2015. Här finns många passager att stanna upp vid och reflektera över. En av mina egna favoriter är “… reuse of public data by third parties to develop enriched services that maximise the value for the public”.

>> Rolf Källman är chef för Informationsavdelningen på Riksantkvarieämbetet

En gång i den grå forntiden…

…2003 närmare bestämt,  började en grupp anställda på Riksantikvarieämbetet fundera över hur man enklast skulle kunna nå ut till människor för att uppfylla sitt uppdrag: att driva kulturarvsfrågor i dialog och debatt. Redan tidigare hade man identifierat webben som en bra arena att bedriva verksamhet på, och inte bara som en sändarkanal. Dessutom menade man att webben skulle öka i betydelse under kommande år…

I och med detta började tanken på en webb 2-tjänst ta form, året innan detta begrepp egentligen myntades. Tjänsten gick under namnet “Min Kulturmiljö” och tanken var att skapa en tjänst där människor själva kunde välja en historiskt intressant trakt och samla in och dela med sig av information om “sin” plats . Min Kulturmiljö blev arbetsnamnet på denna tjänst.

Det tog lite tid att komma igång. Tiden var inte riktigt mogen och det fanns många frågetecken att räta ut innan projektet kunde starta. Men för ungefär ett år sedan fick Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag att ta fram en prototyp av Min Kulturmiljö. Vi drog igång projektet 13 mars och utvecklingen 14 april.

Nu, ett antal månader senare, har vi prototypen uppe i drift. Det är en stängd beta än så länge, men om allt går som vi räknar med kommer tjänsten snart att ligga ute helt öppen.

Grundtankarna; bidra, dela med dig och kommunicera är de samma. Utseendet och namnet på sajten har ändrats en del – på projektuppstarten röstades namnet Platsr fram. Här är några bilder från skisserna 2005 och från hur tjänsten ser ut idag.

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003-platspresentation_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-startsida_small
Skärmdump av Platsrs förstasida 2009.

skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-platspresentation_small
Skärmdump av en platspresentation på Platsr 2009

Nu ser vi fram emot att få se vad våra piloter hittar på med sajten, och hälsar Nacka mediegymnasium med Stockholms länsmuseum,  SAS Alfa på Komvux i Visby och Gotlands hembygdsförbund välkomna ombord!

>>Sophie Jonasson är projektledare för Platsr

Kringla – sök i kulturhistoriska samlingar

Sedan två veckor pågår utvecklingen av Kringla här på Riksantikvarieämbetet, en söktjänst som kommer att använda sig av data från K-samsök. Kringla utvecklas med utvecklingsmetoden Scrum och i fredags (den 13:e till råga på allt, gick bra ändå) körde vi första sprintdemon. Nedan kan du se två designskisser. Märk att taggmolnet, inloggning och språkbyte inte kommer att utvecklas i denna utvecklingsomgång.
Kringla är en söktjänst som söker fram data och visar den i samma gränssnitt. Användaren har sedan en möjlighet att klicka sig vidare till respektive institutions webbplats om denna önskar. Målgruppen är användare som har en viss förförståelse för informationen och vi har valt att tona ner Riksantikvarieämbetet som avsändare, det är informationen som står i centrum.
I denna utveklingsomgång som pågår fram till jul är tanken att bygga grundläggande sökfunktionalitet vilket kommer att resultera i en beta-version som släpps i början av nästa år. Efter det kommer vi att ta emot önskemål från användarna,  (förhoppningsvis) via ett forum på sajten samt via användargrupper. Redan nu har önskemål om möjlighet att kommentera och tagga (och geotagga) framkommit.

Sedan två veckor pågår utvecklingen av Kringla här på Riksantikvarieämbetet, en söktjänst som kommer att använda sig av data från K-samsök. Kringla utvecklas med utvecklingsmetoden Scrum och i fredags (den 13:e till råga på allt) körde vi första sprintdemon. Nedan kan du se en skiss över startsidan, vi har bl a inspirerats av Brooklyn museum, Victoria & Albert museum och Europeana. Observera att vissa features (t ex taggmolnet, inloggning och språkbyte) inte kommer att utvecklas i denna utvecklingsomgång.

Kringla-startpage-20091110_large

Målgruppen är användare som har en viss förförståelse för informationen och vi har valt att tona ner Riksantikvarieämbetet som avsändare, det är informationen som står i centrum.

I denna utveklingsomgång som pågår fram till jul är planen att bygga grundläggande sökfunktionalitet vilket kommer att resultera i en beta-version som släpps i början av nästa år. Efter det kommer vi att ta emot önskemål från användarna,  (förhoppningsvis) via ett forum på sajten samt via användargrupper. Redan nu har önskemål om möjlighet att kommentera och tagga (och geotagga) framkommit.

>>Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet har en av Sveriges 100 bästa webbplatser.

I dagarna har tidsskriften Internetworld utsett de 100 bästa webbplatserna. Riksantikvarieämbetet hamnade på plats 86 med motiveringen:

Riksantikvarieämbetet är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndiget, men såhär vill vi se alla svenska myndigheter jobba.

Internetworld topp 100

Klimat och kulturarv – kan de samspela?

I Oslo, på Nobels fredssenter, samlades torsdagen den 12 november representanter från hela Norden för att diskutera klimatförändringar och kulturarv, både utifrån hot och problem liksom möjligheter och lösningar.

Konferensen är en del av det nordiska samarbets projektet “Effekter vid klimaendringar på kulturminnen och kulturmiljo”

Här kommer några av reflektionerna från konferensens talare som utgjordes av alltifrån arkitekter och byggnadsingenjörer till forskare och kulturgeografer:

- Negativa effekter av klimatförändringarna på kulturarvet kan, genom anpassning till rådande situation, ändras till det postiva.

- För resurs och energieffektivisering är kunskapen om äldre tiders byggtekniker, liksom val av material av stort värde.

- Kulturinstitutionerna har ännu ej fullt ut tagit på sig en tillräckligt stor roll i klimatdebatten.

- Det nordiska länderna har mycket att vinna i erfarenhets och kunskapsutbyte i dessa frågor.

- Traditionell byggnadsteknik har många lösningar avseende exempelvis lokalisering och ventilation som bidrar till en minskad CO2-belastning.

- Kommer klimatpolitiken att påverka landskapet mer än klimatförändringarna?

Ja, det var några av de många reflektionerna som framkom denna dag, vilka funderingar har du?

>> nedtecknat av Maria Jansson, kommunikatör på Riksantikvarieämbetet och del av infogruppen i projektet.