Det händer fantastiskt mycket kring digital kulturarvsinformation. Både hemmavid och ute i den stora världen. Riksantikvarieämbetet är bara en av många informationsförvaltare som är besjälade av att få ut information och utveckla den så att den blir mer användbar för fler. Många har stora förväntningar och det finns många frågor och problem att lösa. Vi på Riksantikvarieämbetet får många frågor, framförallt från museer men även från andra håll. Skälet är nog att myndighetens K-samsöksuppdrag innebär att det finns en ganska tydlig aktör att interagera med inom fältet kulturarv och webb.
Jag tänkte att istället för att svara enstaka personer så lägger jag ut både fråga och svar så kanske flera kan ha nytta av svaren. Här är våra svar på en del undringar som kommit upp den senaste tiden. Dessa
Vad gör Riksantikvarieämbetet för att förmedla Sveriges kulturarv till Europa och invånare i Sverige?
Riksantikvarieämbetet har åtagit sig den långsiktiga förvaltningen av K-samsök som utvecklats under perioden 2008-2010. K-samsök är en webbservice som skördar data från en rad olika museer och andra kulturinstitutioner i Sverige. Bland informationsleverantörerna finns både nationella, regionala och kommunala museer samt drygt tjugo hembygdsföreningar. Levererade data syns i Kringla, och även (om man har en Android-mobil) i telefonen (sök på ”kringla” i Android Market). Den information som finns i K-samsök levererar vi också vidare till Europeana och den kan genom ett öppet API användas i en mångfald webbtjänster och applikationer.
Varför är inte alla museer med i Europeana?
Att alla museer (ännu) inte finns med i Europeana (eller i K-samsök för den delen) har flera skäl. Det handlar bl a om bristande resurser (det kostar att digitalisera), bristande teknisk infrastruktur lokalt och en stor osäkerhet kring rättighetsfrågor. På många håll arbetar museer och arkiv hårt på att ta sig förbi dessa hinder. Riksantikvarieämbetet försöker stödja alla initiativ i den riktningen och ser särskilt positivt på alla former av konstruktivt samarbete mellan olika aktörer. Dock måste påpekas att myndigheten inte har något uppdrag att styra Sveriges museer. Varje institution står för sig själv, och utvecklingen måste alltså drivas av varje museiledning utifrån deras egna ambitioner och prioriteringar.
Finns det ingen nationell plan för att få med alla museers bildarkiv i Europeana?
Nej. Men Regeringen arbetar för närvarande med de underlag till en ”Nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande” som lämnades in av bl a alla statliga museer i våras, läs mer här. Det arbetet kan kanske komma att utmynna i en sådan nationell plan som ibland efterlyses, vi får se.
Är det Riksantikvarieämbetet eller K-samsök som levererar till Europeana?
Den som levererar data till Europeana kallas provider. Riksantikvarieämbetet är (med data ur Kulturmiljöbild) en provider, men fungerar också som aggregator. Det betyder att myndigheten också levererar data från flera andra institutioner och organisationer, och detta möjliggörs genom K-samsöks tekniska plattform. SOCH (Swedish Open Cultural Heritage) är den engelska beteckningen på K-samsök.
Är det Riksantikvarieämbetet eller K-samsök som håller regionala träffar med ABM-aktörer?
K-samsök är en webservice, en apparat som skördar data från olika informationsförvaltare. Den bjuder inte in till möten och kan över huvud taget inte prata med människor. De regionala träffarna hålls av Riksantikvarieämbetet som har regeringens uppdrag att “förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök“ i samarbete med berörda myndigheter, institutioner, ideella organisationer och andra aktörer. För att kunna utföra detta uppdrag behöver vi möta representanter för arkiv, bibliotek och museer (ABM). Den dialogturné som vi genomför under året är ett led i att etablera sådana  kontakter, i synnerhet med aktörer som tidigare inte deltagit i K-samsöksarbetet. Läs mer om våra regionala möten på K-samsöksbloggen.
Vem bestämmer hur information ska levereras till Europeana?
Varje informationsförvaltare bestämmer över sina data. Den som vill leverera till Europeana ska veta att det finns flera olika möjligheter. Varje institution väljer själv om, och hur det ska gå till. I Sverige är så vitt vi vet K-samsök den enda nationella lösningen som har en långsiktigt säkrad drift och förvaltning.
Europeana Local Sweden är ett EU-finansierat projekt knutet till ABM Västernorrland och länsmuseet på Murberget i Härnösand. Projektet ska “bestå av regionala och lokala institutioner inom kulturarvsområdet och deras digitaliserade material“ och leverera data till Europeana. Projektet söker även aktivt samarbete med andra aktörer runt om i landet, bland annat genom Portalnätverket. Projektet avslutas i maj 2011.
En annan leverantör har varit projektet Knowledge Management in Museums (KMM) som, också med Kulturrådsmedel, EU-stöd m.m., drivits av Länsmuseet Västernorrland, Länsmuseet i Halmstad och Stockholms läns museum. Detta projekt är nu avslutat och enligt uppgift ska den av KMM levererade datan i Europeana tas bort.
Ett fjärde alternativ som vi kommit i kontakt med är ett initiativ i en sydsvensk region. Där undersöker man just nu möjligheterna till direktleveranser baserade på Europeanas öppna källkod. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig!
Ur Europeanas perspektiv är det intressant med stora mängder – gärna högkvalitativ – data. Å andra sidan vill de helst inte ha direktkontakt med tusentals institutioner och föreningar i de 27 medlemsstaterna. Därför ser de gärna nationellt ansvariga aggregators på olika områden, och/eller gränsöverskridande paraplyorgan som APEnet (för arkiven) och CARARE (för byggnader och fasta fornlämningar). För en bra sammanställning av aktuella Europeana-inititativ, se ABM-centrums webbplats.
Denna text kommer snart även att läggas ut på K-samsöks FAQ-sida.
>> Johanna Berg är verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet
