Monthly Archive for January, 2011

Arkiv och bibliotek i ny kostym

Den 25 januari öppnade arkiv och bibliotek på Riksantikvarieämbetet igen efter ombyggnaden. Vi har öppet samma tider som under hösten 2010.

Det är inga stora förändringar. Du som besöker oss finner personalen något längre upp till vänster än förut. Läsesalen har flyttat närmare informationsdisken och är lika ljus och trevlig som förut. Kopieringsrum och öppna samlingar har inte ändrat utseende, där är allt som vanligt.

Här är några bilder för dig som är nyfiken på hur det ser ut.

Välkommen!

Arkiv och biblioteks nya läsesal på Riksantikvarieämbetet, Storgatan 41 i Stockholm
Nya läsesalen. Foto: Gun Larsson

Arkiv och biblioteks nya informationsdisk på Storgatan 41 i Stockholm
Informationsdiskens nya placering. Foto: Gun Larsson

Arkiv och biblioteks nya läsesal på Riksantikvarieämbetet, Östra stallet, Storgatan 41, Stockholm
Läsesalen från andra hållet. Foto: Gun Larsson

>>Gun Larsson är bibliotekarie på Riksantikvarieämbetet.

En ny renässans när Europas kulturarv finns på nätet

Europakommissionen uppmanar medlemsstaterna att digitalisera kulturarvet och göra det öppet och tillgängligt. Det framgår av en ny rapport från Comité des Sage, ungefär De vises kommitté, vilken arbetar för Europarådskommissionärens digitala strategi för kulturarvet. De vises kommitté består av tre representanter för arkiv och bibliotek. I höstas hölls en öppen hearing i Bryssel där vi tillresta fick lufta både visioner och farhågor kring den ökade efterfrågan på digitalisering av Europas arkiv, museer och bibliotek.

En utmaning för ett öppet och tillgängligt kulturarv är upphovsrättslagstiftningen som konstruerats långt före digitala mediers uppträdande på scenen. En annan stor fråga är hur offentliga och privata/kommersiella aktörer kan samarbeta för att genomföra den kostsamma digitaliseringen. Få deltagare på hearingen och i den öppna enkäten som legat ute under hösten såg fördelar med att innehållet bara går att komma åt i ett specifikt land eller att man ska betala en avgift för att få tillgång till det digitaliserade materialet.

Organisationer som företräder konstnärer, musiker och författare brottas med hur man ska både öppna för användning av materialet och samtidigt behålla kontrollen. Resultatet från den öppna enkäten om hur man vill ha tillgång till material från arkiv och bibliotek har också vägts in i rapporten.

Budskapet är tydligt:

1.  Europeana, som samlar in och vidarebefordrar kulturarvsinformation från europeiska källor, ska vara noden för Europas kulturarv online. Det är extra roligt att Sverige genom K-samsök är en av Europas största förmedlare av sådan information.

2. Medlemsstaterna ska se till att allt material som digitaliseras med offentliga medel ska vara tillgängligt på Europeana och före år 2017 ska alla offentligt ägda mästerverk finnas i Europeana.

3. Medlemsstaterna ska lägga mer krut på att tillgängliggöra samlingar i alla bibliotek, arkiv och museer. Kommittén kan tänka sig ett samarbete mellan privata och offentliga intressen under vissa förutsättningar.

Det finns många fördelar med att satsa på ett digitaliserat kulturarv hävdar Kommissionären för utbildning och kultur. Tio mil bilväg kostar lika mycket att bygga som digitaliseringen av till exempel alla ljudsamlingar i hela EUs samlade arkiv. Den infrastruktur som på så sätt skapas tar innovationskraften, turismen, utbildningen och forskningen betydligt längre än vad 100 km väg kan generera för tillväxten.

Föreslagna lösningar

Rapporten föreslår också lösningar för att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt på nätet:

1. Verk som skyddas av upphovsrätten men som inte längre är i kommersiell distribution ska publiceras online. Det är först och främst rättighetsinnehavarnas ansvar men om dessa avstår bör kulturinstitutionerna ha möjlighet att ersätta rättighetsinnehavarna och digitalisera och publicera verken.
2. Föräldralösa verk, orphan works, de verk som man inte kan identifiera någon upphovsrättsinnehavare för, behöver adopteras så fort som möjligt och tillgängliggöras.

Redan idag erbjuder Europeana.eu tillgång till mer än 15 miljoner digitaliserade böcker, kartor, fotografier, filmklipp, målningar och musikaliska utdrag, men detta är bara en bråkdel av de verk som finns hos Europas kulturinstitutioner

(se IP/10/1524).

Det mesta av det digitaliserade materialet består av äldre verk för att undvika potentiella tvister för arbeten som omfattas av upphovsrätt.

Kommissionärernas och EUs vision är att det är genom tillgänglig och fritt användbar information om till exempel kulturarvet som Europa kan utvecklas och förbli en kreativ miljö som kan locka både ny industri och turism i framtiden.

Rapportens rekommendationer kommer att ingå i Kommissionens bredare strategi för en digital agenda för Europa, vilken ska hjälpa kulturinstitutionerna vid övergången till den digitala eran. Rekommendationerna kommer också att vara användbara för Kommissionens plan för en hållbar finansieringsmodell för Europeana 2012.

Comité des Sages on Digitisation består av Maurice Lévy, Elisabeth Niggemann and Jacques de Decker (se IP/10/456).
Hela rapporten hittar du här.

Och pressreleaser som gäller det texten behandlar finns här:

IP/10/581

MEMO/10/199

MEMO/10/200


/Birgitta Elfström, Riksantikvarieäbetet

Fri metadata i Europeana?

Jag var nyligen (17/1) på en workshop som arrangerades av Europeana i Haag  och representerade där Riksantikvarieämbetet och K-samsök, i rollen som aggregator för svensk kulturmiljö- och museiinformation till Europeana.

Workshopen handlade om att kartlägga upplevda och verkliga hinder för att släppa metadata om det digitaliserade kulturarvet helt fritt.  Idag tillåts ingen kommersiell användning av metadata inom Europeana. Frågan är viktig, det ska upprättas ett nytt avtal mellan Europeana och  informationsleverantörerna, inför introduktionen av “Donauversionen” av Europeana, som förutsätter fri metadata.  Workshopen andra halva ägnades åt hur dessa hinder ska hanteras i dialogen med informationsförvaltarna.

Man kan fråga sig varför det är nu  är viktigt att metadata finns fritt. Ett av svaren är att användarna idag tvingas söka information som sorterats utifrån administrativa eller organisatoriska principer. En sådan indelning är helt irrelevant för den som snabbt och enkelt vill hitta relevant information med hög kvalitet.

Idag pågår en snabb utveckling för att möjliggöra att digital information från vitt skilda källor kan visas och länkas samman. K-samsök och Europeana är exempel på infrastrukturer som stödjer skapandet och tillgängliggörande av öppen länkad data. Den nya teknologin skapar förutsättningar för att det digitaliserade kulturarvet kan göras tillgänglig och berikas på ett annat sätt än idag, och det kan nu ske inom ramen för en global informationsallmänning.  Genom att information länkas samman blir den mer begriplig och användbar och öppna för det oväntade.

Inom EU finns frågan om öppen data redan på den digitala agendan – senast uttryckt i rekommendationerna från Comité des Sages och i Europeanaprojektet.  (Läs mer om Europeanas strategiska plan här).

Det viktigaste hindret idag för att komma vidare är att det nuvarande Europeana-avtal innehåller en klausul som säger att Europeana inte tillåter användning av metadata i kommersiella sammanhang. Därför arbetar man nu med att ta fram ett nytt avtal för informationsleverantörerna till Europeana (providers). Den viktigaste förändringen är att ta bort klausulen som förbjuder metadata i kommersiella sammanhang (gäller inte content, exempelvis scannade bilder, dessa kan t ex märkas upp med valfri Creative Commons-licens). Syftet är inte att Europeana ska tjäna pengar på metadata utan för att möjliggöra för att fler aktörer ska kunna skapa och använda berikad och hoplänkad data.

Ansvaret för informationen äger respektive informationsförvaltare. Därför träffar Europeana avtal med respektive organisation som deltar i Europeana-samarbetet. Det finns många frågor att diskutera, vilket dels kan ske här, dels på kommande möten inom K-samsöksnätverket.

Värt att nämna är att mötet i Haag var en bra värdemätare hur K-samsökskretsen står internationellt vad gäller öppenhet och samarbete i kring kulturarvsdata. Och jag vill påstå vi ligger väldigt långt framme. Av stor betydelse är att K-samsöksprojektet från början hade öppen data på agendan och att systemet har en långsiktigt hållbar förvaltning.

Avslutningsvis skulle jag gärna vilja veta vad du tycker om att släppa metadata helt fritt, även för att användas i kommersiella sammanhang.

  • Vilka hinder och risker ser du om en institution släpper metadatat helt fritt?
  • Vilka vinster och möjligheter ser du med att  släppa metadata fritt?

PS  Om någon till äventyrs undrar så kan jag nämna att vi själva arbetar för att Riksantikvarieämbetets data ska vara så fri som möjligt, för så många som möjligt.

>> Lars Lundqvist, jobbar med kulturarvsinformation  på Riksantikvarieämbetet.

1 000 000 views on Flickr Commons


Stockholm, Sweden, in 1900. This is the photo with the most views on our Flickr account. Photo: Carl Curman

I was quite thrilled this morning when I had a glance at the Flickr statistics for views on our account on Flickr Commons. The magical limit of 1 000 000 views since the launching on 2009.03.17, was reached – actually the number was 1 000 100 when I looked, a nice sight.

We’re really pleased to have obtained so many views and to notice a lasting high interest in and esteem for the photos we show and share on The Commons.

Thank you all viewers of our photostream! :)


Cambridge University, circa 1900. One of photos with most views today. Photo: Unknown

>> Anna Boman works with the photos of the Swedish National Heritage Board on Flickr Commons.

Nytt år – nya uppdrag!

Uppdatering 2011-01-12: Enligt särskild PM om Samordningssekretariatet (Ku2010/2064/KT) bidrar även de stora stiftelserna, KB och Svenska Filminstitutet till finansieringen. Den totala budgeten uppgår till drygt 3,2 miljoner. PM pekar också ut några särskilt viktiga frågor för sekretariatets verksamhet: juridik, standarder, metodutveckling och EU-frågor.

_______

Ekonomistyrningsverket finns alla styrdokument för statens myndigheter publicerade. Om man är nyfiken på hur den kulturpolitiska kartan utvecklas kan man kika på regleringsbreven där, så det har jag gjort. Riksantikvarieämbetet får enligt 2011 års regleringsbrev använda högst fem miljoner kronor till förvaltning och utveckling av K-samsök. Rörande kulturarvsinformation och webb finns inga ytterligare direktiv explicit formulerade i dokumentet.

Vår Visby-granne Riksutställningar har fått ett helt nytt regeringsuppdrag rörande Digital förmedling av kulturarv;
Riksutställningar ska samla och sprida kunskap om digital förmedling av kulturarvet som ett led i en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Detta ska främst ske i samverkan med det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet.

Och Riksarkivet ska – som förutskickades i höstens budgetproposition – inrätta en Enhet för samordning av digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet;
Riksarkivet får i uppdrag att inrätta ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet. Samordningssekretariatet ska vara organiserat som en fristående enhet vid myndigheten och vara en resurs för det statliga kulturarvsområdet. Närmare inriktning för samordningssekretariatet kommer att formuleras i ett särskilt uppdrag från regeringen till Riksarkivet.

Riksarkivets samordningssekretariat finansieras genom en allmän skattning av anslagen till övriga kulturmyndigheter. Tillsammans bidrar sjutton organisationer (de centrala museerna men också Konstrådet, Kulturrådet och TPB) med 2 198 000:-. Man kan notera att stiftelserna Arbetets museum, Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet (anslag 8:2) liksom gruppen ”Vissa museer” (anslag 8:3) undantagits från skattning.

Det ska bli mycket spännande att se hur de olika initiativ och uppdrag som nu finns på området kan samordnas på bästa sätt till glädje och nytta för sektorn. Närmast är vi förstås nyfikna på hur Riksarkivets uppdrag kan komma att preciseras.

>> Johanna Berg – Verksamhetsutvecklare, Riksantikvarieämbetet