Fri metadata i Europeana?

Jag var nyligen (17/1) på en workshop som arrangerades av Europeana i Haag  och representerade där Riksantikvarieämbetet och K-samsök, i rollen som aggregator för svensk kulturmiljö- och museiinformation till Europeana.

Workshopen handlade om att kartlägga upplevda och verkliga hinder för att släppa metadata om det digitaliserade kulturarvet helt fritt.  Idag tillåts ingen kommersiell användning av metadata inom Europeana. Frågan är viktig, det ska upprättas ett nytt avtal mellan Europeana och  informationsleverantörerna, inför introduktionen av ”Donauversionen” av Europeana, som förutsätter fri metadata.  Workshopen andra halva ägnades åt hur dessa hinder ska hanteras i dialogen med informationsförvaltarna.

Man kan fråga sig varför det är nu  är viktigt att metadata finns fritt. Ett av svaren är att användarna idag tvingas söka information som sorterats utifrån administrativa eller organisatoriska principer. En sådan indelning är helt irrelevant för den som snabbt och enkelt vill hitta relevant information med hög kvalitet.

Idag pågår en snabb utveckling för att möjliggöra att digital information från vitt skilda källor kan visas och länkas samman. K-samsök och Europeana är exempel på infrastrukturer som stödjer skapandet och tillgängliggörande av öppen länkad data. Den nya teknologin skapar förutsättningar för att det digitaliserade kulturarvet kan göras tillgänglig och berikas på ett annat sätt än idag, och det kan nu ske inom ramen för en global informationsallmänning.  Genom att information länkas samman blir den mer begriplig och användbar och öppna för det oväntade.

Inom EU finns frågan om öppen data redan på den digitala agendan – senast uttryckt i rekommendationerna från Comité des Sages och i Europeanaprojektet.  (Läs mer om Europeanas strategiska plan här).

Det viktigaste hindret idag för att komma vidare är att det nuvarande Europeana-avtal innehåller en klausul som säger att Europeana inte tillåter användning av metadata i kommersiella sammanhang. Därför arbetar man nu med att ta fram ett nytt avtal för informationsleverantörerna till Europeana (providers). Den viktigaste förändringen är att ta bort klausulen som förbjuder metadata i kommersiella sammanhang (gäller inte content, exempelvis scannade bilder, dessa kan t ex märkas upp med valfri Creative Commons-licens). Syftet är inte att Europeana ska tjäna pengar på metadata utan för att möjliggöra för att fler aktörer ska kunna skapa och använda berikad och hoplänkad data.

Ansvaret för informationen äger respektive informationsförvaltare. Därför träffar Europeana avtal med respektive organisation som deltar i Europeana-samarbetet. Det finns många frågor att diskutera, vilket dels kan ske här, dels på kommande möten inom K-samsöksnätverket.

Värt att nämna är att mötet i Haag var en bra värdemätare hur K-samsökskretsen står internationellt vad gäller öppenhet och samarbete i kring kulturarvsdata. Och jag vill påstå vi ligger väldigt långt framme. Av stor betydelse är att K-samsöksprojektet från början hade öppen data på agendan och att systemet har en långsiktigt hållbar förvaltning.

Avslutningsvis skulle jag gärna vilja veta vad du tycker om att släppa metadata helt fritt, även för att användas i kommersiella sammanhang.

  • Vilka hinder och risker ser du om en institution släpper metadatat helt fritt?
  • Vilka vinster och möjligheter ser du med att  släppa metadata fritt?

PS  Om någon till äventyrs undrar så kan jag nämna att vi själva arbetar för att Riksantikvarieämbetets data ska vara så fri som möjligt, för så många som möjligt.

>> Lars Lundqvist, jobbar med kulturarvsinformation  på Riksantikvarieämbetet.

6 comments

  1. Pingback: Tweets that mention Fri metadata i Europeana? « K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg -- Topsy.com
  2. Per Lekholm

    Att släppa metadatfritt tycker jag ligger helt i linje med hur vi bör förhålla oss till våra samlingar att informationen i dessa. Jag skall kolla med vår förvaltningsledning om de har en annorlunda syn.

    Följdfrågan är väl så viktig, nämligen om vi inte skall släppa bilderna fria för kommersiell användning också. Jag har tolkat signalerna från våra uppdragsgivare så att de skulle önska detta. Jag lutar starkt åt att detta är ett rimligt krav. Det viktiga för oss är att bilderna kommer till användning och att vi kan stå som källa. Vad de kan ta betalt för är förpackningen och det kan vara OK. Kultursekretariatet i VGR vill gärna driva frågan dit.
    Oklart dock hur vår personal ställer sig till detta.

  3. Lars L

    Tack för svar, Per. Det låter som vanligt, ni ligger på i Västarvet!

    Just nu är det bara aktuellt med metadata. En eventuell fortsättning med att släppa bilderna (stora okomprimerade?) behöver ju inte knytas till Europeanavtalet.

    Personligen delar jag din uppfattning om fria bilder!

  4. Pingback: Länksprutning – 25 January 2011 – Månhus
  5. Magnus Johansson

    Jag försöker tänka ut något exempel där metadata inte skulle vara fritt. Har RAÄ märkt upp att alla objekt i k-samsök har fri metadata (alltså public domain)? Om det inte finns undantag utan allting är fritt, vad kan man tänka sig för fall i teorin där metadata inte skulle vara fri? Är det om t.ex. ett fotografi skulle förses med en beskrivningstext där man av något skäl vill begränsa användningen? I så fall innebär väl det att det endast är just själva beskrivningstexten som inte är fri medans resten av metadatat för objektet är fritt. Går det att märka upp ett objekt på det viset i k-samsök (all metadata är fri med undantag för informationen i t.ex. beskrivningsfältet som har märkts med t.ex. en cc-licens )?

  6. Lars L

    RAÄ håller på att märka upp metadata, FMIS och Kulturmiljöbild är gjort medan Bebyggelseregistret (BBR) återstår. BBR har likartad textinformation som den du Magnus beskriver, men vi kommer att föreslå de som förvaltar informationen att inte villkora användning.

    Differentierad licensiering av metadata är nog ingen bra väg att gå om vi vill få informationen maximalt använd. Själva grundtanken är att K-samsöksinformationen ska bli så enkelt som möjlig att använda för så många som möjligt. (Det finns även en tydlig politisk signal som pekar i samma riktning).

    Europeana menar att om en informationsförvaltare anser att metadata man vill kontrollera användningen, så föreslår man att den inte skickas upp dit.

    ”Fri data” är ett väldigt relativt begrepp :)

Skriv en kommentar