Birgitta Hoberg arbetar sedan 1 februari i Johannesburg Sydafrika, på African World HeritageFund (AWHF) som rådgivare i nomineringsprocesser. Vistelsen där som kommer att vara i två månader är ett led i Riksantikvarieämbetets stödinsatser för Afrikas Världsarv medan Sverige sitter i Världsarvskommittén.
Resebrev 1 (16 februari 2011)
AWHF tillkom 2006 för att stödja insatser för vård och skydd för Afrikas Världsarv. Underlaget för fondens verksamhet är en utredning om behoven för en effektiv förvaltning av världsarven i Afrika som genomfördes 2002. Resurserna från verksamheten kommer dels från en reinvesteringsfond som är under uppbyggnad, dels från verksamhetsstöd för de olika projekt som fonden vill genomföra. Tanken är att Afrikas stater solidariskt ska bidra till fonden för att sedan kunna delta i de projekt som genomförs. Fonden är också öppen för alla på den internationella arenan som vill bidra. Sverige är förhindrad enligt svensk lag att investera i denna typ av fond (EndowmentFund) varför bidrag från Sida inte varit aktuellt.
Fonden har ännu inte nått sin maximala storlek på 15 miljoner US dollar, vilket man avser uppnå 2015.
Fonden verkar på hela den afrikanska kontinenten och inkluderar även de arabiska länderna i norr. Fonden är ett sekretariat som ska få saker att hända men inte genomföra dem. Basen för implementeringen ligger i huvudsak hos de två skolorna EPA (ÉcolepatrimoineAfricain) i Benin och CHDA (Centre for HeritageDevelopment in Africa) i Mombasa som Sverige stött genom Riksantikvarieämbetet (Sidapengar) under tio år i det nu avslutade utbildningsprogrammet Africa 2009.
AWHFs sekretariat är inrymt i South African Developments lokaler i Midrand i en förort till Johannesburg på vägen till Pretoria.
Sekretariatet består av sju personer (åtta med mig) varav tre är betalade av fonden och fyra från andra källor; Norska Fredskorpset betalar två norskor som är här på ett år, Norska UD och Sydafrika delar på kostnaderna för två personer från Benin och Kenya samt Spaniens motsvarighet till Sida som betalar en person från Spanien.
Den hittillsvarande verksamheten har varit mycket framgångsrik med seminarier för att få till stånd tentativa listor för Världsarv samt utbildningsseminarier för nomineringsprocessen. Den senare sker i tre steg; först grundläggande utbildning på en vecka, sedan arbetar deltagarna i åtta månader hemma med sin nominering med bistånd från en utsedd mentor. Slutligen har man en avslutande genomgång innan nomineringen kan sändas in.
Det är här jag kommer in. Jag granskar för fondens räkning hur processen har lyckats och kan gå in och ge kompletterande råd.
Afrika har 78 Världsarv på Världsarvslistan och 128 nya objekt på ländernas Tentativa listor
Periodic Reporting för Sub-saharan Africa
I skrivande stund är jag just återkommen från det sista mötet för Periodic Reporting som omfattar alla länder i Afrika och som ska rapporteras till Världsarvskommittén 2011. Konferensen hölls i Vredefort Dom, ett av Sydafrikas åtta Världsarv, beläget 14 mil söder om Johannesburg. Detta var andra gången som Periodic Reporting genomfördes och denna gång var deltagandet och svarsprocenten lika hög som Europas förra gången. 42 av 44 länder var med och hade svarat på onlineenkäterna. Nordic World Heritage Foundation genom Ole Eriksen, som vi väl känner från processen i Sverige, medverkade och hade på World Heritage Centres uppdrag sammanställt materialet i tabeller. Övningen visade att många problem med förvaltningen, resursknappheten och andra problem, återstår att lösa. Man har emellertid nu en bas för åtgärder för framtiden. Man kunde iaktta ett visst bättre läge för kulturplatserna, troligen som ett resultat av verksamheten från Africa 2009.
Livet i Sydafrika
Landets troligen största industri är säkerhet. Brottsligheten med rån och mord är särskilt stor i Johannesburgsområdet och vita rekommenderas att ta bil vart de än ska. Jag bor i ett väl bevakat område (murar, elektriskt stängsel och vakter) fem minuter från kontoret. Bil (Nissan-truck med flak) tillhandahålls av fondens direktör Webber Ndoro och en GPS har jag köpt för att hitta. Ett shoppingcenter strax intill förser mig med mat och andra förnödenheter. Jag går dit till fots och är väl den enda som gör så. Klimatet är som svensk högsommar nu med upp till 29 grader mitt på dagen och oftast ett utrensande åskväder mot kvällen.
Fritiden hittills har varit en tur downtown Johannesburg och en weekend på en jaktlodge nära Lompopo River, gränsfloden till Botswana och Zimbabwe. Krugerparken och Capetown står på önskelistan.
Birgitta Hoberg
(bilder är på väg från Sydafrika)
Skrivet av
- Publicerad i
Okategoriserade