Monthly Archive for May, 2011

The 1940s in colour


Uppsala, Sweden, 1943. Photo: Fredrik Bruno

A pink parasol in the Swedish town of Uppsala in 1943…cyclists on a street in Härnösand in 1944… a restaurant in Gothenburg in 1944… people viewing Kjølingefjell mountain in Norway from afar…

We are preparing for a new collection on the Flickr Commons page of the Swedish National Heritage Board, to appear in August 2011. Fredrik Bruno, a Swedish town engineer from Hudiksvall, took a lot of colour diapositives in the 1940s while travelling in Sweden and Norway. Most photos are from a number of Swedish towns, some are from the Swedish countryside and some from Norway.

Enjoy some samples from the forthcoming collection!


Härnösand, Sweden, 1944. Photo: Fredrik Bruno


Henriksberg Restaurant, Gothenburg/Göteborg, Sweden, 1944. Photo: Fredrik Bruno


Kjølingefjell mountain, Norway, 1948. Photo: Fredrik Bruno

>> Anna Boman is working with Flickr Commons at the Swedish National Heritage Board

Ny bok: Försvunnen värld av Maja Hagerman

Igår släpptes boken ”Försvunnen värld” – om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige som genomfördes inför byggandet av en ny sträckning för E4:an mellan Uppsala och Tierp (2000-2007). Författare är Maja Hagerman. Margareta Hasselmo på samhällsavdelningen på Riksantikvarieämbetet har varit involverad i bokprojektet och berättar här om tillkomsten inför boksläppet.

Äntligen! Ja, så vill jag sammanfatta mina känslor idag.  Efter länsstyrelsens första kontakt med Maja Hagerman senvåren 2005 står jag här nu med boken i handen och det känns fantastiskt.

Alla trodde väl att boken skulle vara klar för länge sedan, men det skulle visa sig bli en lång och mödosam resa. Det var många rapporter och publikationer som skulle läsas, platser som skulle besökas och arkeologer som skulle intervjuas innan berättelsen om Upplands förhistoria så småningom började träda fram. Men det har fått ta tid och resultatet har blivit lysande.

Klicka här för att fortsätta läsa ‘Ny bok: Försvunnen värld av Maja Hagerman’

Jungfru Maria eller Ove?


Foto: Magnus Källström

Förra sommaren stannade jag till vid Halls kyrka på norra Gotland för att ta en titt på de runristade gravhällar som ligger inlagda i kyrkans golv. Jag kunde då inte undgå att notera att det på den norra korväggen också fanns en kort runinskrift ristad i putsen med 1,5-3 cm höga runor. Den var mycket tydlig och jag utgick från att den måste vara registrerad sedan länge. Innehållet verkade också mycket enkelt att tolka. Det såg ut som början av änglahälsningen Ave Maria.

När jag senare fick möjlighet att titta i Runverkets samlingar och i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) i Stockholm, visade det sig att det inte fanns några tidigare uppgifter om denna ristning. Däremot kunde jag av handlingarna i ATA dra slutsatsen att den måste ha tagits fram i samband med en renovering 2007, även om den inte var explicit omnämnd i dokumentationen.

Nu i maj 2011 var jag tillbaka i Hall för att göra en lite noggrannare beskrivning av inskriften. Den består av fem runor, som jag först utan tvekan läste som aue ma, även om den första runan verkade ha fått en bistav för mycket. Denna sträcker sig långt ner åt vänster, som om ristaren hade råkat slinta med kniven. Linjen är också lite grundare än övriga ristningslinjer och jag funderade på om den möjligen kunde ha tillkommit i samband med framtagningen av ristningen.

Att träffa på en åkallan av jungfru Maria på en kyrkvägg är inget oväntat. De gotländska kyrkorna är fulla av sådana. I Garda kyrka kan man exempelvis på den södra väggen i valvbågen mellan tornet och långhuset läsa hi-lp ma=ria -uz modir “Hjälp Maria, Guds moder” och på den norra väggen i samma valvbåge möter namnet Maria åtminstone två gånger.

Om den extra bistaven på den första runan i Halls kyrka däremot är avsiktlig måste runan läsas o, och då står det inte aue utan oue. Man tänker givetvis genast på mansnamnet Ove, men detta är inte något gammalt namn i Sverige, utan började här användas först på 1800-talet. Namnet antas ha sitt ursprung i en jylländsk dialektform av det forndanska Aghi och är i Danmark känt sedan 1400-talet.

Förmodligen tillhör runristningen i Halls kyrka en ganska sen tid. På samma vägg finns förutom skeppsbilder, versaler och bomärken, också en ristad vapensköld med årtalet 1594. Gotland var som bekant danskt fram till 1645 och det är inte helt ovanligt att man finner danska namn ristade eller målade i kyrkorna. I Lye kyrka har någon till exempel på tornbågen efterlämnat en runinskrift utförd med rödkrita som lyder: mathis, iohannes ma[r]iksen, hans mariksen, vilket helt säkert avser personer av dansk börd.

Vi kan alltså inte vara så säkra på att runorna på kyrkväggen i Hall verkligen ska tolkas som Ave Ma(ria), utan måste också räkna med exempelvis Ove Ma(thiesen).

>> Magnus Källström är forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet.

Kringla söker testpiloter!


Foto: San Diego Air & Space Museum Archives

Vi på Riksantikvarieämbetet jobbar redan idag med användargenererad information i o m att vi förvaltar Platsr och lägger ut bilder på Flickr Commons. Som Henrik Summanen skrev tidigare i veckan så håller vi även på med att undersöka och testa nya vägar för att låta våra användare att tagga, lägga till, rätta upp och kommentera informationen i våra (och via K-samsök, andras) system.

Under sommaren och hösten utvecklar vi en prototyp för detta, både på lagrings- och gränssnittssidan. Tanken är att utveckla en generell lagringslösning som kan användas av flera e-tjänster vilket underlättar både förvaltning och utveckling. Vi kommer även att se över möjligheterna för andra än vi själva att kunna använda denna lagringsplats. På gränssnittssidan kommer vi att utveckla vidare på Kringla för att kunna testa och hantera detta.

Nu söker jag testpiloter som kan testa de nya funktionerna i Kringla när de finns på plats. Du behöver absolut inte ha någon professionell kulturhistorisk koppling, det är tvärtom ett plus om du kan se Kringla och dess information med nya ögon. Du bör helst befinna dig på Gotland. Kontakta mig på johan.carlstrom@raa.se om du är intresserad.

>>Johan Carlström jobbar med Kringla på Riksantikvarieämbetet

Tankar kring användargenererat innehåll


Av: opensurceway (CC-by-sa)

Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.

En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.

På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa “taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.

För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet

Workshop i Malmberget & platser på Platsr kring Motala ström..

Workshop i digitalt berättande
Just nu förbereder vi en workshop för digitalt berättande i Malmberget, Gällivare. Riksantikvarieämbetet, Kulturskolan Stockholms mediecenter och Malmberget berättargrupper anordnar gemensamt en 2 dagars workshop för digitalt berättande. Kulturskolans mediecenter, under ledning av Simon Strömberg,  anordnar workshops under handledning som har till uppgift att stärka delaktighet och eget skapande med medier som verktyg.

För att kunna genomföra workshopen på bästa sätt, förbereder deltagarna en personlig berättelse som sedan används i workshopen. En jag-berättelse som tar avstamp i ett specifikt minne eller en plats med koppling till Malmberget. Den färdiga digitala berättelsen (filmen) kommer att bli cirka 1-1,5 minut, så 250 ord brukar vara tillräckligt. Bilder att illustrera berättelsen med, digitala bilder eller fotografier, teckningar, kartor och annat som kan fotas/skannas av kan användas i den digitala berättelsen.

Riksantikvarieämbetets community Platsr kommer sedan att användas som plattform för att publicera videoberättelserna. Workshopen genomförs 21 – 22 maj, mer om detta kommer framöver.
Platser kring Motala ström
Göran Gruber och Mats Engström från UV Öst samarbetar med Platengymnasiet kring ett temaarbete som handlar om att väcka frågor kring hur platser skapas och ge perspektiv på hur grupper och individer använder dessa. Fokus i detta arbete ligger på Motala ström och dess omgivningar. Målet är att är att väcka insikter hos gymnasieeleverna om hur berättelser kring det förflutna skapas och används utifrån olika aktörers perspektiv, utgångspunkter och erfarenheter.
Det vill säga att genom diskussioner och praktiska övningar visa på historieskapande processer längs Motala ström och därigenom ge redskap för ett kritiskt tänkande. Tidigare i veckan fick de  23 eleverna från Platengymnasiet välja varsitt ställe som har betydelse för dem. På Platsr community kunde de sedan göra sin plats synlig på nätet. Dels markerades den ut på kartan, dels skrev dom en kort presentation och berättelse om platsen. Med detta ville Göran och Mats från UV Öst belysa hur platser är knutna till minnen och identitet samt hur denna handling i sig skapar en plats.
Följande arbetsmoment ingår i projektet:
1. Eleverna får själva välja en plats/byggnad/område som man kort presenterar på Platsr. I presentationen ingår att besvara/reflektera kring vissa uppställda frågor (som man kommer fram till i grupp) såsom vad som har hänt på platsen, hur den kan ha sett ut tidigare, hur den används, vilken betydelse den har etc. Detta för att väcka frågor kring hur platser omkring oss definieras och beskrivs.
2. En vandring längs med Motala ström. Den visar på de olika tidslagrens fysiska avtryck i landskapet. Här väcks frågor kring vad som hänt och vad som finns kvar. Elever, lärare och arkeologer berättar om vad de kan tänkas veta om platserna längs strömmen. Plocka fram frågepaketet från moment 1 och ställ dem mot de olika platserna. Vissa frågor kommer att vara enkla att besvara, andra kräver mer research. Eleverna får välja ut en plats att arbeta vidare med.

3. Teori, metod och material – hur hantera och värdera källor, hur hitta material?

4. Bearbetning av frågorna (kring de platser eleverna valt i moment 2) – Dvs. egen forskning, grupparbete med handledningstillfällen.

5. Arkeologisk utgrävning – eleverna besöker och deltar i utgrävning. Visa på alternativa metoder att skapa historia. Diskussion kring kopplingen mellan arkeologiskt material, metod och tolkning.

6. Redovisning bl a genom att skriva in den platsen längs med strömmen som man arbetet med i Platsr.

Läs mer om detta intressanta projekt här.
Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet och Europeana anordnar hackathon

Hack4Europe! är en serie hackathon som arrangeras av Europeana i samarbete med Riksantikvarieämbetet (Sverige), Collections Trust (Storbritannien), Picasso Museum (Spanien) och Poznan Supercomputing and Networking Center (Polen) och erbjuder möjligheten att utforska potentialen med kulturarvsdata!

Hack4Europe! Sweden äger rum den 10-11 juni i Livrustkammarens valv på Kungl. Slottet i Stockholm. Eventet samlar utvecklare från Sverige och övriga Norden vilka kommer ha tillgång till det rika innehållet i Europeanas API samt Europeana Linked Open Data. Resultatet kan vara allt från ett koncept eller en prototyp till en applikation.

Europeana står för resor och en övernattning i Stockholm. Vinnarbidraget kommer att presenteras på Digital Agenda Assembly i Bryssel, 16/6.

>> Karin Nilsson jobbar med K-samsök och Europeana på Riksantikvarieämbetet