Foto: Swansea Photographer (CC by-nc-nd)
Inom ramen för mitt arbete med Kringla så har jag tittat på kartor och tillgänglighet. Jag märkte snabbt att det inte finns mycket skrivet på området och det finns inte heller några egentliga rekomendationer andra än rekomendationer för webbplatser, t ex Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. E-delegationen håller även på att ta fram riktlinjer för offentliga webbplatser, betan finns här.
Internet skapar förutsättningar att tillgodogöra sig information snabbt och enkelt. För den som har problem att tillgodogöra sig skriven text så kan Internet vara skillnaden mellan att tillgodogöra och att inte tillgodogöra sig information då det finns möjligheter att få information uppläst med hjälp av en skärmläsare. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är att webbplatsen är byggd i linje med de internationella standards som finns.
Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser där geografisk information är en delmängd (Fornsök, Bebyggelseregistret och Platsr). Även söktjänsten Kringla hanterar geografisk information via bl a K-samsök. Kartmotorn för Fornsök, Bebyggelseregistret och är baserat på Open Layers medan Kringla använder sig av Google maps. Anledningen till det senare är att Kringla visar geografisk information från objekt som befinner sig utanför Sveriges gränser och då krävdes en annan lösning. Dessutom är Google maps API enkelt att jobba med och det är enkelt att lägga på flera kartlager, t ex bilder från Panoramio och flygbilder.
Kartor och tillgänglighet
Det finns flera anledningar till att en användare kan ha svårt att tillgodogöra sig innehållet på en karta , t ex kan användaren vara synskadad, denna har en webbläsare som inte kan hantera javascript eller har en långsam uppkoppling mot Internet.
Det är svårt att göra kartor tillgängliga för dessa grupper till 100%. Samtidigt är kartan, av uppenbara skäl, svår att avstå ifrån när man visar geografisk information. Även om det inte är möjligt att göra kartan tillgänglig fullt ut för dessa användare så kan man underlätta användandet av kartan genom att låta tillgänglighetsarbetet genomsyra hela utvecklingsprocessen.
Förslag på åtgärder
Efter att ha läst det lilla som är skrivet på området, t ex här och här, så har jag tagit fram ett första förslag på åtgärder för att öka tillgängligheten i kartor. Se detta som ett arbetsdokument. Dessa kommer sedan att delas in i ”skall” och ”bör”. Exempel på åtgräder/funktioner som underlättar användandet av karttjänster:
- Ny- och förvaltningsutveckling sker genom användarcentrerad utveckling där användbarhet och tillgänglighet är viktiga komponenter.
- Webbplatsen följer nationella och internationella standards.
- Se till att ställa in taborningen så att de mest efterfrågade funktionerna/knapparna/länkarna kommer först.
- Skapa möjlighet till enkelt fritextsök (dvs sök på ett ställe) som söker ner i alla fält i databasen.
- Tillhandahåll en beskrivning av kartan i text eller HTML. Beskriv syftet med kartan, vilken information visas, vem står bakom.
- Göra det möjligt att navigera i kartan med hjälp av tangentbordet, exempelvis: panorering, zooma, välja objekt.
- Skapa en HTML-version av funktioner som använder JavaScript.
- Labels and tool tips för alla knappar och fält.
- Är JavaScript avstängt ska det framgå att kartan behöver detta för att fungera.
- Använda kartor med hög kontrast.
- Använd inte endast färg för att skilja på viktiga delar av kartan.
- Göra det möjligt för användaren att förstora kartan, verktyg, teckenförklaring mm.
