Monthly Archive for November, 2011

Page 2 of 2

Platsr Org i drift!

Av: Maria Logothetis den 18 November 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 0 Comments

Platsr.se sajt
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Nu har vi äntligen sparkat igång Platsr Org på Platsr.se.  Systemutvecklingen började i mitten av september men diskussioner kring detta initierades redan under vårvintern 2011 med ett flertal museer bland annat.  Det är en ny användarnivå för organisationer, museer,  föreningar och liknande helt enkelt, samt en del förbättringar i gränssnittet för alla!

Varför Platsr Org?

Jo, just för att man enkelt ska kunna registrera sig på Platsr som en organisation, museum, arkiv, förening, företag eller liknande, dels för att synas, men också för att kunna kommunicera med användare på Platsr på en öppen och flexibel plattform.

Möjligheten att kombinera personligt, individuellt innehåll med mer ’strukturerade informationspaket’ är en utveckling på Platsr sajt som alla Platsrs besökare och användare har nytta av – framförallt ger det Platsrs besökare en bred och varierad sajt där både personliga platsberättelser med individuella avsändare och mer strukturerade informationspaket från organisationer går att finna. Samtidigt deltar Platsrs registrerade medlemmar aktivt med kunskapsuppbyggnaden kring kulturmiljön genom att skapa egna platser samtidigt som det finns möjlighet att interagera med övriga användare och er.

Platsr Org blir en förlängning av en organisations hemsida men med ett öppet och kommunikativt gränssnitt där ni syns och kan presentera eget material samtidigt som ni kan kommunicera med Platsr besökare och användare.

Platsr ska framgent bli en plattform för att skapa upplevelse- och lärobjekt, objekt som ska göras tillgängligt via ett API både för offentligt och privat bruk. Viktigt är att materialet som läggs in på Platsr är fritt och återanvändbart och uppmärkt (Creative Commons) för att kunna nå ut och nyttjas. Är materialet inte fritt är det inte tillgängligt. De fria licenserna på bild och text gör att informationen går att skörda till tredje part (att applikationsutvecklare till bland annat mobilappar kan hämta relevant info) till t ex turist- och upplevelsenäringen eller att användas i läromiljöer, fritt och gratis. Materialet förvaltas långsiktigt av Riksantikvarieämbetet.

Tänk på att som en Platsr Org-medlem bidra med fyllig och relevant information kring en plats. Relevant information innebär också att de platser som har fri, fyllig och rik information är de som kommer att ’skördas’ via ett API.

Följande parametrar ska vara med för en ’bra plats’:

  • Rubrik
  • Kartmarkör
  • Inledning
  • Berättelse, gärna med en personlig ton (fri licens dvs, CC-by eller utslocknad, finns  alternativ att bocka i)
  • Bild/bilder (fri licens dvs, CC-by eller utslocknad, finns alternativ att bocka i när man laddar upp)
  • Taggar

Bonus är inlänkat:

  • Video (via YouTube)
  • Ljud (via SoundCloud)
  • Länkar (länka till er hemsida, eller annat som anknyter till platsen)

 

Hållbar stadsutveckling – den kulturella dimensionen

Av: Therese Sonehag den 18 November 2011 i Okategoriserad. 0 Comments

Fyra myndigheter i samverkan (Riksantikvarieämbetet, Boverket, Arkitekturmuseet, Formas) i samarbetet med Delegationen för hållbara städer, Mångkulturellt centrum i Botkyrka och Västra Götalandsregionen arrangerade seminariet där jag och Camilla Altahr-Cederberg representerade Förvaltningsavdelningen. Frågorna berör också vårt arbete i arbetsgruppen Sustainable Historical Towns (SuHiTo)- hållbar stadsutveckling genom att ta till vara historiska städer och deras kulturvärden, EU-projektet Co2ol Bricks som arbetar med kunskap kring varsam energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader samt analys av klimatförändringarnas påverkan på kulturhistorisk bebyggelse.
Diskussionen hölls både på en politisk nivå med ”Agenda 21 for culture” som referensram -ställningstagande till vad kulturen representerar och kulturen som en egen drivkraft i hållbar utveckling snarare än en del av ekonomi, social dimension och miljö – och på en praktisk nivå med exempel från olika delar av landet.
Som vanligt är det praktiken som jag har lättast för att ta till mig och som jag tilltalas av. Jag vill framförallt lyfta fram tre punkter ur programmet. Stena Fastigheters verksamhet Relationsförvaltning som är ett eget varumärke. Jorunn Rådberg visade hur man med olika kulturella projekt och medbestämmande kan få de boende att trivas och utveckla sin egen boendemiljö. Framförallt viktigt i en belastad miljö som exemplet i miljonprogrammet Fisksätra som sliter med sin egen identitet och självkänsla.
Landets enda arkitekturkonsultent, Mia Svennberg från Göteborgs stad, visar hur man aktivt kan göra barn delaktiga i den fysiska planeringen som är hennes uppdrag. Genom tydlighet, förankring och genomförande med små ”mikroprojekt”. Den nyligen publicerade Barnkonsekvensanalys redovisar verktygen som tagits fram för att möta de mål som Göteborg har formulerat om en socialt hållbar stad och om att all stadsutveckling ska ske utifrån ett barnperspektiv.
Kristoffer Nilsson som är arkitekt på Helsingborgs stad visade planeringen av området H+ som är det södra hamnområdet. Jag blev glatt överraskad hur radikalt de arbetar med stadsplanering genom att i motsättning till alla andra sjönära planeringsområden inte börja med att göra en masterplan och manglar ut bostadsrätter. Här planerar de långsiktigt genom att ”lyssna” till platsen och planlägga ett antal insatsområden och händelser som får definiera hur utvecklingen sedan går vidare. Ett exempel på detta går av stapeln 17/12 och heter Smackbang in i samhället! i samarbete med bl.a. Riksutställningar.
Dagen avslutades med en välartikulerad och engagerad paneldebatt som var lite för lång, tycker jag. Jag hade önskat ett ännu mer aktivt deltagande från publiken eftersom den representerade ”redan frälsta” som aktivt arbetar med frågorna. I övrigt var det ett intressant och väl modererat seminarium enligt min mening.

Konferens om sociala medier i offentlig sektor, dag 2

Av: Henrik Löwenhamn den 18 November 2011 i Webb. 0 Comments

Den andra dagen av konferensen som handlade om sociala medier i offentlig sektor inleddes med min idol Kristina Alexanderson. Hon berättade om bakgrunden till Creative Commons, hur det fungerade och varför man bör använda sig av det. Vi har skrivit om CC här tidigare och det kommer att dyka upp ännu mer innan året är slut, så det får räcka med Kristinas presentation.

Tvåa ut idag var jag själv. Jag berättade om vad Riksantikvarieämbetet gör, och varför vår verksamhet gör att vi behöver använda sociala medier.

Min presentation hittar du på Slideshare. 
Nummer tre var Thomas Selig, som ligger bakom Katrineholm kommuns närvaro på sociala medier.

En mycket bra presentation som inte bara visade hur och vad Katrineholms kommun gör, utan även varför. De underliggande mekanismerna, behoven, kommunikationsvägarna.

Han visade även många bra exempel på hur de har engagerat innevånarna i Katrineholm och han berättade varför det är helt ok för kommunchefen att ibland vara lite personlig, rent av privat, på sitt Twitter-konto.

Jag hoppas få tillgång även till Thomas presentation.

 

UD-bloggen

Efter lunch var det dags för Teo och Tobias från Utrikesdepartementet att presentera sin resa som de gjort med UD-bloggen.

De började med att visa lite om vad de gjort tidigare, som Carl Bildts blogg och det uppskattade jobbet med sajten för Sveriges EU-ordförandeår 2009.

Men det hela grundade sig i att SIFO-mätningar visade att svenska folket inte visste riktigt vad UD jobbade med, men de hade samtidigt väldigt höga förväntningar. Förtroendet var inte särskilt högt. Det var de tvungna att ändra på.

Samtidigt upplevde de en frustration över det stela verktyg som användes på alla departement och de såg också effekten av Carl Bildts bloggande. De var också triggade av jobbet med ordförandeskaps-sajten.

De ville visa vad de jobbade med, hur många olika saker de gjorde, så de bestämde sig för att flera på UD skulle blogga om sin vardag. Efter mycket jobb med juristerna och andra så fick de igång en bloggportal. Instruktioner skickades ut till de som skulle blogga.

- En PDF skickades till medelålders män på andra sida jordklotet och samma dag var de igång!

De använder WordPress, kan det vara värt att tillägga.

När revolutionerna i mellanöstern och Nordafrika kom så testades bloggen ordentligt och de fick svara på massor av frågor. Men det blev riktigt bra och sparade många mail och lugnade många oroliga.

Senaste SIFO-mätningen visar på större kännedom, större förtroende.

UDs slutkläm:

We learn as we go along.

 

Mikael Damberg

Stockholmspolitikern Mikael Damberg var på plats och han pratade om hur de väldigt målmedvetet och planerat använde specialiserade Facebook-sidor för att skapa uppmärksamhet inför valet. Sidor som handlade om att klasserna var för stora i skolan skapade massor av uppmärksamhet och började leva egna liv, och debatterna fortsätter än idag.

Efter valet har Mikael Damberg även börjat blogga och det har blivit ett kraftfullt sätt att kommunicera utan det filter som traditionell journalistik faktiskt lägger på.

Efter Damberg berättade Hampus Brynolf om sitt arbete med socialdemokraterna och sociala medier. Tyvärr var jag tvungen att lämna konferensen för att hinna med transporten hem.

 

Sammanfattning

Det bästa med sådana här konferenser är inte bara allt matnyttigt och all inspiration man får av de duktiga föredragshållarna. Det är alla tankar, frågor, synpunkter och funderingar man får ta del av från åhörarna. Man får en insyn i hur det fungerar i andra organisationer, hur de är organiserade runt nätet och sociala medier. Vilka hinder de har stött på och hur de gör för att runda dom.

Att Riksantikvarieämbetet dessutom användes som ett gott exempel av flera personer på dessa konferenser gör det bara ännu roligare att få komma ut och berätta vad vi faktiskt jobbar med. Flera kom fram efter min presentation och sade att det där hade de ingen aning om att vi gjorde och att vi var så framåt när det gäller det digitala.

 

Henrik Löwenhamn, kommunikatör på Riksantikvarieämbetet

Konferens om sociala medier i offentlig sektor, dag 1

Av: Henrik Löwenhamn den 16 November 2011 i Webb. 3 Comments

Här kommer några korta sammanfattningar från några av de presentationer som var dag 1 på Confex konferens om Sociala medier i offentlig sektor.

Tillgänglighet i sociala medier, Funkanu och Susanna Laurin

Det här med sociala medier och tillgänglighet är inte så lätt. Det är lätt att ta det för givet att om man postar något på Facebook så kan alla (med konto) läsa det. Men så är det ju inte.

Susanna Laurin från Funkanu presenterade lite vad man ska tänka på och vad som kan vara hinder för funktionsnedsatta när det gäller sociala medier.

De har granskat de fem största sociala medierna (som Post- och telestyrelsen utsett) plus ytterligare tio stycken. Bland annat granskade de Facebook, Twitter, Flickr, Youtube, Myspace och LinkedIn. De första slutsatserna var att alla har tillgänglighetsproblem men att de inte utesluter några grupper på ett direkt sätt. Men det är ofta hög svårighetsgrad och vissa delar har sämre tillgänglighet än andra.

Susanna pratade mycket om att det inte finns några normalanvändare. Många har ett funktionshinder, stort eller litet. Det finns ju många som idag har svårt för teknik, som har svårt för språket och så vidare. Dessa måste man tänka på.

Hon gick igenom en mängd saker att tänka på när man tittar på olika medier som jag även tar med mig in i projektet med den nya webben. Jag ska försöka att sammanfatta det i ett separat inlägg lite längre fram, hur vi kommer att jobba med tillgänglighet.

 

Juridiken och sociala medier, med Per Furuberg, Setterwalls advokatbyrå.

Per var en karismatisk jurist som har jobbat med det här väldigt länge. Han var bland annat med och skrev på den så kallade BBS-lagen som kom 1998, och som fortfarande är relevant och i bruk.

Han inledde med att säga att det är i princip samma regler på nätet som i traditionell miljö. Men först ska man ställa frågan om man verkligen får finnas i sociala medier.

Per valde att hoppa över avtalen på de olika nätjänsterna. Vi skulle aldrig godkänna de avtalen i andra sammanhang.

Stort fokus på vad som är allmän handling och inte. Hans slutsats, vilken verkar vara helt rätt, är att allt material man kan komma åt med hjälp av till exempel ett tangentbord, bör räknas som en allmän handling. Förutom det som går under den konstiga Biblioteksregeln.

När man nyttjar externa sociala medier så kan man även där sätta upp egna förhållningsregler, och vill man inte godkänna dom så får man inte nyttja dom. Alltså, bra med tydliga regler innan.

Per hann också med att prata om arkivering, gallring och mycket mer.

 

Freja, Angereds närsjukhus

Nästa praktiska exempel var Angereds närsjukhus i Göteborg. Angered är ett område med väldigt många kulturer och olika språk och det är svårt att nå ut till innevånarna och berätta att man finns och vad man kan hjälpa dom med.

Dagstidningspenetrationen är låg och konkurrensen från utländska medier är stor. Det är dessutom svårt att kartlägga språk, grupper och åldersgrupper inom stadsdelen.

De har gjort lite undersökningar som tydligt visar att informationen sprids via vänner, bekanta, skolor, samfund, föreningar och internet.

Så de har självklart testat sociala medier. De har testat, utvärderat, skrotat och provat sig fram. En Facebook-sida fick ingen rejäl fart, men när de startade en Facebook-profil (som strider mot Facebooks regler) så gick det desto bättre.

Målet med Facebook, och den blogg som de använder mycket, är inte att nå alla innevånare, utan att nå opinionsbildarna, föreningarna och de människor som har kontakt med många.

De prövar sig fortfarande fram, men de känner helt klart att det är på rätt väg.

 

Uppsala kommun

Åsa och Maria från Uppsala kommun berättade om hur de 2009 gjorde en helomvändning från att vara helt ointresserade av sociala medier till att satsa helhjärtat.

De började med att skaffa egna privata Twitter-konton för att testa lite, se hur det går till.

De fortsatte sedan med att testa sociala medier i samband med ett stadsplaneringsförslag, uppbackat av traditionella annonser. Följden blev att de fick in 1700 förslag istället för de 2-300 som brukade komma in.

De har haft lite dålig media, men väldigt mycket bra.

Utmaningarna har varit, och är fortfarande:
Det går fort, det händer mycket inom nya digitala kanaler.
Lagstiftningen. Vad får man göra, vad får man inte göra.
Det kan missbrukas.
Kostnader, resurser.
Organisationens mognad.
Det är två världar som krockar.

 

Förutom ovanstående föredrag så pratade även Sofia Mirjamsdotter om bloggar, och vad det kan göra. Jocke Jardenberg avslutade dagen med en väldigt inspirerande föreläsning om nätet, framtiden och möjligheterna. Här är hans presentation: Jocke Jardenberg SMIOS 15 nov 2011.

Håll utkik efter sammanfattningen om dag 2.

Henrik Löwenhamn, kommunikatör.

Uppdatering: Ändrade ett litet skrivfel som helt ändrade innebörden av Per Furubergs uttalande angående avtalen.
Uppdatering 2: Länk till Jockes presentation.

Runsten funnen vid Småhamra Gård i Österhaninge

Av: Thorgunn Snaedal den 11 November 2011 i Aktuellt and Runor. 4 Comments

Roger Wikell och Rolf Norlin vid  nyfyndet (foto Th. Snædal).

Den 23 augusti 2011 anmälde arkeolog Roger Wikell, Sorunda, att en runsten påträffats vid Småhamra gård i Österhaninge socken söder om Stockholm. Ett par dagar senare granskade jag fyndet tillsammans med Roger och upphittaren, arrendator Rolf Norlin. Enligt Norlin så uppmärksammade han stenen redan vid höstplöjningen 2010, men det dröjde till vården innan ha lyfte upp stenen ur åkern upp på åkerkanten intill fyndplatsen ett 50-tal meter nordöst om Småhamra gård och ca 10 meter väster om uppfartsvägen mot gården.

När vårregnen hade tvättat stenen ren från jord och lera upptäckte Norlin att det var en runsten. Det dröjde dock ända till augusti innan Roger Wikell fick reda på fyndet och kontaktade mig.

Det är alltid en högtidlig stund att för första gången se en nyfunnen runsten och tyda runorna. Jag blev mycket glad när jag såg denna stenbumling, så typisk sörmländsk i sin skrovliga skönhet. Stenen är drygt 2 meter lång och upptill 130 cm bred. Överdelen är mycket omfångsrik i förhållande till rotpartiet, vilket troligen är orsaken till att stenen redan inom några få decennier har ramlat omkull och så småningom sjunkit ned i marken. Detta bekräftas av att ristningen inte är nämnvärt vittrad.

Inskriften uppkritad (foto Th. Snædal).

Från Småhamra är tidigare ett litet, nu förkommet, runstensfragment känt (Sö 267). Med all säkerhet har de båda stenarna stått vid en bro eller vadställe över det lilla vattendrag eller bäck som rinner genom dalgången. Österut fortsätter vägen mot Åvaviken, västerut förenar den sig med vägsystemet mot Österhaninges centralbygder och vidare mot Västerhaninge. Vägen passerar en runsten vid Högsta gård och området är för övrigt ganska runstensrikt.

Ornamentiken består av en drakslinga som omger ett kors på stenens mitt. Inskriften meddelar att:  ”Gunnar och Ulf och Sighjälm lät resa stenen efter Halvdan, sin fader. Gud hjälpe hans ande.” En utförligare rapport om inskriften kommer att skrivas när den är granskad och kommenterad i alla detaljer.
Eftersom stenen var sprickig och flagrig på vissa ställen packade stenkonservator Paterik Stocklassa in den i lera för att lösa upp smuts och eventuell påväxt. Den 25 oktober tvättades stenen och lagades, därefter restes den på impedimentet omkring 10 meter söder om fyndplatsen till upphittarens, Rolf Norlins, stora glädje och stolthet.

Stenkonservator Paterik Stocklassa (bakom stenen) och hans assistent Peter reser stenen (foto Th. Snædal).

Thorgunn Snædal
fil.dr. förste antikvarie
Förvaltningsavdelningen
Kulturvårdsstöd