Monthly Archive for March, 2012

Planer för Platsr 2012

Av: Maria Logothetis den 30 March 2012 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tips and Webb. 0 Comments

Nu är vi igång med vidareutveckling av Platsr igen. Just nu skissar vi på designen för systemutvecklingen som kommer att sätta igång i höst. Vi har i år valt att utveckla internt på Riksantikvarieämbetet men tar hjälp att extern konsult för att skissa, och tänka ut designen. Innan jul förra året lanserade vi en användarnivå för organisationer och föreningar, museer mfl. på Platsr, och vi har tagit lite extra hänsyn till deras önskemål kring årets utveckling.

Saker som vi hoppas kunna förbättra i år är:
- Berättelseinteraktion; tydligare, snyggare och enklare att läsa och skriva berättelserna på Platsr. Det är berättelserna som är Platsrs hjärta!
- Redigering; enklare och tydligare att redigera, spara m.m  med snabbvalsknappar vid varje sektion t ex.
- Bilduppladdning; flera bilder laddas upp samtidigt.
- Startsidan; tydligare design, en bildstream som visar de fina bilder som laddas upp av Platsrs användare.
- Wikipediaintegration; Wikipedia är bra, men inte tänkt att kopieras till Platsr, Wikipedia finns ju redan. Därför vill vi ge artiklar från Wikipedia lite tydligare profil som just inlänkade artiklar på Platsr.

 


En större ruta att skriva in berättelser i, något som är efterfrågat!
Foto: Riksantikvarieämbetet (Cc-by)

Förutom detta är det planerat för ett öppet API för Platsr. Det innebär att andra (vem som helst) kan hämta information till olika webbsajter och mobilappar och använda Platsrs innehåll i andra sammanhang, vilket givetvis är intressant i turist- och resesammanhang, dessutom.

Allt detta startar efter sommaren i september, och kommer vara färdigt innan 2012 är slut om allt går enligt planerna. Att vi lagt själva utvecklingen lite senare i år beror på att It på Riksantikvarieämbetet håller på att byta ut Platsrs databas till en starkare och effektivare sådan, vilket är jättebra!


Enklare att lägga till berättelser samt redigeringsknappar vid varje sektion.
Foto: Riksantikvarieämbetet (Cc-by)

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Riksantikvarieämbetet på TUR-mässan 2012

Av: Maria Logothetis den 28 March 2012 i Aktuellt, Öppenhet, Besöksmål, K-samsök, Platsr, Systemutveckling, Tips and Webb. 0 Comments

Fredriks seminarium, TUR-mässanFredrik Käck, Riksantikvarieämbetet, presenterar platsutveckling utifrån kulturarv.
Foto: Riksantikvarieämbetet (Cc-by)

Förra veckan var jag med några kollegor på TUR-mässan i Göteborg för att nätverka, hålla seminarier samt träffa möjliga samarbetspartners eller folk som helt enkelt är nyfikna på Riksantikvarieämbetets verksamhet. Det kändes som att vi var efterfrågade och våra seminarier var välbesökta. Jag höll ett miniseminarium för att visa på möjligheter att förmedla digitalt kulturarv och pratade såklart om K-samsök, Kringla och lite Platsr.

Men hur hänger vi och rese- och turistnäringen ihop? Jo, Riksantikvarieämbetet är en viktig resurs för turismen. Kulturmiljöer, historiska platser, minnesplatser, byggnader och fornlämningar har blivit viktiga destinationer för turistindustrin. Vi kan  bidra med resurser av olika slag i arbetet för att bevara och utveckla dessa platser på ett hållbart sätt och vi medverkar genom regeringsuppdrag och olika verksamheter för att utveckla och främja turistnäringen.

Vi erbjuder ökad kunskap om kulturarvet och kan ge nya affärsmöjligheter och utvecklar turistnäringen.  Vi bedriver program- och visningsverksamhet vid besöksmålen Glimmingehus och Gamla Uppsala och koordinerar arbetet med världsarv och kulturreservat.

Fredrik och Daniel vid monter på TUR-mässan         Fredrik Käck & Daniel Nilsson, Riksantikvarieämbetet.
Foto: Riksantikvarieämbetet (Cc-by)

DIGITAL INFO

Riksantikvarieämbetet erbjuder också ökad tillgänglighet till digital kulturarvsinformation via olika söktjänster och öppna API’er. Vi har dock ännu inte nått till den punkt där turist- och reseinformation kopplas ihop på ett effektivt sätt med digital information kring kulturarv och museisamlingar. Turister (användare) är vana att söka och köpa resor och upplevelser genom en mängd aktörer på webben.

Information kring kulturella events och ‘happenings’ stödjer det digitala användandet, likaså digitala guider för resor och utflykter, men digital kulturarvsinformation kring exempelvis intressanta objekt i museisamlingar och relevant text och innehåll kring föremål och objekt behöver integreras på ett tydligare sätt i söktjänster och applikationer.

Offentliga och privata aktörer skulle då kunna använda Riksantikvarieämbetets digitala informationskällor genom olika typer av applikationer som hämtar relevant och filtrerad data efter behov via öppna API’er. Detta ger möjlighet att kontextualisera och knyta t ex museisamlingar och intressanta föremål och berättelser till platser och temata. På så sätt kan Riksantikvarieämbetets digitala information berika den redan befintliga information kring resor och upplevelser som finns tillgänglig på nätet idag, och ingå som en del av den information som erbjuds när vi planerar resmål och upplevelser. Flera företag och institutioner använder redan idag K-samsöks API, exempel på det kan du se här.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

 

FMIS registreringsapplikation

Av: Hanna Larsson den 23 March 2012 i Arkeologi, FMIS/fornsök and Systemutveckling. 0 Comments

Under januari och februari har det blivit något av en nystart för projektet med att bygga en ny registreringsapplikation till FMIS. Arbetet med att kartlägga registreringsprocessen fortsätter och vi har fått tillskott till arbetsgruppen i form av FMIS-medarbetaren Maria Urberg och systemutvecklaren Henrik Siltberg.

Just nu tittar vi närmare på hur man på ett smidigare sätt kan föra in information om de arkeologiska undersökningar, inventeringar och utredningar som är orsaken till att ny information kommer in till FMIS, det vill säga det som kallas Händelser i Fornsök. Det är många frågor som behöver redas ut. Finns det något enklare sätt att få in datan? Hur gör vi med de händelsetyper som inte längre används, men som ändå måste finnas i databasen? Kan vi lägga till en ny händelsetyp när vi ändå håller på?

 

Arkeologisk utgrävning i kvarteret Professorn 1, Sigtuna

Kvarteret Professorn 1. Arkeologisk utgrävning, arbete i schaktet. Foto: Bengt A Lundberg

Undersökningen av kvarteret Professorn 1 i Sigtuna 2000 blev två Händelser i Fornsök: en Arkeologisk undersökning och ett Beslut enligt KML.

 

Maria C har börjat arbeta med den konvertering av FMIS databas som ska göras parallellt med arbetet med registreringsapplikationen. Det blir tungt att ha två stora projekt på gång i verksamheten samtidigt, men eftersom det är en så tät koppling mellan databasen och registreringsapplikationen är det bättre att driva dem sida vid sida.

Hanna Larsson arbetar med en ny registreringsapplikation för FMIS

Berit Wallenberg on Flickr Commons

Av: Anna Boman den 22 March 2012 i Aktuellt, Bilder, Flickr Commons and Foto. 2 Comments


Berit Wallenberg and archaeologists Söderberg and Althin at an excavation in Nälsta, Uppland, Sweden, in May 1930. Photo: Unknown

Berit Wallenberg (1902–1995) was a Swedish archaeologist and art historian. She began photographing as a teenager, and brought her camera on the many travels she made in Sweden and abroad, often on her own and under modest conditions.

She devoted her life to studies of art history, architecture and archaeology, and she used her camera for documentation. Still, many of the photos show other people, family members, fellow students and friends.


The Town Hall in Magdeburg, Germany, in June 1927. Photo: Berit Wallenberg

Most of the photos in the collection on Flickr Commons are from the period 1920-1937, taken at home in Sweden or on travels in Sweden and in ten other European countries: Italy, Belgium, France, Germany, the Netherlands, Switzerland, United Kingdom (England), Norway, Denmark and Iceland.

Berit Wallenberg was born into the influential Wallenberg family with bankers, industrialists, politicians and diplomats. Two photos from Sweden show her cousin’s son Raoul Wallenberg (1912-1947). Read more about him and see the photos in an earlier post on this blog.


Boy in a courtyard in Ystad, Skåne, Sweden, in July 1930. Photo: Berit Wallenberg

The entire Berit Wallenberg photo collection consists of more than 25 000 photos. About 5000 are today digitized in the Swedish National Heritage Board’s photo database online, thanks to financial contribution from the Berit Wallenberg Foundation.

We wish you all very welcome to Flickr Commons to meet Berit Wallenberg in Sweden and to follow her on her travels around Western Europe in the 1920s and 1930s.


Women in Montignac, France, in August 1937. Photo: Berit Wallenberg

>> Anna Boman works with Flickr Commons at the Swedish National Heritage Board

e-runic – rundata på nytt sätt

Av: Gun Larsson den 19 March 2012 i Projekt, Runor and Webb. 0 Comments

Runinskriften U 871 från Ölsta sedd genom ett lager av ettor och nollorNu har vi tagit ett steg mot den digitala framtiden. Projektet Digitala Sveriges runinskrifter som finansierats av Riksbankens jubileumsfond har avslutats. Resultatet är att Sveriges runinskrifter finns på nätet och att det finns ett förslag till en digital plattform för runforskare och andra runintresserade. Läs mer i den publicerade projektrapporten.

Syftet med projekt Digitala Sveriges runinskrifter

Det primära syftet med projektet var att digitalisera och webbpublicera bokverket Sveriges runinskrifter och att i dialog med runforskare få fram en kravbild för ett kraftfullt, webbaserat forskarstöd. Ett stöd som skulle kunna rymma antikvarisk information och stöd för att kommunicera med runintresserade personer.

Källor och modell

Sveriges runinskrifter har publicerats på en egen webbsida på Riksantikvarieämbetets webbplats. Sidan länkar till bokverkets text- och planschdelar i PDF. Projektet har också utformat ett förslag, en modell som ska kunna koppla ihop bokverket och och datakällor som bär information om runinskriptioner. Förslaget till forskarplattformen, som vi kallar “e-runic”, ska samla och visa innehållet i databaser som Samnordisk runtextdatabas, Digitala Sveriges runinskrifter, Fornvännen, FMIS – Fornminnesinformationssystemet, Bebyggelseregistret samt museiföremålssamlingar anslutna till K-samsök. Navet mellan databaserna och e-runic blir K-samsök som möjliggör att  material från olika håll kan samsökas och länkas ihop. Förslaget innebär att ansvaret för innehållet i respektive databas ligger hos respektive databasförvaltare. När databaserna uppdateras syns den uppdaterade informationen i e-runic.

Tanken är också att modellen till forskarplattformen ska kunna användas som en generell modell för likartade lösningar i andra ämnen.

“e-runic” får ett öppet API som innebär att runrelaterad data kan användas av andra aktörer för att bygga applikationer som stöd för andra kunskapsprocesser.

Skisser finns i slutrapporten

Skisser av förslaget till forskarplattform samt sökgränssnitt och träfflista finns inkluderade i Riksantikvarieämbetets slutrapport.

Nya källor under utveckling

Den öppna lösningen för forskarplattformen innebär att andra datakällor med relevans för runforskning kan anslutas, förutsatt att de baserats på standarder som definierats av K-samsök och “e-runic”. Det pågår flera spännande projekt som kan bli potentiella källor i “e-runic”. Bland dessa kan nämnas Riksantikvarieämbetets arbete med förvaltningsmiljön för ”Runverket 2.0” och projekt Laborativa runanalyser som syftar till att tillgängliggöra 3D-data och analysresultat.  Bland externa projekt kan nämnas svensk runbibliografi som bedrivs vid Institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet och har finansierats av FoU-medel från Riksantikvarieämbetet. Runbibliografin blir en webbaserad specialbibliografi över all forskning om svenska runinskrifter.

>> Gun Larsson, operativ projektledare för Digitala Sveriges runinskrifter

Three years on Flickr Commons

Av: Anna Boman den 16 March 2012 i Aktuellt, Bilder, Flickr Commons and Foto. 2 Comments

Remix Photo by Maja Larsson (CC by-nc-sa). Original photos by unknown photographer (Swedish National Heritage Board) and by Dolan Halbrook. (Click on the photo above to view the photo on Flickr, with links to the originals.)

On March 17th, the Swedish National Heritage Board celebrates three rewarding and exciting years on The Commons on Flickr, showing and sharing photos with no known copyright restrictions from our collections.

Our presence on The Commons has largely responded to the expectations we had in the beginning. Here is what we wrote on this blog on March 17th 2009.

What happened since?

Let the facts speak:

  • More than 1 980 000 views on our account on Flickr Commons.
  • More than 3 750 Flickr contacts, from more than 70 countries worldwide.
  • A clear effect of more visitors to our photo database Kulturmiljöbild through the persistent links.
  • 9 % of the photos we show on Flickr Commons have been provided with new information, thanks to attentive and devoted Flickr Community members. This user generated knowledge has helped to improve the information in our photo database.
  • The photos have been commented on, tagged, shown in groups and galleries on Flickr and marked as favourites. They have been used in media, on websites and blogs, and spread through social media. They have also served for fun and creativity being remixed.

Slottsgatan Street in Malmö, Skåne, Sweden. The street was identified by a Flickr member who also posted a recent comparative photo in a comment. Photo: Unknown (Click on the photo above to view the photo on Flickr Commons, with comments.)


Gustaf, Carin and Lilly in Järvsö, Hälsingland, Sweden. From our latest collection with colour photos by Fredrik Bruno, from the 1940s in Sweden and Norway.

Winter in Humlegården park in Stockholm, Sweden. Photo: Carl Curman

Some gratifying examples of media effects:

A big and warm Thank You to all you who have made our Flickr Commons experience so successful and fun! See you on The Commons! :)

One of Sweden’s oldest rune stones in Krogsta, Uppland. Photo: Erik Brate

>> Anna Boman works with Flickr Commons at the Swedish National Heritage Board

Kringla bjuder in användarna

Av: Johan Carlström den 15 March 2012 i K-samsök, Systemutveckling and Webb. 0 Comments

Burmeisterska huset i Visby, skärmdump från Kringla.

Sedan ca 1,5 månad finns det en ny version av Kringla. Huvudfokus för utvecklingsomgången var att börja labba med möjligheterna att låta användarna lägga till information till . Vi ser det som en flerstegsraket och har i inledningsskedet implementerat:

  • Inloggning – skapa ett konto eller logga in via Facebook eller Twitter.  Kringla delar användardatabas med Platsr vilket innebär att om du redan har ett konto på Platsr är det bara att logga in på Kringla och vice versa.
  • Skapa semantiska länkar/relationer (länkar med en betydelse) mellan objekt.
Som synes är det inte så mycket man som användare kan göra inledningsvis, det stora utmaningen har legat i att skapa en infrastruktur för att ta hand om den data som användarna skapar. För detta ändamål har vi skapat en separat databas som lagrar olika typer av användargenererad information kopplade till objekten i K-samsök (läs mer om detta på ksamsok.se). Denna databas har ett eget API vilket gör det möjligt att på sikt både hämta och skriva in data till och från tredjepartstjänster som använder K-samsök.
Vad som saknas är en överblick över vad som är ihoplänkat samt något som pushar användarna att vara aktiva. Vi har funderat kring leaderboards och gamification men inte landat i frågan riktig än. Testa gärna och säg vad du tycker!
Vi gjorde även vissa justeringar i gränssnittet då vi märkt att användaren ofta missar bilder och kartan då dessa fanns i separata flikar. Nu hittar du all info om ett objekt på samma sida.

En efterlyst funktion är en möjligheten att kommentera, vi har dock valt att avvakta med denna funktion. Kommentarer är inget självändamål, gör sig användaren besväret att kommentera och kvalitetshöja informationen som visas i Kringla så behövs det en modell för att ta hand och/eller svara på dessa kommentarer.  Då informationen kommer från många fler institutioner än Riksantikvarieämbetet så behövs det en modell för att dessa kommentarer ska komma respektive institution till största möjliga nytta.

Under 2012 kommer fokus att ligga på att skapa möjligheter för en smidig integrering med Wikipeida och kanske något mer.

>>Johan Carlström är systemförvaltare för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Morgondagens grottmänniskor med Ipad

Av: Leif Gren den 9 March 2012 i Tankar kring.... 1 Comment


Foto: Bearbeitungstrupp (CC by-nc-sa)

Om man jobbar med historia och kulturmiljövård så kan man naturligtvis inte låta bli att föreställa sig hur människor förr i tiden tänkte och resonerade. När det handlar om människor för hundra år sen så känns det mesta i tänkesätten rätt begripliga. Men om man läser texter som går flera hundra år bakåt i tiden så är jag ofta osäker på om man fattar så värst mycket av hur de tänkte, när byn var universum och troll lurade runt varje hörn och änglar svävade ovan molnen. Hur skulle man då kunna föreställa sig stenålderns tänkande?

Inte desto mindre fick jag en fantasibild av stenålderns tänkande häromdagen – av den paleolitiska stenåldern för sådär femtio tusen år sen. Saken var den att var jag bjuden till nya vänner på middag. Det var ett ungt par i 25 årsåldern som bodde i en trevlig liten lya centralt. Båda akademiker med jobb inom media och marknadsföring. Som akademiker själv förväntade jag mig att komma till ett hem fullt av vanliga grejor. Men det visade sig vara raka motsatsen, inga böcker, enstaka tavlor, inga gardiner, inga mattor. Av möbler fanns bara det absolut nödvändiga: säng, soffa, matbord, några stolar – alltså en mycket konsekvent minimalism. Däremot fanns det dubbelt upp av platt-TV, Ipad och Iphone.

Det var förstås omöjligt att inte pejla mina unga vänners frånvaro av böcker och prylar. Jag frågade om de inte läste eller ville ha roliga saker omkring sig. Mina frågor framstod nog som väldigt mossiga och fåniga. Visst läste de och älskade häftiga intryck, men allt det där fanns ju i oändliga mängder på bildskärmarna, vare sig det var i stort eller litet format – ”för oss är resor, människor och upplevelser det viktiga, inte prylar” förklarade de. Ja det viktiga finns i hjärta och hjärna och det egna eller andras minne bara ”förstärktes digitalt” på bildskärmarna. Varför, var tanken, ska man tynga ner sig med utlästa böcker och onödiga prylar? Slöseri med pengar, städbehov och inte minst plats, som kostat nära sjuttio tusen kronor kvadratmetern!

Som gammal kulturmiljövårdare kunde jag inte låta bli att tänka över begreppet kulturarv. Själv är jag uppfödd i en värld där saker var dyra och eftertraktade. Men om människan funnits i någon miljon år så verkar det först vara under de senaste tiotusen åren som prylar varit viktiga att samla på. Det kanske är jag och ett begränsat antal generationer som tillhör prylgalningarna och en parentes i historien? I grunden är vi alla grottmänniskor, och de moderna ungdomarna jag var hemma hos kanske tänkte mer representativt mänskligt än jag med mina egna prylar, så som människor gjort under 99 % av mänsklighetens historia. Kanske blir morgondagen en värld där det ”materiella” kulturarvet blir allt mindre intressant, medan det gränslösa digitala kulturarvet bara blir större och intressantare.

>> Leif Gren jobbar med landskaps- och skogsfrågor på Riksantikvarieämbetet

Museer, arkiv och hembygdsföreningar på Platsr

Av: Sophie Jonasson den 5 March 2012 i Okategoriserad and Platsr. 0 Comments

En skål hallon av Ingvor Johnson. cc-by-ncEn skål hallon från Sköttas som Ingvor Johnson, en av Platsr medlemmar, delar med sig av. Licens: cc-by-nc

 

I november kom möjligheten för organisationer att skaffa ett konto på Platsr, Riksantikvarieämbetets sajt för den delen av kulturarvet som inte går att ta på som t ex berättelser, minnen, visor. Ett antal museer, arkiv och hembygdsföreningar finns nu på Platsr. Här är svaren på den utvärdering som gick ut till alla organisationer som har konto på Platsr.

Orsaker att fortsätta använda Platsr:

Museikonto på Platsr är museet in cyberspace! En besökare där är en besökare till museet! Och en tummen upp är en mycket nöjd besökare, kanske en besökare som berättar för sina vänner via facebook om en himla bra utställning som du kan uppleva genom att klicka på den här länken. Man sänker tröskeln till museibesöket avsevärt för folk som har svårt att ta sig till museet (t e x pg a ålder, avstånd, arbetstider, tidsnöd).

Utställningar/stadsvandringar lever vidare och kan fördjupas på Platsr Ett exempel på detta är Lödöse museums utställning om västsvenskar på Titanic – de lägger ut hela utställningen samt fördjupningsmaterial på Platsr där den också kan leva vidare.

”Vi har insett mervärdet i att kunna kommunicera någonting hellre än att förmedla det. Frågor och kommentarer, diskussioner verkar ge en upplevelse för besökaren på ett helt annat sätt än att läsa sig till information rätt upp och ner på t e x en hemsida eller i en utställning.” (Marie Schmidt, pedagog på Lödöse museum).

Platsr förvaltas av någon annan och kostar bara arbetstid.

Kompetensutveckling för personalen på social media i en trygg kontext. Riksantikvarieämbetet eftergranskar och ser till att Lag om elektronisk anslagstavla efterlevs.

Sänker tröskeln för museibesökare när de vill fråga någonting. Det är lättare att skriva en fråga i ett kommentarsfält än att gå och söka upp en museianställd och ställa frågan där.

Feedback. Man ser vad som går hem hos ”besökarna” på ens museikonto på Platsr. En snabb och enkel enkät – vad får tummen upp, vad bokmärks, vad skapas det vidare kring, vilka platser hamnar i samlingar?

Marknadsföringsvinster. Både RAÄ och alla andra medlemsmuseer marknadsför, det blir en synergieffekt.

 

De som inte fortsätter att använda Platsr har problem med:

Oklara regler för sociala medier i organisationen.

Upphovsrätt på utställningsmaterial (texter och bilder).

Upphovsrätt på historiska kartor – ett önskemål är att köpa loss sådana från Lantmäteriet.

Tidsbrist (och att webbverksamhet inte prioriteras).

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Digital arkeologisk information under luppen

Av: Lars Lundqvist den 2 March 2012 i Arkeologi and FMIS/fornsök. 4 Comments

Sedan ett 20-tal år produceras allt mer digital, arkeologisk information på utgrävningar. Även den antikvariska ärende- och fyndhanteringen är mer eller mindre digital idag. Den här omställningen från analogt till digitalt arbetssätt har lett till en mångfald av olika system, hos olika aktörer. Digitaliseringen har drivit på ett behov att se över dagens ansvarsroller och lösningar så att en högre grad effektivitet kan uppnås. Det har länge varit uppenbart att det behövs ett omtag för att det digitala materialets potential kan frigöras genom att bli mer tillgängligt och användbart.

Problemen är inte systemen i sig. Ett stort bekymmer är att informationsutbytet mellan systemen fungerar dåligt eller inte alls. Ett annat problem är att informationen bara kan användas inom respektive institution. Det finns även exempel på snarlika system som gör ungefär samma sak, vilket innebär onödiga drifts- och förvaltningskostnader.  Den slutsats många drar idag är att det vi ser är symtom på bristen av en gemensam karta över ansvar och roller för digital arkeologisk information. Huvudaktörerna här är Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, museerna och arkeologiutförarna.

Riksantikvarieämbetet har därför med stöd av KTH tagit initiativ till att försöka lägga grunden för ett brett och hållbart samarbete mellan inom det “arkeologiska systemet”: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, undersökande aktörer och museer. I slutet av förra året genomfördes en studie som kan sägas vara en skanning av vad som gjorts av olika aktörer för att komma tillrätta med situationen.

I förrgår (29/2 2012) presenterades resultatet av detta första steg. Peter Krantz – som jobbat tillsammans med KTH ECE – har kartlagt huvudprocesserna inom området samt fångat upp några av de initiativ som tagits för att reda i dagens situation, med parallella system och dubbelarbete.

Målet med träffen igår var att gemensamt kartlägga förbättringsområden och även identifiera de hinder som finns. Ett annat syfte var att deltagarna skulle träffa varandra för att kunna bilda ett starkt nätverk för framtida arbeten.

Om man ska sammanfatta resultatet med några ord så finns en betydande samsyn kring behoven av nya synsätt kring informationen, nya arbetssätt, interoperabilitet och samordning.

Det som nu gjorts i denna förstudie ska ses som ett första steg för att snabbt få en koll på vad som är gjort och börja bygga ett nätverk för framtida, öppna samarbeten.

Så fort som materialet är sammanställt lägger vi ut det här!

Planen nu är att utifrån resultatet av förstudien analysera hur arbetet bör gå vidare. Har du några frågor eller vill bidra på ett eller annat sätt, hör gärna av dig!

(Deltagare på workshopen: Peter Krantz, konsult och processledare, Daniel Löwenborg, Uppsala universitet, Julie Melin, SHM, Henrik Zedig, länsstyrelsen i Västra Götaland, Ambjörn Naeve, KTH, Henrik Summanen, RAÄ, Malin Blomqvist, RAÄ, Håkan Thorén, RAÄ UV, Karl-Oskar Erlandsson, länsstyrelsen i Kalmar, Henrik Svensson, KTH och Lars Lundqvist, RAÄ. Stort tack till er som ställde upp med alla era kunskaper och erfarenheter!)

>> Lars Lundqvist, informationsavdelningen, Riksantikvarieämbetet   || lars.lundqvist@raa.se