Gästblogg: Riksantikvarieämbetets egen wikipedian hälsar välkommen

De senaste sju åren har jag varit aktiv på Wikipedia. Jag har skrivit artiklar som har lästs av tusentals människor, citerats i tidningar och använts som utbildningsmaterial i skolan. Många andra som har bidragit till Wikipedia har upplevt samma sak. Jag vill att fler ska få vara med om det.

Om några dagar ska jag som en av de första wikipedianerna i världen börja en period som anställd vid en statlig myndighet, Riksantikvarieämbetet. Mitt jobb är att guida två grupper anställda (en i Visby, en i Stockholm) under deras första redigeringar på Wikipedia. Bakgrunden är enkel, men inte desto mindre spännande: när allmänheten letar efter information går de snarare till Wikipedia än till www.raa.se och andra officiella webbplatser. Då beslutade sig RAÄ för att det låg i allmänhetens intresse (och i ämbetets arbetsuppgifter) att se till att artiklarna på Wikipedia blir så bra som möjligt.

Hur det har gått kommer både jag och de anställda att berätta mer om senare i höst, men det går också att följa hela förloppet medan det händer. Det är faktiskt en av Wikipedias styrkor: att man kan se processen av hur uppslagsverksartiklarna kommer till. Man kan granska varenda ändring som görs i en artikel, man kan kan se diskussioner mellan skribenterna, och man kan se vad enskilda skribenter gjort.

Under arbetet kommer vi att ha följande sida som utgångspunkt för vårt arbete: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_kulturarv. Där finns gott om utrymme och många praktiska verktyg. Där får också vem som helst skriva upp sig som deltagare, hjälpa till med att lista resurser, önska artiklar som vi kan arbeta med, eller ge råd och tips. (Och man får mer än gärna lägga sig i…)

Det är heller ingen hemlighet vad jag har tänkt att gå igenom under den här tiden, nämligen tre saker.

Det första är var redigera- och spara-knapparna sitter – och att man inte behöver vara rädd för någon av dem.

Det andra handlar om hur man gör länkar och källhänvisningar på Wikipedia – och varför det inte är så komplicerat som det först kan se ut.

Det tredje är det som tar mest tid: att lära känna de andra på Wikipedia och förstå hur de tänker. För saken är den att man inte skriver artiklar själv. Man samarbetar. Det behöver inte vara samma person som startar en artikel om en hällristning som lägger till avsnittet om dess historia. För att vara helt ärlig så passar det här sättet att arbeta inte alla. En del experter gillar att möta andra experter och amatörer. Andra vill att deras texter ska vara det sista ordet i debatten. Jag dömer ingen, utan nöjer mig med att konstatera att den senare typen får svårt att redigera på Wikipedia.

Därför avslutar jag med ett stort förbehåll. Vi vet inte ännu hur det här projektet kommer att utfalla. Vi testar oss fram. Jag har haft många Wikipedia-kurser tidigare, men ingen riktigt som den här. Jag är således mycket nyfiken på synpunkter och idéer från alla inblandade och andra intresserade. Går det bra så kommer vi kanske att fortsätta på RAÄ, och eventuellt kan den här typen av gäst-wikipedianer sprida sig till andra myndigheter.

Jag önskar er alla lycka till, och om ni av någon orsak vill få tag på mig går det enkelt att skriva på min diskussionssida på Wikipedia. Jag kallas Hannibal där, så adressen till mig är http://sv.wikipedia.org/wiki/Användardiskussion:Hannibal. (Jag kommer också att delta på RAÄ:s höstmöte.)

>> Lennart Guldbrandsson är Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

6 comments

  1. Pingback: Inbjudan till seminarium om Wikipedia - K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg
  2. Pingback: Spurtar i Wiki Loves Monuments 2012 – och klurar på framtiden « arkland
  3. Pingback: Gästblogg: Wikipedian in residence överraskad över mottagandet - K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg
  4. Pingback: Gästblogg: Wikipedia och experter - K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg
  5. Pingback: Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet « Wikimedia Sverige

Skriv en kommentar