Mästerby 1361 – slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår

Foto 1

Metalldetektering vid Grenskorset i Mästerby. Enligt muntlig tradition stod 1361 den avgörande striden i Mästerby vid Grens gård. Foto: Maria Lingström, licens: cc-by.

 

Den 8 augusti arrangerar Battle of Wisby för andra gången ett reenactment i Mästerby. Som grund för gruppens utförande ligger resultaten från det slagfältsarkeologiska projektet Mästerby 1361, som sedan 2006 har undersökt det mytomspunna slaget vid Fjäle myr i Mästerby socken på mellersta Gotland. Som arkeolog och projektledare för Mästerby 1361 tillför det faktum att jag är född och uppvuxen i Mästerby en extra dimension till arbetet, och de hembygdsföreningsmedlemmar som med entusiasm deltar undersöker sin hembygds och kanske till och med sina förfäders historia.

Enligt samtida källor stod tre slag på landsbygden, innan kung Valdemar och hans här tågade mot Visby, där striden vid ringmuren stod den 27 juli. Spridda slagfältsfynd har genom århundradena gjorts i Mästerby, men slagfältet hade fram till projektets start inte undersökts och fastslagits ur en vetenskaplig synvinkel. Massgravarna vid Korsbetningen i Visby undersöktes dock redan under åren 1905-1930, och är världsberömda för sina många välbevarade rustningar. Nästan 1200 av uppskattningsvis 1800 döda undersöktes, och många skelett bär vittne om kraftigt våld. Men de vapen som orsakade skadorna hittades inte, eftersom de var lätta att avlägsna från de döda i samband med plundringen av slagfältet.

Foto 2
Projektledare Maria Lingström. Foto: RAÄ UV Syd, licens:cc-by.

För att bevisa Mästerbystridernas existens och för att komplettera 1361-forskningen bildades hösten 2005 projektgruppen Mästerby 1361. Projektgruppen bestod förutom av undertecknad av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam vid UV Syd under ledning av fil. Dr Bo Knarrström och Mästerby hembygdsförening. Projektet är inte knutet till någon institution och finansieras av bidrag från fonder och stiftelser.

 

Karta 1

Fyndspridningsresultat från undersökningarna i Mästerby år 2006-2012.  Med hjälp av fynden kan man spåra stridshändelsernas förlopp. Bearbetning: Maria Lingström.

Fram till dags dato har 260 slagfältsfynd med koppling till 1361 gjorts i Mästerby, däribland ett 40-tal vapenfragment, bestående av svärd (svärdsknappar och parerstänger), armborstfragment, spjutspetsar, stridsknivar och spetsar till spikklubbor. Därtill kommer 45 armborstpilspetsar, sju sporrar och många skyddsutrustningsdelar i form av rustningslameller, beslag, söljor och ringbrynjefragment. De mytomspunna striderna vid Fjäle myr och ett av Europas äldsta slagfält är därmed lokaliserade!

Foto 3

Spjutspets. Fynd från 2008 års undersökning. De många vapenfynden från Mästerby kompletterar informationen från massgravarna vid Korsbetningen i Visby. Foto: RAÄ UV Syd, licens: cc-by

Fynden utgör tidskapslar och gör att vi näst intill minut för minut kan rekonstruera striderna på Fjäle myr. Vi kan föreställa oss danskarnas uppmarsch till Ajmunds söder om Fjäle myr, där gutarna hade rivit bron och förskansat sig väl. Och vi kan ana att kung Valdemar inte fann den skogrika terrängen vid brofästet lämplig för sina armborstskyttar, som krävde öppna ytor för att nå full räckvidd. Det var därför den danske kungen ändrade taktik, sände ut spejare, och lokaliserade den smala övergången mitt på Fjäle myr, där det knädjupa vattnet inte sträckte sig mer än 175-200 meter från den södra till den norra kanten. Och det är här, mitt på myren, som de hårda striderna ägde rum. Vi ser tydliga tecken på både distans- och närstrid. För gutarna noterade naturligtvis danskarnas rörelse. Gutarna visste vad det innebar om danskarna kom över myren och ut på bredd med sina armborstskyttar, så de gjorde allt för att hindra dem. Men danskarnas stridsvana, utrustning och större antal gjorde att den invaderande armén vann mark på bondemilisen, och sedan var det gutniska nederlaget ett faktum. Längs den svaga åsrygg som löper väster om myren, upp mot Grens gård i norr där ett minneskors har rests, ser vi tecken på närstrid och även mindre återsamlingar och försök till motstånd. Men gutarna splittrades till sist och vägen till Visby låg därmed öppen för kung Valdemar.

I och med att slagfältet i Mästerby har återfunnits har 1361-forskningen fått en större bredd, både källmässigt och geografiskt. Forskningsprojektet tydliggör att den danska invasionen drabbade hela Gotland och framför allt landsbygden. Fynden kompletterar fynden från massgravarna i Visby, framför allt vad gäller information om vapen. Projektets resultat gör det också möjligt att med slagfältsteamets metoder återfinna medeltida och kanske till och med förhistoriska slagfält.

För mer information se www.masterby1361.se och http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/aktuellt_uv/slagfaltsarkeologi/masterby_1361.html

Maria Lingström, projektledare för Mästerby 1361, och verksam arkeolog vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt

One comment

  1. ken lockridge

    Men värför varnade inte de överlevade från slaget i Mästerby, de från norr som kom att samlas vid Visby den 27e?
    Har ni kollade de många exempel på städ-krieg som ägde rum i övriga Europa 1100-1500?? LaDurie osv.? Allt är möjligt.
    Hur betalade Atterdag sina legosoldater? Gjörde han inte
    det…vad kunde ha hänt honom? Behövde han Gotland som byte för sina legosoldater?
    Bjud Visby inhonom för att hjälpa med bönderna, som nästan hade intagit staden 1288?
    Ärman Europa-historiker, värkar allt möjligt, som det var annanstans.
    Men underbart attvi nu har Visby 1361 boken, och Mästerby!!

Skriv en kommentar