Vinter vid Ringmuren

Ringmursraset januari 2014

Snön yr genom vallgravarna som omger Visby och dess Ringmur. Marken är frusen, stenen kall. Enstaka flanörer, företrädesvis tåliga dagisgrupper och hundägare tar sig fram, väl påpälsade. Muren står där den står, där den stått under sådär 750 år. Bortsett från vid murraset norr om Österport. Där har vi just nu ett stort hål sedan den rackliga, delvis raserade muren plockades ner i höstas. Det är verkligen intressant att kunna titta in i muren på det här sättet, se hur muren är konstruerad och vilka material som använts. Lite häpen blir man allt över att den inte följer de gängse normerna för hur en skalmur ”skall” byggas, dvs. med stora, stabila stenar i botten och bindstenar som håller ihop skalen. I det rasade partiet var stenarna längst ner förvånansvärt små, vissa till och med liksom ställda på högkant. Och inga bindstenar heller. Då murraset nu skall byggas upp igen skall vi förvisso återskapa partiet så autentiskt som möjligt genom att välja samma material som ursprungsmuren är byggd i. Men vi skall också göra vissa förbättringar. Bindstenar, bättre förband mellan stenarna och klamring i sidled är exempel på hur vi anno 2014 bygger en mur som skall stå i minst 750 år till.

Just nu är det stiltje på själva arbetsplatsen, men på annat håll jobbas det. Rapporter över det gångna årets arbeten skrivs, planeringen för aktiviteterna 2014 är i full gång. Resonemang om de tekniska och antikvariska principerna för återuppbyggnaden pågår, och så skall vi väl hitta på lite evenemang och visningar för allmänheten också! Att under 2014 få uppmärksamma ”första stenen”, dvs. då vi börjar återuppbyggnaden av den rasade delen av ringmuren – det skall vi göra något bra av. Tänk att få inleda ett nybygge på en 750 år gammal byggarbetsplats, inte varje dag sådant händer!

/ Ulrika Mebus

Skriv en kommentar