Ännu en rungåta avslöjad i Sigtuna?

Den norske runologen Jonas Nordby omtalas nu i pressen världen över för att han lyckats genomskåda innehållet i en lönnruneinskrift på ett runben från Sigtuna. “Kyss mig” står det förmodligen i den tidigare obegripliga inskriften. Jonas är expert på lönnrunor och han har inte bara löst denna inskrift utan även övertygande tolkat runorna på ett annat av Sigtunas många runben (Sl 89). Benet bär en del märkliga runformer, men Jonas har visat att man först ska läsa en del av linjerna som ordet raþ dvs. ráð ‘tyd’.

Runbenet Sl 89 från kv. Professorn 1 i Sigtuna. Foto Bengt A. Lundberg, Kulturmiljöbild/RAÄ

Runbenet Sl 89 från kv. Professorn 1 i Sigtuna. Foto Bengt A. Lundberg, Kulturmiljöbild/RAÄ.

Därefter ska man vrida benet ett halvt varv och läsa runorna från andra hållet och får då þat dvs. þat ‘detta’. Den sammanlagda meningen blir en uppmaning till läsaren: “Tyd detta!”

Runbenet Sl 89 från kv. Professorn 1 i Sigtuna. Foto Bengt A. Lundberg, Kulturmiljöbild/RAÄ.

Runbenet Sl 89 från kv. Professorn 1 i Sigtuna. Foto Bengt A. Lundberg, Kulturmiljöbild/RAÄ.

Efter att Jonas hade knäckt koden fann han flera exempel på exakt samma chiffer i andra runinskrifter runt om i Norge och den dök till och med upp i en inskrift på en elfenbensrelief på ett museum i Berlin, som tidigare varit både felläst och feltolkad.

Sigtuna är Sveriges runrikaste plats och just nu håller Helmer Gustavson och jag på med en samlad publicering av de runinskrifter som finns på lösföremål från staden. Vi är därför mycket glada över varje rungåta som kan lösas. Nu i onsdags satt jag och letade efter några fotografier i Kulturmiljöbild och snubblade då över en bild av en runinskrift från Sigtuna (Sl 95) som måste bygga på samma typ av chiffer, som Jonas Nordby har upptäckt.

Runbenet Sl 95 från kv. Professorn 1 i Sigtuna. Foto Bengt A. Lundberg, Kulturmiljöbild/RAÄ.

Runbenet Sl 95 från kv. Professorn 1 i Sigtuna. Foto Bengt A. Lundberg, Kulturmiljöbild/RAÄ.

Man läser här från det ena hållet runorna aut och vänder man benet ett halvt varv står det kut.

Detta är inte lika lätt att förstå, men en tanke är att kut kan vara en form av adjektivet góðr ‘god’ dvs. gott. Eftersom gott är böjt i neutrum borde aut kunna återge ett substantiv med neutralt genus. Från fornvästnordiskan känner vi ett sådant substantiv át som betyder ’ätning; mat’. Samma ord är i formen åt ’ätning, frätning, ohyra’ även känt från äldre nysvenska och från svenska dialekter. Den ursprungliga betydelsen antas ha varit ’ätande, gnagande’, vilket skulle passa mycket bra på ett avgnagt revben. Problemet är att fyndet har daterats till 1000-talets senare hälft och att man på den tiden nog inte skulle ha stavat ett långt a med au.

Jag började därför fundera på om det inte kunde röra sig om ett felristat aul. Den vänstra bistaven i t-runan ser nämligen ganska svag ut på fotografiet och den andra t-runan har en avvikande form (bara en bistav till vänster). Vågar man anta ett sådant litet misstag så är tolkningen given. Det bör vara ordet öl, som ju också är neutrum.

Vad jag vet har jag aldrig sett inskriften i verkligheten och den har inte heller blivit publicerad, men på något sätt verkade den ändå bekant. När utgrävningen i Sigtuna pågick för 14 år sedan jobbade jag som arkeolog på Stadsmuseet i Stockholm. Jag var inte alls inblandad i Sigtunaundersökningen, men med jämna mellanrum mottog  jag vykort från kollegorna på grävningen där de rapporterade om de senaste runfynden.

Efter lite letande i gömmorna hittade jag faktiskt vykortsbunten och mycket riktigt fanns ett kort där just denna inskrift var avritad:

Vykort

När jag nu läser om texten på kortet inser jag att  de värderade kollegorna faktiskt redan då hade genomskådat principen för runchiffret och att de till och med (instinktivt?) varit tolkningen på spåren. Jag tror dock inte att det handlar om någon “ölko” eller “ölgöt” utan helt enkelt om “gott öl”!

>> Magnus Källström är runolog, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet.

PS. Läs Jonas Nordbys artikel om ráð þat-inskrifterna i tidskriften Futhark. DS.

 

6 Responses to “Ännu en rungåta avslöjad i Sigtuna?”


  • Fantastisk morsom oppdagelse, Magnus! Og gøy var det også at Anna Panna, Råger Dråger og Patrik var på sporet at lesningsmåten allerede i 2000. De skulle jo hatt æren for å ha løst prinsippet bak ráð þat-innskriftene!

  • Klockrent Magnus! Tackar.
    Rock on / Roger

  • Hej. Kanske samma metod kan provas på B-sidan av D Fv1979;229? På mitt bästa foto av inskriften, i släpljus, ser det tydligt ut som att första runan i ena riktningen är r. Och jag frestas att se ett lite “primitivt” ra=þu.

    /Anders L

  • Magnus Källström

    Jag förstår vad du menar och vilka linjer du syftar på. Problemet är att Västannorblecket är så extremt svårläst och illa åtgånget. Utifrån det som man kan se på framsidan misstänker jag nog snarast att det här har rört om en text på latin.

    /Magnus

  • Okej. Vill bara tillägga att med lite god vilja kan man också tycka sig se ett þæt i andra riktningen. t:ets bistavar (dubbelsidigt) ser jag i så fall inte på r:ets huvudstav utan på dess bistav.

    /Anders L

  • Magnus Källström

    Ett tillägg: Igår fick jag möjlighet att titta på Sigtunabenet i original under mikroskop och kunde då konstatera att strecket snett nedåt vänster i den tredje runan har en helt annan karaktär än övriga ristade linjer. Det hör av allt att döma inte alls till inskriften. Det står alltså aul kut dvs. “gott öl” på benet. Men ordet öl kan även betyda ‘gästabud’ på fornsvenska, så det kan också handla om ett “schysst partaj”.

Leave a Reply

*