Konferens i fjärranalys, Dublin 2014

AARG är en förkortning för Aerial Archaeological Research Group. Organisationen formerades i Storbritannien under första halvan av 1980-talet eftersom det fanns behov av att diskutera problem kring tolkning av och vägar att maximera informationsvinsten från flygbilder. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna och idag utgör organisationen ett forum med årliga konferenser där metodproblem och pågående forskning kan presenteras och diskuteras. Idag inkluderar ämnesområdet egentligen all typ av fjärranalys, från flygfoto och LiDAR till luftburen geofysik. Medlemstalet har gradvis ökat och i dag finns medlemmar i stora delar av Europa och länder runt om i världen.

 

Årets seminarium hölls i Dublin vid Wood Quay Venue med delar av den gamla stadsmuren i konferenssalens fond, vilket onekligen förde tankarna till 1970-talets protester då området togs i anspråk för nybyggnation. Seminariet anordnades med UCD, Discovery programme och ArcLand som samarbetspartners. Totalt var det ett 25-tal föreläsare från bland annat England, Skottland, Irland, Tyskland, Österrike och Norge. Föreläsningarna berörde allt från flygfotografering till landskapsarkeologi, geofysik, spektroskopisk analys av växtspår, fotogrammetri och LiDAR-data. En växande trend även inom arkeologin är användandet av drönare, vilket ett par föreläsningar berörde. Slående var de stora tekniska kunskaperna som fanns hos deltagarna och hur mycket som pågår inom området på europeisk nivå. LiDAR har fått en stor plats som fjärranalysmetod inom europeisk arkeologi under 2000-talet och det trots att man i många länder i dagsläget endast har regionala data tillgängliga. Bland den handfull länder som har rikstäckande eller i stort sett nationella data tillgängliga nämndes inte Sverige. Det var för flertalet okänt att vår rikstäckande höjdmodell snart är färdig och att bakomliggande laserdata finns att tillgå inom ramen för geodatasamverkan, något som hade lite av en ”wow-faktor” bland dem jag talade med.

 

Att Sverige varit relativt osynligt är inte konstigt om man jämför användningen i Sverige med den utbredda användningen av metoder och data som berör fjärranalys i Europa (det är viktigt att poängtera att jag här valt att inte tala om landburen geofysik eller sonar, om det nu finns de som skulle inkludera dem i begreppet). Det finns i många länder helt enkelt en gedignare tradition av att arbeta med fjärranalysmetoder för studier av kulturlandskap och lämningar. Någon deltagare kände till Benedikt Alexanders arbete i Dalarna, annars inte mycket mer. Riksantikvarieämbetet har inte synts i AARG-sammanhang sedan Jan Norrman var aktiv inom området på 1980- och 90-talet, åtminstone om man får tro de deltagare som varit med ett tag. Det var därför tacksamt att representera Riksantikvarieämbetet på seminariet och många var nyfikna på hur vi arbetar och hur långt vi kommit. Antalet personer som använder LiDAR och fjärranalys i Sverige har onekligen ökat, så jag vill inte måla upp någon bild av att det inte pågår arbete. I takt med att laserdatat blir alltmer tillgängligt genom geodatasamverkan kommer dessa metoder förmodligen användas på mer regelbunden basis än idag, och det är inte osannolikt att vi inom snar framtid ser tillämpningar av det i våra applikationer. LiDAR verkar bli inkörsporten till fjärranlys i Sverige, ett område som aldrig riktigt tog fart trots Jan Norrmans arbete med flygfotografering. I detta sammanhang tror jag att det är viktigt att Riksantikvarieämbetet är förberedda för vad det innebär för myndighetens fornlämnings- och landskapsdata, både vad gäller kvalitet och kvantitet. Som ett led i processen att se över kvaliteten i FMIS har Riksantikvarieämbetet valt att titta närmare på möjligheterna att använda fjärranalysmetoder som verktyg att säkerställa bättre lägesdata. Arbetet bedrivs som ett projekt inom programmet DAP och ansvarig är Rikard Sohlenius på kulturmiljöavdelningen.

 

_7DL3043
Fältexkursion under seminariets sista dag. Här vid Tara där både laserdata och geofysik används inom pågående projekt (Foto: Daniel Langhammer, 2014)
Blogg1
Exempel på bild över nationell höjdmodell +2, i form av hillshade (något överdriven) med fornlämningsgeometrier. Vid fjärranalys används fördelaktigt en anpassad modell genererad direkt från laserdatat/punktmolnet eftersom det går att få bättre upplösning. Den generella höjdmodellen ger dock ändå en god bild av det övergripande landskapet och man kan faktiskt se en del lämningar ganska tydligt. På bilden finns både kämpgravar (förhistoriska stenhusgrunder) och hålvägar. Bakgrundskarta: © Lantmäteriet Geodatasamverkan
Norrman
Vid de tillfällen Jan Norrman hade möjlighet att genomföra renodlad flygrekognosering erhölls goda resultat. Här syns växtspår vid Lockeled i Larv sn. I centrum är cirkulärt växtspår efter en förmodad grav. I närheten har man påträffat rester av urnegravar vid grustäkt och högre upp i bild (intill ensamt träd på samma fält) är en skadad domarring. Längre åt nordost, bortom bild, finns ytterligare domarringar och gravar. De små punktlika spåren kan vara gravar, men träd kan ge upphov till liknande spår så det gäller att vara försiktig vad man tolkar in. I laserdatat kan man se att växtspåren ligger i höjdläge. Den här typen av dokumentation är viktig eftersom modern plöjning minskar bevarandegraden (Foto Kulturmiljöbild, Fotograf: Jan Norrman 1988).

Skriv en kommentar