Skillnaden mellan Wikipedia och Platsr

Lennart Guldbrandsson

Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, ingen upphovsrätt

 

Under mina Wikipediaföreläsningar och -workshoppar stöter jag ofta på liknande funderingar och utmaningar. Några av dem har jag skrivit om tidigare, såsom den där fördomen om att lärare skulle förbjuda elever att använda Wikipedia (det gör de inte).

En av frågorna som återkommer handlar om vad som får finnas med på Wikipedia. Folk förstår i regel att det inte är en bra idé att varje garageband eller frisersalong får en artikel i Wikipedia. Hittills har jag oftast förtydligat det med att det beror på att det sällan finns tillförlitliga källor om garageband och frisersalonger. Det gör att det är svårt att skriva tillförlitliga artiklar om dem. För inte länge sedan var det dock någon som påpekade att artiklar om garageband och frisersalonger också skulle innebära reklam för dem. Det lyfter upp dem till en status som de inte har än. Det innebär att Wikipedia får vänta tills artikeln inte innebär att vi gör reklam.

Men det finns områden där gränsen för vad som är reklam och vad som skulle kunna platsa på Wikipedia är grumlig. Ett sådant område är lokalhistoria.

Nu råkar det finnas många människor som är intresserade av lokalhistoria: skolor, hembygdsföreningar, släktforskare, museer, personer som sysslar med reminiscens, etc. Inte nog med det: lokalhistoria är utmärkt för författare som gör research inför sina böcker och för personer som letar inspelningsplatser för film.

”Varför inte väva in en lokal sägen i din egen berättelse och på så sätt göra din film mer relevant för de som bor där?”
[Källa: Voodoofilm]

För den typen av lokalhistoria är Wikipedia kanske inte rätt plats. Men det finns andra ställen att publicera texter om byggnader och händelser. Jag har nu därför börjat hänvisa de som är intresserade av att skriva lokalhistoria till en sådan webbplats, Riksantikvarieämbetets Platsr.

Platsr (ja, det stavas så) har som slogan ”platser med berättelser”. Platsr är precis som Wikipedia fritt licensierat så att man ska kunna återanvända informationen där. Vem som helst kan bidra. Man måste dock skaffa ett konto, men det är gratis.

Precis som med mycket annat som Riksantikvarieämbetet gör så finns det möjligheter att göra kopplingar till Wikipedia. Likaså går det att göra länkar till Platsr i Wikipedia, som i artikeln om Bällsta gård.

Vad hör hemma på Platsr och vad hör hemma på Wikipedia?

Visst finns det fortfarande mycket lokalhistoria som hör hemma på Wikipedia: alltifrån kända byggnader till berömda personer och händelser. Poängen med Platsr är dock lite annan än Wikipedia, att synliggöra det personliga. Man uppmuntrar användarna att skriva berättelser och inte bara fakta. På Platsr är det alltså inte byggnaden i sig som är det viktiga utan vad som hände i byggnaden.

Här är en tabell som försöker förtydliga det hela:

Wikipedia Platsr
* ord som ”enligt” och ”baserat på” * ord som ”jag”, ”vi”, ”morfar”, ”spännande”, ”rädd”, ”mystiskt”
* översikter, sammanfattningar, listor * löpande berättelser med personperspektiv, minnen, citat
* allmänintresse, uppfyller relevanskriterier * lokalt intresse, inga lägsta krav
* kräver källhänvisningar * betonar det personliga

Det är förstås viktigt att se att det alltid kommer att finnas saker som passar in på båda ställena. Det gör inget. Såväl Wikipedia som Platsr har öppna API:er, så det är enkelt att dela med sig.

 

>>Lennart Guldbrandsson, wikipedian, medlem i Wikimedia Sverige

4 comments

  1. Historiebloggen

    Wikipedia är tyvärr ingenmansland. Det är en grå zon där allierade försöker att manipulera eller förvränga fakta. Men det finns såklart positiva fördelar me wikipedia också. De miljontals källorna. Wikipedia är ju som en blogg med många bloggare som alla skriver vad och hur dom vill.

  2. Lennart Guldbrandsson

    Det är lätt att komma med svepande anklagelser mot Wikipedia, liksom mot mycket annat. Varje dag görs hundratals redigeringar på Wikipedia av människor med oerhört olika åsikter. De allianser och den manipulation du beskriver behöver därför källbeläggas betydligt mer.

  3. Historiebloggen.nu

    Det är lätt att med partisk synvinkel försöka motargumentera dilemmat med wikipedia. Det önskas bara förbättring, för potentialen finns ju. Men just nu är det beklagligt med svenska wikipedia, som falsifierar mycket fakta på grund av olika ideologiska skäl. Alla kan redigera ja, men innehållet som får sparas och synas styrs ändå av de som bestämmer, det vill säga administratörerna och andra som bestämmer på wikipedia, oftast personer utan familj eller jobb, för det kräver timtals engagemang för att avancera till någon roll på wikipedia.

  4. Lennart Guldbrandsson

    Man behöver inte ha någon roll för att ens bidrag ska godkännas på Wikipedia. Däremot är det bra att sätta sig in i hur Wikipedia fungerar: källhänvisningar och konsensus är två nyckelord. Jag har själv både familj och jobb, och det vet jag att många av de andra som är aktiva på Wikipedia också har. Vad det har med saken är dock oklart, eftersom många ägnar timmar varje dag åt att titta på TV eller gymma. Mitt råd är därför att 1) lägga in information i samma format som i existerande artiklar, med källor och utan att framhäva din egen ståndpunkt, 2) om det är någon större förändring, beskriva det på diskussionssidan, 3) fråga en fadder (https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Faddrar) om du har fler frågor. Wikipedianer är trevliga, det är en av våra fem grundprinciper: https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Grundprinciperna. Lycka till!

Skriv en kommentar