Fornminnesinformation och kvalitet

Befintlig fornminnesinformation, som idag finns i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem FMIS, håller inte tillräckligt hög kvalitet för att kunna fylla förväntade behov i samhällsbyggnadsprocessen. Den insikten ledde till uppstartandet av projektet ”Kvalitetshöjning av fornminnesinformation och FMIS-processer”. Projektet är nu avslutat och har resulterat i ett antal rapporter. Här kan du läsa en delrapport om kända feltyper i FMIS och här kan du ta del av slutrapporten. För att tydliggöra vad projektet handlade om och vad det resulterade i fick projektledaren Antonia Baumert svara på några frågor.

Hej Antonia! Vad handlade ”Kvalitetsprojektet” om?
Det handlade om hur vi kan förtydliga kvaliteten på befintlig fornminnesinformation, underlätta användningen av informationen och göra registreringsprocessen för informationens väg in i FMIS (fornminnesinformationssystem) tydligare och effektivare. En del av projektet har handlat om effektivisering av FMIS-handläggningen, hur man gör för att få bukt med problemet att det tar för lång tid innan informationen blir tillgänglig i FMIS. En annan del har handlat om hur kommunikationen med användare och registrerare kan förbättras. Det har bland annat också handlat om att göra en sammanställning av kända feltyper i FMIS för att ge förslag till åtgärder och vidare arbete.

Antonia Baumert. Foto: Åsa Sundin CC BY
Antonia Baumert. Foto: Åsa Sundin CC BY

Vilka insikter har projektet lett fram till?
Det finns en del förväntningar och förhoppningar om att vi ska rätta alla fel i FMIS i och med DAP. Vi vet nu att det är svårt, på grund av att den information som behövs för att rätta inte alltid finns. Det är tidsödande att rätta felen eftersom vi har insett att vi måste gå in och titta på varje objekt för att se om det överhuvudtaget går att rätta. Men nu har vi identifierat vilka fel som är allvarligast utifrån målgruppernas behov.

Varför finns det fel i FMIS?
Det beror på många olika saker, men en aspekt handlar om lag och praxis. Information om fornminnen har systematiskt samlats in under närmare 100 år. Under den tiden har synen på vad som är en fornlämning förändrats. Även syftet med insamlandet av informationen har varierat, vilket har påverkat informationens kvalitet. Ett exempel var när kulturmiljölagen ändrades i januari 2014. Det innebär idag att för att räknas som fornlämning så behöver ett objekt vara från 1850 eller äldre. Eftersom förhållandet till årtalet 1850 inte tidigare har varit relevant, framgår det ofta inte om en lämning är yngre eller äldre än 1850 i FMIS. För att avgöra lämningens ålder krävs arkivstudier och i många fall även ny fältinventering. Ett annat problem är att det inte framgår hur pass pålitlig informationen i FMIS är. Kvaliteten på informationen är inte tydligt beskriven.

Vad blir nästa steg nu?
Att vi ska komma med förslag till hur vi kan märka kvaliteten i det nya kulturmiljöregistret för att det ska bli tydligare vad informationen faktiskt står för, eftersom det är orimligt att rätta allt. En viktig del framöver är också att vi har ett ”berg” av ärenden som behöver registreras i FMIS, för att få bukt med ett aktualitetsproblem.

Ett projekt för att hantera ”ärendeberget” är nu igång. 

Skriv en kommentar