Publicerat

För en månad sedan berättade vi om resultaten från förra årets inventeringsarbete som skulle ta reda på digital arkeologisk fältdokumentation. Inventeringen skulle utgöra ett underlag inför insamlingen av data och dess bevarande och tillgängliggörande. Nu har vi börjat med den delen av arbetet.

Utgrävning på Nya Lödöse, https://www.flickr.com/photos/nyalodose/16645229712
 ”Nya Lödöse”Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 2.0 Generisk

Utifrån inventeringens resultat tar nu utföraren, Oscar Törnqvist, kontakt med aktiva och deltagande arkeologiföretag under våren, och samordnar överlämning av dokumentationsmaterialet. Vi har dock inte möjligheten att ta emot allt dokumentation och det finns därför kriterier som beskriver urvalet vi vill samla in. I huvudsak är vi intresserade av digitala rapporter som sammanställer och tolkar resultaten av arkeologiska uppdrag, och digital fältdokumentation i form av geodata, fältdatabaser, tabelldata, textbeskrivningar, CAD-data, digitala ritningar, osv. Allt insamlat material måste överlämnaren ha upphovsrätten till, och ska vara digitalt fött – digitalisering av analog material ingår inte i arbetet. Leverantörer ska få en viss ersättning för arbetstiden som krävs för att ta fram och sammanställa data.

Vårt mål är att samla in minst hälften av det data som identifierades under inventeringen. Insamlingen kommer att fortsätta under våren fram till grävsäsongens början, och kan eventuellt löpa längre om det fortfarande finns data att samla in och folk har tid.

Det är viktigt för oss att visa nyttan med datainsamlingen med en gång, och sprida resultaten; därför kommer metadata om uppdragen som har samlats in att publiceras först i en test-version av det nya uppdragsregistret som Riksantikvarieämbetet utvecklar. Registret komma att fyllas på med geografiska ytor för undersökningsområden och schakt/gropar i takt med att vi tar emot dem, och kommer att publiceras öppet på nätet, initialt som WMS-tjänst, men i längden som en del av den nya DAP-plattformen på webben. Obs att WMS-tjänsten blir just en test version, inte den färdiga versionen som kommer att driftsättas såsmåningom: det kan förekomma fel, och saker och ting kan förändras!

GIS-karta med c.4.000 arkeologiska uppdrag hämtad från data i FMIS.
GIS-karta med c.4.000 arkeologiska uppdrag hämtad från data i FMIS.
 Bild: Oscar TörnqvistCreative Commons Erkännande 4.0 Generisk
GIS-karta över södra Sverige med c.7.000 arkeologiska uppdrag från FMIS, UV, Arkeologikonsult, Stiftelsen kulturmiljövård, Sörmlands museum, Kalmar länsmuseum, och Länsmuseet Gävleborg.
GIS-karta över södra Sverige med c.7.000 arkeologiska uppdrag från FMIS, UV, Arkeologikonsult, Stiftelsen kulturmiljövård, Sörmlands museum, Kalmar länsmuseum, och Länsmuseet Gävleborg.
 Bild: Oscar TörnqvistCreative Commons Erkännande 4.0 Generisk
Utan att ha börjat med datainsamlingen har vi redan lyckats skapa begynnelsen till ett uppdragsregister från befintliga källor. (Klicka på bilderna för att se en större version.)

Redan innan vi ens börjat med insamlingen på riktigt har Oscar lyckats skapa ett skelett till uppdragsregistret. Med hjälp av GIS filer som har rapporterats in till FMIS sedan 2013 och digital fältdokumentation från gamla UV (numera Arkeologerna) som Riksantikvarieämbetet redan har, plus ytterligare fältdata från tidigare samarbeten med Arkeologikonsult, Stiftelsen kulturmiljövård, Sörmlands museum, Kalmar länsmuseum, och Länsmuseet Gävleborg finns geo-data om undersökningsområden och schakt för ungefär 7.000 uppdrag. Dessa uppdrag, tillsammans med uppdrag från området som berörs av Ostlänks projektet som har samlats in av Daniel Löwenborg på Uppsala universitet, utgör kärnan av vårt embryo till uppdragsregister, och komma att tillgängliggöras i testversion som WMS-tjänst.

Vi tar även fram en plattform för långtidslagring och publicering som ska vara klar efter sommaren; först då kan vi börja lägga ut det insamlade materialet (inte bara metadata och geometrier) kopplat till posterna i uppdragsregistret, i samband med dess långtidsbevarande. I första hand anser vi att det finns ett värde i att tillgängliggöra fältdokumentationen i sin ursprungsformat, men i längden är ambitionen att översätta det arkeologiska data till ett gemensamt, öppet, neutralt format så att alla har möjligheten att ta del av innehållet utan behov av speciella mjukvara.

Vi ser fram emot den arkeologiska datafrossan som 2016 lovar att erbjuda, och ska försöka se till att så många som möjligt kan vara med! Fortsättning följer!