Kulturarvsdagen 2017: Det gotländska änget – natur och kultur i skön förening

Alvena Lindaräng på Gotland. Foto: Anders Lekander, CCBY

På Gotland kan du under Kulturarvsdagen 2017 den 9 september delta i Vandring i två gotländska ängen, Alvena Lindaräng i Vallstena och Hörsne Prästänge som anordnas av Naturskyddsföreningen på Gotland. Här får du veta lite mer om det gotländska änget:

På Gotland finns ännu kvar naturliga slåttermarker, ängar. I ängen tog bonden tidigare vinterfoder till sina nötkreatur, hästar och lamm. Man samlade in den naturliga växtligheten som torkades till hö och tillförde ingen extra gödning till marken. Alvena Lindaräng i Vallstena och Hörsne Prästänge är två exempel. Dessa ägs av Naturskyddsföreningen Gotland och kan besökas under Kulturarvsdagarna 2017.

Fram till i slutet av 1800-talet var ängsmarker dominerande i kulturlandskapet på Gotland. Runt 10 % av Gotlands landyta var ängsmark. När man på 1800-talet lärde sig att odla kretaurens vinterfoder på åkermark, upphörde ängsbruket. På Gotland har 99 % av de 30 000 hektar som fanns omvandlats till skog, åker eller betesmarker. Kvar i hävd finns alltså ungefär 300 hektar fördelat på cirka 200 ängar, eller ängen som man säger på Gotland. De omhuldas som ett historiskt kulturarv som ska bevaras för framtiden och för sin rika biologiska mångfald. De är bygdens stolthet och man sätter en ära i att hålla ängena i hävd. Är 300 hektar mycket eller lite? Sett i ett europeiskt perspektiv är det mycket. Många länder saknar numera helt ängar och ängar saknas också helt i flera av Sveriges län. Man måste ta sig till Rumäniens bergstrakter om man vill se ett fortfarande levande ängslandskap i stor skala.

Alvena Lindaräng

Alvena Lindaräng köptes av Naturskyddsföreningen 1955 för att rädda den fortsatta skötseln. De gamla ägarna orkade inte längre hålla änget i hävd. Alvena Lindaräng hör till de större på Gotland och har en areal på 5,5 hektar. Under många år organiserade föreningen hävden genom årlig fagning (städning) på våren och slåtter (höskörd) i juli. På senare år har Vallstena IF tagit över ansvaret för skötseln, medan Naturskyddsföreningen ännu äger marken. 1980 blev änget naturreservat och är även ett natura 2000 område.

Alvena Lindaräng har en mycket fin flora med bland annat stora mängder av orkidéer. Trädskiktet domineras av lind, vilket är ovanligt på Gotland. Med cirka fem års mellanrum beskärs lindarna. Det heter att träden hamlas, eller som man säger på Gotland, klappas. Detta gör man för att inte marken ska bli alltför skuggig och för att man förr använde mycket lövfoder att ge fåren och nötkreaturen på vintern. Alvenaänget är också mycket rikt på fornlämningar med flera husgrunder (kallas kämpgravar), stensträngar och malstenar. Det visar att det här fanns gårdsbebyggelse på järnåldern. I änget finns en ängsbod från 1700-talet, byggd i så kallad bulhusteknik med faltak. Änget är hägnat med gärdsgård, på Gotland kallad gotlandstun.

Hörsne Prästänge

Hörsne Prästänge köptes av Naturskyddsföreningen 1986.  Änget hade då varit obrukat under tio år, men av och till använts som betesmark för hästar. Området som köptes var cirka 11 hektar, och i dag sköter föreningen ett hektar som änge. Änget har en mycket rik biologisk mångfald, men är inte lika fornminnesrikt som Alvenaänget. Stensträngar, gravrösen och fornåkrar finns dock. 12 olika arter av orkidéer har noterats i änget, varav några arter i mycket stora mängder. Även detta änge är numera naturreservat och natura 2000 område.

I änget finns en ängsbod, byggd 1990 i bulhusteknik och med faltak. Allt virke till boden togs ur änget genom röjningar. Ytterligare en bod byggdes 1993 som används som toalett och förråd. I änget finns hägnader i form av gotlandstun. En naturstig går genom områdets olika delar: änge, naturbetesmark och skog för fri utveckling. I anslutning till änget har Naturskyddsföreningen anlagt ett klonarkiv för gamla gotländska lokalsorter av äpplen.

Kontakt: Anders Lekander

Skriv en kommentar