Publicerat

Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius CCBY
Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius. CCBY

 

I FMIS finns idag ungefär 700 000 platser med kulturhistoriska lämningar registrerade. För att dessa uppgifter ska bli mer användbara och aktuella genomförs nu inom ramen för DAP-programmet ett omfattande arbete för att höja informationens kvalitet. Detta kommer att märkas den närmaste tiden bland annat genom att vissa lämningars registrerade lagskydd ändras.

Uppgifterna i FMIS används i flera olika sammanhang, till exempel som underlag för forskning eller för att ta skaffa sig en kulturhistorisk förståelse av ett område. Informationen används också för att ta reda på om en lämning är skyddad eller inte, vilket inte alltid är så enkelt. Uppgiften om lagskydd behöver nämligen inte vara rätt.

Det beror på två saker. För det första har informationen samlats in under närmare 80 år. Över denna tid har reglerna förändrats kring hur olika lämningar ska registreras. För det andra har kunskapen om landskapet succesivt utvecklats, vilket lett till att lagtillämpningen ändrats. Det betyder att en lämning som inte var fornlämning för 30 år sedan kan bedömas som en sådan idag. Till detta kommer att själva lagtexten kan ändras, vilket senast skedde 2014.

Maskinella och manuella rättningar

En lämnings registrerade bedömda lagskydd i FMIS speglar praxis vid registreringstillfället, vilket inte alltid överensstämmer med dagens praxis. Därför finns det ungefär 200 000 objekt i FMIS där just denna uppgift kan vara fel. Det gör det svårt för både markägare och andra som planerar åtgärder i landskapet, att veta vad som gäller.

För att underlätta användningen av FMIS sker nu en kvalitetshöjning på flera olika plan. Dels genomförs en maskinell korrigering av ungefär 112 000 registrerade bedömningar. Urvalet av dessa sker främst utifrån vilken typ av lämning det rör sig om, registrerad bedömning och när själva registreringen gjordes. Till exempel ändras alla förhistoriska boplatser till fornlämning, vilka registrerats före 1974 och som inte blivit undersökta eller är förstörda.

Vissa registreringar går dock inte att ändra maskinellt. Därför pågår även ett omfattande manuellt rättningsarbete. I det sammanhanget har cirka 25 000 objekt särskilt identifierats för rättning. Det kan till exempel röra sig om en förhistorisk gravhög som blivit registrerad som en icke skyddad lämning. Eftersom gravhögar alltid har bedömts som skyddade har antingen fel lämningstyp eller fel bedömning registrerats.

De maskinella korrigeringarna kommer att genomföras i sommar med början i juni. De manuella rättningarna sker successivt så långt vi hinner fram till dess att det nya Kulturmiljöregistret driftsätts i höst.

Kulturmiljöregistret

Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för Riksantikvarieämbetets nya digitala system för kulturhistoriska information. Där ska bland annat uppgifter om forn- och övriga kulturhistoriska lämningar hanteras. Det innebär att information måste flyttas från FMIS till Kulturmiljöregistret.

Informationsstrukturen i det nya systemet ser annorlunda än i dagens FMIS. Till exempel kommer det inte att gå att ange att en lämning är förstörd och samtidigt registrera en lagbedömning. I FMIS finns dock en hel del inkonsekvenser. Dessa måste rättas innan det är möjligt att föra över informationen till Kulturmiljöregistret. Därför genomförs under våren ungefär 9500 maskinella och knappt 2000 manuella korrigeringar i FMIS.

I det nya systemet ska även informationens användbarhet bli tydligare. Därför har två olika modeller tagits fram för att kvalitetmärka de registrerade uppgifterna. Den ena berör det bedömda lagskyddet, det vill säga dess överensstämmelse med dagens praxis. Det andra rör lämningens läge och utbredning och anger en möjlig avvikelse mellan registrerat och verkligt läge. Den är framräknad utifrån hur informationen samlats in, digitaliserats och utifrån skalan på de underlagskartor som använts.

Med de insatser som nu görs när det gäller informationskvalitet kommer det att bli enklare att ta till sig informationen, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.

Läs mer om hur den nya processen för fornminnesinformation rullas ut 2018.