Search Results for 'K-samsök'

Intern policy för bildsamlingar på nätet

Uppdaterat 2010-08-24: Detta inlägg publicerades första gången 30/6-2010. Här kommer det igen för den som missat.

Visby, Gotland, Sweden
Visby, 1870-talet. Fotograf: Okänd

Riksantikvarieämbetet har de senaste åren intensifierat sitt arbete med med att att göra kulturarvsinformation både mer tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Vi har tidigare berättat om bl a Flickr Commons-projektet och de egna tjänsterna K-samsök, Kringla och Platsr.

Arbetsprocesserna kring dessa projekt – och den tekniska utvecklingen som sådan – har aktualiserat en del avgörande juridiska frågor. Det har funnits oklarheter kring bl a upphovsrättslagens tillämpning, och myndigheten har nu efter långa och breda diskussioner formulerat sin hållning i en intern policy.

En grundläggande utgångspunkt är att samlingarna tillhör medborgarna, även om de förvaltas av myndigheten. Riksantikvarieämbetet avser att i fortsättningen digitalisera för tillgängliggörande, vilket innebär att material som inte får spridas prioriteras ned. Det är vidare viktigt att alla material, vid webbpublicering, tydligt licensieras och märks upp så att användarna förstår hur text och bilder får användas vidare. Hur det ska gå till återkommer vi till i en planerad handlingsplan.

Här nedan följer policyn:

Riksantikvarieämbetet förvaltar i sina arkiv, bibliotek och databaser stora mänger kulturarvsinformation. Riksantikvarieämbetet arbetar målmedvetet, och med full respekt för upphovsrätten, för att till­gäng­liggöra så mycket som möjligt av denna information. Den information som tillgängliggörs skall vara klarerad enligt de lagar och regelverk som styr spridning och använd­ning av digital information. Det innebär att Riksantikvarieämbetet:

  1. respekterar upphovsmannens ideella rättigheter. Dennes namn anges alltid. Är upphovsmannens identitet obekant anges detta med ”Foto­graf: okänd”. Myndig­heten betraktar det som god sed att följa denna grund­regel även för äldre material med utslocknade rättig­heter.
  2. alltid anger tydligt om bilder publiceras i bearbetat skick, t ex be­skurna, re­tu­sche­rade eller förstorade. Myndig­heten betraktar det som god sed att följa denna grund­re­gel även för äldre material med utslocknade rättig­heter.
  3. respekterar de ekonomiska rättigheterna. Allt material märks tydligt med licens/upphovsrättslig sta­tus, och publiceras under explicita användar­villkor.
  4. webbpublicerar sitt material med beständiga län­kar och efter­strä­var en injicering av grundläggande metadata i själva datafilerna.
  5. erbjuder enkla kontaktvägar för den som even­tuellt har syn­punk­ter eller invänd­nin­gar rörande myndighetens bild­pub­licering. Nätet är alltid öppet och därför är myn­dighetens kanaler alltid tillgängliga och kan garantera en snabb re­aktion vid even­tuella klagomål. Alla sådana kontakter, liksom av dessa föran­led­da åtgärder, dokumen­teras utförligt.
  6. bedömer att myndighetens fotografier generellt sett är att betrakta som bil­der. Det be­tyder att upphovs­rätten löper ut 50 år efter produktionsåret och att myndigheten kan bortse från upp­hovsman­nens dödsår. Över­gångsregler till lagen (1960:729) om upphovsrätt till lit­terära och konstnärliga verk gör att alla foto­grafiska bilder som tagits före 1969 redan idag är fria.
  7. publicerar allt material med utslocknad upphovs­rätt utan restriktioner. Scanning genererar inte ny upphovsrätt och vad som i analog form är fritt tillgängligt, ska vara det även i digital form.
  8. utgår ifrån att myndigheten äger den ekonomiska upp­hovs­rätten till det mate­rial som producerats av anställda och som finns i myndighetens arkiv. Sådana bilder kan publiceras utan restriktioner.
  9. tar emot nytt material från externa fotografer och samlare bara om det kan överlåtas med fri förfoganderätt i icke-exklusiva avtal utan för­be­håll. Samma villkor bör gälla vid arvoderad uppdrags­foto­gra­fe­ring.
  10. digitaliserar material för att tillgängliggöra det. Finns det ma­terial i myndig­­he­tens förvaltning som, av upphovsrättsliga skäl, är låst för viss an­vändning mås­te starka skäl till för att det ska prioriteras för digitalisering.
  11. vinnlägger sig om att göra digitaliserat och webb­publicerat material så brett känt och lätt att hitta som över huvud taget är möjligt.

>>Johanna Berg jobbar med verksamhetsutveckling och ABM-samverkan på Riksantikvarieämbetet.

Platsr på turné

Pojke som håller en skylt med texten "Go on creating"
Foto: fotologic (CC-by)

I slutet av maj var några av oss som jobbar med K-samsök, Kringla och Platsr ute på en turné i västra och södra Sverige. Vi besökte Stadsmuseet i Göteborg, Kulturen i Lund och Regionmuseet i Kristianstad. Vi ville presentera våra webbtjänster men framförallt utbyta tankar och diskutera kring utvecklingsfrågor gällande kulturarvsinformation, publik kommunikation och webb med personer som bland annat jobbar på minnesinstitutioner som museer och arkiv. Läs mer om turnén här.

För Platsrs del var mottagandet positivt och många av seminariedeltagarna kände spontant att de kunde tänka sig att använda Platsr som plattform för egenledda projekt och att de fann ett stort intresse och användarmöjlighet i Platsr som community. Vi var också noga med att framhålla att Platsr är tänkt som en community med personligt fokus med personliga berättelser knutna till en plats, och inte en sändarkanal för museer och andra institutioner.

Vi lyckades också hinna med ett användartest i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby i samband med en presentation av Platsr i slutet av samma vecka. Två representanter från Gotlands folkhögskola var här och fick en genomgång av Platsr samt testade den (nästan) färdigbyggda arkivsökskopplingen. De fick pröva att exportera ett arkivföremål från Kringla direkt till Platsr. Det funkade bra!

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Störningar i trafiken

Uppdatering 2010-04-17 Här kommer en liten statusuppdatering. Igår kväll lyckades vi få igång www.raa.se och Platsr på reservmaskinen och arbetet med reservservern har gått bättre än befarat så nu är Fornsök igång igen. Läs även på vår Facebooksida.

/Pär R

Vi har tyvärr problem med en havererad databasserver vilket innebär stora störningar i FMIS, BBR, K-Samsök. Platsr, Kringla samt externa webben. Vi jobbar intensivt på att få igång tjänsterna på en reservmaskin. Vi återkommer när vi är igång igen.

>>Pär Rasmusson – IT-chef

Kringla idag och framöver – feedback och mobilapplikation


Foto: Johan Larsson (CC-by)

Förra veckan medverkade jag på museerna vårmöte i Falun där jag bl a presenterade Kringla på Idétorget (korta projektpresentationer á 10 min). Temat var “Samverkan för framtiden” och det blev en hel del bra samtal. Tack till kollegorna på Dalarnas museum och ni andra som gjorde konferensen möjlig. Presentationen av Kringla uppskattades och jag fick många positiva kommentarer.

Utvecklingen av Kringla kommer att fortsätta under året, under mars gjordes en del förvaltningsutveckling, bl a dessa ändringar och tillägg är:

  • Du kan nu söka på fraser, t ex ”svarta jorden”. Det går även att exkludera ord genom att skriva ett minustecken framför, t ex ‘svärd -brons’.
  • Där objekt har fotografier/bilder så står upphovsmannen nu utskriven vid tumnageln under ”sammanfattning” och ”detaljerad info”.
  • Antalet bilder står nu utskrivet i mediafliken.
  • Det finns nu en möjlighet att få en fast länk till enskilda objekt. Länken hittar du till höger om ”dela/bokmärk”.
  • Sedan tidigare försöker Google maps att peka ut en ungefärlig plats på kartan när ett ortnamn finns nämnt i ett objekts beskrivning men utan att det finns några exakta koordinater. För att göra det tydligare att det handlar om ungefärliga positioner så står detta nu tydligare utskrivet (klicka här för exempel). Det står även utskrivet när Google maps inte lyckas matcha mot någon plats på kartan.
  • Det finns nu en länk som heter “visa metadata” långt ner till höger på sidan, klickar du på den ser du vilka parametrar från K-samsök som används för respektive del av objektspresentationen. Inget för den breda allmänheten men det underlättar för oss när vi vidareutvecklar och kan vara användbart för institutioner som mappar som data som K-samöks protokoll.

Under första halvan av året kommer vi att låta användarna testa Kringla och komma med feedback och önskemål kring vidareutveckling. Detta kommer att göras via användartester och via det forum som finns på www.kringla.info/forum. Har du frågor eller kommenterar kring hur Kringla fungerar eller förslag på hur det kan göras bättre så tveka inte att skriva en rad eller två så kommer det med i bruttolistan över utvecklingsinsatser.

Jag kan även meddela att vi under våren kommer att utveckla en mobilapplikation till Kringla för operativsystemet Android. Anledningen att vi utvecklar för mobiltelefoner och specifikt Android (och inte t ex iPhone eller Symbian) är:

  • Vi vill öka vår kompetens och undersöka hur kulturarvsinformation kan tillgängliggöras via mobila enheter.
  • Android är baserat på öppen källkod vilket ligger i linje med Riksantikvarieämbetets ambition att använda öppen programvara och kod.
  • Vi tror att Android, i o m att det inte är bundet till någon specifik telefon, kommer att få ett stort ökat antal användare under året.

Vi kommer att behöva testare av applikationen, skicka en e-post till kringla [at] raa.se om du vill vara med och testa.

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Gästblogg: Skördetider för Sockenbilder.se

K-samsök är en kopplingsdosa som knyter samman olika kulturarvsinformation från olika databaser. Syftet är att det ska bli enkelt att bygga intressanta applikationer som använder bredden av all den information som myndigheter, museer, föreningar, arkiv och bibliotek har samlat in.


Foto: Högs sockens hembygdsförening

K-samsöksprojektet drivs och finansieras av Riksantikvarieämbetet. K-samsök har idag en grundfunktionalitet och innehåller runt 3 miljoner poster från runt 18 myndigheter och museer (visas i i söktjänsten Kringla). Informationen kommer till största delen statliga aktörer samt länsmuseer. Parallellt med K-samsöksarbetet ser vi en ökande vilja att allt fler lokala aktörer vill nå ut med sin information. Vi försöker hjälpa till så gott det går men har inte personal som kan bistå alla olika informationsförvaltare som vill få sin information indexerad i K-samsök.  Ett undantag som vi valt att göra gäller Sockenbilder.  Jan-Åke Malmqvist från Forsa hörde av sig i somras, i egenskap av representerar för en väl samordnad grupp föreningar i Hälsingland med stora bildsamlingar.  Jan-Åke sökte lösningar på samsökning med avsikt att föra bilderna vidare ut på internet. Vi i K-samsöksprojektet funderade en stund på saken och bestämde oss för att inleda ett samarbete. Genom kretsen kring Sockenbilder.se kunde vi nu få direktkontakt med en grupp aktörer som arbetar samordnat på det lokala planet. Dessutom har vi genom samarbetet fått nya perspektiv på tillgängliggörande och frågor kring bildernas användbarhet.

>> Lars Lundqvist, jobbar med webbfrågor på Riksantikvarieämbetet

————————————————————————————————————

21 hembygdsföreningar är nu med i Sockenbilder. Alla 13 i Hudiksvalls kommun, alla 6 i Nordanstigs kommun, Odensvi i Västerviks kommun och forskarföreningen Släkt och Bygd i Bollnäs. Totalt är 32 000 bilder inskannade (högupplöst) och alla lågupplöst utlagda publikt på Internet på adressen sockenbilder.se. Sedan starten 2006 har vi haft 270 000 besök på Sockenbilder.se.

För min del började det hela när jag som ny styrelseledamot i Forsa Sockens Hembygdsförening såg hundratals bilder som bara låg i förvar. Jag tänkte då: Vi måste ta vara på bilderna bättre och vi måste använda Internet för att dela med oss den del av kulturarvet som bilderna bär på. Och vi måste samla information om bilderna. Och andra hembygdsföreningar i närheten hade samma problem och intresse att lösa dem. Vi sökte därför medel från Hudiksvalls Sparbank kulturfond och dom gjorde klokt i att avslå vår ansökan. -Kom igen när ni får fler hembygdsföreningar med er, svarade dom. Vi bjöd då in övriga föreningar och fick sedan pengar till en första datautrustningen. Vi fick även anslag från Hudiksvalls kommun till fler datautrustningar. Med dessa kunde vi nu bygga upp vad vi kallade bildverkstäder på flera platser i kommunen. I samma veva kom möjligheten att söka Access-medel och vi kunde inrätta två tjänster. En av dessa fick jag som projektledare och utvecklare.

Den första applikationen vi provade var att jag byggde om en egenutvecklad webbshop som lagrade data i en MS Access databas. Men vi ville en enklare lösning som inte riskerade att kosta pengar eller som behöver uppdateras. Vi forskade lite och kom fram till det format som alla dataplattformar kan kommunicera på och som ingen kan avgiftsbelägga: XML. Men det var svårt att hitta tekniker där man kunde bygga den applikation vi ville ha. Ett tag var vi inne på Adobes Spry som är en Ajax-teknik. Problemet där var att xml-filerna hanterades hos klienten med resultat att det blev segt när xml-filerna blev stora. Lösningen blev istället ASP på servern där urval och sökningar görs med XSL på servern. Nu har varje hembygdsförening en egen mapp på ett vanligt webbhotell och all information om bilderna finns i en xml-fil i den mappen. Varje hembygdsförening har alltså en egen xml-fil. De lågupplösta bilderna finns i en egen undermapp. Den största samlingen för närvarande omfattar drygt 8500 bilder och xml-filen är ca 5 Mb stor. Och vi ser inga tendenser till att systemet blir segt.

Tekniska problem?
Vi har inte haft ett enda ”databasstopp” t.ex. orsakat av att någon skrivit in något konstigt eller av annan orsak. De enda stopp vi haft har varit när vårt hårddiskutrymme hos webbhotellet blivit fullt. Men då har felet blivit i det portalsystem som håller i startsidorna. Till och från har vi problem med funktionen ”lämna synpunkt” och det Send mail-skript som servern ska skicka meddelanden med till den ansvariga i respektive hembygdsförening. Jag tror att problemet hänger ihop med de mailbombningar som servrar utsätts för ibland.

Decentraliserat ansvar
Varje hembygdsförening har en ansvarig utgivare och man lämnar inte ifrån sig några rättigheter. Vi utbildar hembygdsföreningarnas styrelse som sedan skannar in, laddar upp bilder och information och uppdaterar informationen när man får in synpunkter. Och det är ett system som fungerar mycket bra. Jag får berättat att folk sitter och väntar på att bilder ska läggas in…

Ingång till bilderna
Vi har valt en klickbar sockenkarta som kompletteras med en lista på föreslagna sökord för att bjuda in besökarna. Vidare finns det naturligtvis även sökruta. Det ska bli intressant att se vad K-samsök kan innebära. Gästrike Hälsinge Hembygdsförbund har initierat en utredning om möjligheterna att skapa en gemensam sökportal för Hälsingland. Här finns nämligen två andra bildapplikationer: Helsingebilder och DIBIS, Digital Bild i Söderhamn. Vi ser dessa som ett komplement till Sockenbilder med fördelar såsom att bilderna är tillgängliga för alla på Internet. I dessa lösningar har man valt att lagra data i vanliga databaser. Utredningen, som genomförts av Sven Bodin, pekar på fördelar med en gemensam portal för Hälsingland och att den matas med information från K-samsök. Vi får anledning att återkomma till den utredningen.

Avslutningsvis vill jag säga att det viktigaste med gamla bilder är att de tas om hand och att man samlar så mycket information som möjligt om det bilderna har att berätta. Internet är därför ett suveränt verktyg. Våra ungdomar är naturligtvis viktigast för att föra kulturarvet vidare. Ungdomarna tar för självklart att Internet är gratis och tillgängligt och för oss är det viktigt att bilderna är lätta att hitta via Internet och att de inte ”låses in” bakom betaltjänster.

>> Jan-Åke Malmqvist, styrelseledamot i Sockenbilder och Forsa Sockens Hembygdsförening, janake (at) sockenbilder.se

Nu ska vår geografiska data ut i Europa

I slutet av förra veckan besökte jag och Börje Lewin den danska huvudstaden för att delta i kickoff för projektet CARARE (Connecting ARchaeology and ARchitecture in Europeana) som i korthet går ut på att förse Europeana med data om fornlämningar och kulturhistoriska byggnader, något som vi har gott om i Bebyggelseregistret och Fornsök. Tanken är att vi ska leverera denna data via K-samsök. Vi kommer även att inventera om det finns annat material i K-samsök som svarar upp mot projektets syfte. Ett annat mål är att förse Europeana med data om kulturmiljöer i 3D och Virtual Reality. Finns det nån som känner till om det finns en sammanställning kring 3D och Virtual Reality på svenska museer?

CARARE kommer att:

“…add substantial value to Europeana and its users by:

  • Promoting and enabling participation in Europeana by heritage agencies and organisations, archaeological museums and research institutions and specialist digital archives, and raises awareness of Europeana in the domain
  • Establishing an aggregation service which contributes on a practical level to enabling interoperability, promoting best practices and standards to heritage organisations, taking account of the particular needs of content for archaeology and architecture
  • Implementing Europeana-compatible infrastructures, standards and tools in order to make millions of digital items available for heritage places across Europe, thus contributing to the growth of Europeana
  • Contributing expertise on geographic information
  • Acting as a test bed for Europeana’s APIs, which are intended to make contents available for other service providers to use, for example in the areas of tourism, education and humanities research
  • Establishing the methodology for 3D and virtual reality content to be made accessible to Europeana’s users” (från http://version1.europeana.eu/web/guest/details-carare/)

Projektet pågår fram till januari 2013 och i projektet deltar 29 institutioner från 20 olika europeiska länder. CARARE koordineras av Kulturarvsstyrelsen (Danmark) tillsammans med MDR Partners. Projektet kommer att ha en egen webbplats på www.carare.eu

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Kringla ger K-samsök ett ansikte

Ett pedagogiskt problem med K-samsök har sedan starten varit att förklara vad det är (och vad det inte är). Ordet “sök” för ju tankarna till en söktjänst men så är det ju inte. K-samsök är motorn som servar applikationer/e-tjänster/tillämpningar (kärt barn har många namn) med data. Skulle man titta på datan i K-samsök i en webbläsare skulle det se ut såhär (en fritextsökning på “runinskrifter”):

Strukturerat och fint men inte särskilt användarvänligt för den breda allmänheten. För att informationen ska gå att visa för slutanvändaren behövs det en applikation som anropar datan i K-samsök via dess öppna API. Nedan ser du en skärmdump av samma sökning i Kringla:

Lite intressantare och klart som korvspad? :)

>>Johan Carlström är projektledare för Kringla på Riksantikvarieämbetet.

Ett år i en liten enhets liv

Yes, you canDet är nog många som just nu sitter och plitar på årsredovisningar för 2009, och samtidigt laddar planeringskalendern för 2010. Och jag vill inte vara sämre. Men vad var det nu vi åstadkom förra året? Vad gick bra, vad gick mindre bra? Och fick till nåt som vi kan vara nöjda med?

Jag tänker inte berätta om allt som vi pysslade med förra året men några saker tänkte jag nämna här. ”Vi” i det här fallet är vi som jobbat med information och webb, det vill säga några verksamhetsutvecklare, systemutvecklare, jurister samt till RAÄ knutna konsulter (ni vet vilka ni är, smartskallar!)

Januari – december 2009: Under hela året pågår utvecklingen av K-samsök. I början av året ligger fokus på utveckling medan resterande handlar om att stötta de medverkande museerna och deras konsulter i arbetet med att ansluta databaser till K-samsök. En hel del av K-samsökarbetet handlar också om Europeana och diskussioner med den svenska Europeanakretsen.

Januari 2009: Mathias Klang, IT-universitetet i Göteborg, får i uppdrag att ta fram ett underlag kring myndighetens användning av social media, med särskild inriktning på de e-tjänster som vi jobbar med under året.

Februari 2009: K-samsök tas i betadrift, med 1,8 miljoner indexerade poster.

Februari 2009: Museikoordinatorns utredning presenteras. Där föreslås bland annat att RAÄ bör få uppdrag, resurser och koordineringsansvar för tillgänglighet och användbarhet av kulturarvsinformation på webben.

Mars 2009: Vi lägger ut ett urval foton från Kulturmiljöbild på den globala bildsajten Flickr Commons. Vilket ger en förbluffande stor uppmärksamhet i media i förhållande till projektets omfattning.

Maj 2009: Fornsök vinner Guldlänken – tävlingen om landets mest innovativa offentliga e-tjänst. Juryns motivering: ”För ett kreativt och innovativt arbete i en aktiv samverkan mellan flera aktörer som förnyat ett i högsta grad traditionellt område på ett spännande, öppet, lönsamt och väl genomfört sätt.”

Maj 2009: Remissvaren på Museikoordinatorn pekar överlag på att utveckling och samarbetet inom museisektorn bör bygga vidare på befintliga strukturer och på redan inarbetade samverkansformer. Samverkan ska bygga på frivillighet och ömsesidiga engagemang i partnerskap.

Maj – oktober 2009: E-tjänsten och regeringsuppdraget Platsr utvecklas. En gammal webb 2.0-tanke från 00-talets mitt ska äntligen bli verklighet. Platsr ska innehålla enskilda individers egna berättelser om platser med historia. I denna webb 2.0-tjänst ska vem som helst kunna skapa en plats och beskriva den med text, bild och video. Platsberättelserna kan man skapa individuellt eller tillsammans med andra. Centralt är det sociala perspektivet där användarna kan samarbeta och bygga kunskap om platser tillsammans. Platsr finns som en betaversion sedan december 2009. Vi fortsätter att leta efter samarbetspartners under 2010.

Juni 2009: Möte med det norska ABM-utvikling. Vi börjar diskutera hur vi kan samverka, framförallt kring digitalt berättande (digital storytelling). Digitalt Fortalt och Platsr är två tjänster som står nära varandra…

Juli 2009 (Almedalsveckan): Vi arrangerar egna och deltar i andra aktörers seminarier på Almedalsveckan kring ny teknik, sociala medier och öppenhetsfrågor. Vi får möjlighet att testa våra strategier mot politik, media och PR och de fungerar bra.  Det är inte ofta vi fick förmånen att vara ”seminariets höjdpunkt” – i tuff konkurrens… Se presentationen här.

Juli – Oktober 2009: Vi deltar i en rad konferenser och seminarier runt Europeana och arrangemang kopplade till Sveriges EU-ordförandeskap. Det innebär resor till Göteborg, Lund och Haag.

Augusti 2009: Riksantikvarieämbetet får efter en ganska lång och byråkratisk ansökningsprocess positiva besked om CARARE-projektet. Det går ut på att leverera ”rik” kulturmiljöinformation till Europeana och vi tror att vi nu har finansierat det för vår egen information.

September 2009: Vi påbörjar ett internt arbete kring policy för öppet tillgängliggörande av informationen i myndighetens databaser, en fördjupning och fortsättning av Museikoordinatorns och Mathias Klangs rapporter (länk till bokhandeln). Utredningen leds av Johanna Berg och färdigställs i februari 2010. Med Johannas inträde ökade personalen på enheten med 33%. Svårslaget rekord!

September 2009: Kulturpropositionen ger RAÄ i uppdrag att utveckla och förvalta K-samsök i samverkan med ABM-sektorn. Ingen museikoordineringsfunktion inrättas. Samarbetet inom kulturarvssektorn ska fortsätta som förut och drivas i frivillig samverkan.

November 2009: Regeringen ger RAÄ m fl i uppdrag att inkomma med underlag till en nationell digitaliseringsstrategi.

November 2009: Tidskriften Internetworld placerar Riksantikvarieämbetet på topp 100-listan över Sveriges bästa sajter. Motiveringen är: ”Det här är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndighet, men så här vill vi se alla svenska myndigheter jobba.”

November – december 2009: Regeringsuppdraget att utveckla Kringla påbörjas. Kringla ska bli ett verktyg som söker i och visar söksvar på information från K-samsök. Vi bestämmer oss för att Kringla ska vara en lättanvänd tjänst som inte kräver att användaren har allt för mycket förkunskaper. Kringla finns sedan slutet av 2009 i en betaversion och rymmer idag runt 2,5 miljoner sökbara poster. Utvecklingen fortsätter under 2010, och vi fortsätter att leta samarbetsparter för tjänstens vidare utveckling och förvaltning.

December 2009: Möte med i Oslo ABM-utvikling och den danska Kulturarvsstyrelsen kring förutsättningar för ett operativt samarbete på kort och lång sikt.

December 2009: Deltar i DISH (Digital Strategies for Heritage), en internationell konferens i Rotterdam. Får höra att framtiden ligger i att göra kulturarvsdata fritt tillgängligt och användbart (usable) via öppna och persistenta länkningar. Allt viktigare för utvecklingen är också geo-taggningen av data och det växande utrymmet för användarstyrda lösningar, tjänster och mashups.

December 2009: Riksantikvarieämbetet får ett engångsbelopp i regleringsbrevet för att förvalta och utveckla K-samsök och de egenutvecklade applikationer som bygger på K-samsök, i samverkan med ABM-institutioner nationellt och internationellt samt ideella organisationer och aktörer. RAÄ ska även utveckla möjligheten för att museiinformation kan skickas till Europeana samt lämna förslag på K-samsöks framtid.

Och sen var det litet andra saker men det kanske vi kan ta någon annan gång…

>> Lars Lundqvist är enhetschef på Riksantikvarieämbetet.

Sök bland Världskulturmuseets samlingar i Kringla


Skrin från Korea. Foto: Statens museer för Världskultur

Sedan förra veckan så går det att söka bland Världskulturmuseet i Kringla. Observera att metadatan är begränsad, mer data kommer! Läs gästblogginlägg på K-samsöksbloggen.

Kringla är en mashup

En mashup är kortfattat en webbplats/webbtjänst som kombinerar data från av varandra oberoende tjänster och skapar en ny helhet. En mashup behöver egentligen inte innehålla någon egen information. Exempel på en mashup är SvD som i sin nya vädertjänst bl a kombinerar väderdata från norska yr.no med kartor från Google maps.

Kringla fungerar på liknande sätt och innehåller inte särskilt mycket egen data. De API:er (regelverk för kommunikation mellan olika webbtjänster) som används i dagsläget är:

Rättstavning från LIBRIS:

stavning från LIBRIS

All information om objekt (föremål, foton, byggnader, fornlämningar mm) hämtas från K-samsök:

Information från K-samsök

Kartor från Google maps:

Karta från Google maps

API:erna ovan är öppna för vem som helst att skapa egna webbtjänster på. Du skulle alltså kunna bygga din egen webbplats med data från flera av Sveriges museer.

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet