Kategori: Allmänt

”Vi kom till Lidingö…” – en utställning om migration

”Vi kom till Lidingö…” är en utställning av Lidingö Hembygdsförening, som skildrar migration under de senaste 300 åren. Riksantikvarieämbetet har bidragit med medel och fanns på plats igår kväll när personerna bakom utställningen presenterade sitt arbete på Lidingö museum.

Det var fullsatt i föreläsningssalen när projektgruppen berättade om utställningen. Ibb Jessen, som ansvarat för projektet, berättade att det varit ett intensivt arbete med utställningen under hösten. Det märks på resultatet vilket enormt jobb de lagt på utställningen. Projektgruppen har bland annat gjort ett stort antal intervjuer med personer som invandrat till Lidingö. Några av dem som intervjuats är 1900-talets arbetskraftsinvandrare, 70- och 80-talens politiska flyktingar från Chile och krigsflyktingar från 90-talets Balkan och dagens Syrien.

Många av de närvarande vid föreläsningen hade en personlig anknytning till utställningens tema. Det gällde både publiken och personerna bakom utställningen.

Två av de personer som medverkat i utställningsproduktionen är Lidingöborna Pentti Andersson och Anita Lalander. Både har rötter i Finland och har bidragit med sina egna historier. Pentti kom till Sverige 1943, endast tre år gammal. Hans mamma Helmi var ensamstående och omfattades av arbetsplikt under kriget. Pentti hamnade därför i en svensk fosterfamilj, men återförenades efter kriget med sin mamma, som så småningom flyttade till Sverige. Även Anitas historia handlar om Finlands krig. Hennes mamma Maija var lotta under åren 1939-1944. Anita har gett ut hennes dagbok från den tiden under titeln Dagbok från fronten (Kulturhistoriska bokförlaget). I utställningen återfinns bland annat den ryggsäck och den kappa som Maija bar vid fronten.

Pentti Andersson vid utställningen                                     Maija Kitunens dagbok

De personliga berättelserna varvas med tidningsurklipp och Lidingöhistoria. Bland annat presenteras några av de industrier och företag som många invandrade kom att arbeta på. Till exempel anställde AGA på Lidingö många arbetskraftsinvandrare under efterkrigstiden. Till AGA kom också flyktingen Alfred Palmkron 1944. Alfred var en av många estlandssvenskar som kom till Sverige under 40-talet. Han fick arbete som plåtslagare vid AGA och arbetade där till sin pensionering. Alfred Palmkron var långt ifrån ensam bland flyktingarna från Estland att bosätta sig på Lidingö.

Hur kommer det sig att så många ester och estlandssvenskar efter hand bosatte sig på Lidingö, trots att flyktingarna uttryckligen var förbjudna att bo i Sveriges storstäder innan de blivit medborgare? är en fråga som ställs i utställningen. Svaret blir att det På Lidingö fanns många varv på 1940-talet och många av estlandssvenskarna och esterna hade ägnat sig åt fiske och sjöfart före flykten. Polisen ska ha sett mellan fingrarna.

Utställningen går också längre tillbaka i tiden. Det första historiska nedslaget handlar om flyktingarna från Åland under Stora nordiska kriget. När ryska trupper ockuperade Åland under åren 1714-1718 flydde majoriteten av befolkningen till dagens Sverige. Många hamnade på Lidingö.

Jan Malmstedt från Lidingö Hembygdsförening – själv ättling till Ålandsflyktingen Anna Stephansdotter – berättar i utställningen om Lidingös och Ålands 1700-tal.

Sammantaget är det en innehållsrik utställning med många gripande livsöden. Lidingö Hembygdsförening har gjort ett ambitiöst jobb med att lyfta fram Lidingös migrationshistoria.

Utställningen pågår till och med söndagen den 15 april 2018. Öppettiderna finns på Lidingö Museums hemsida. Bilder och texter från utställningen finns även tillgängliga i ett kompendium, som säljs på museet.

Riksantikvarieämbetet har finansierat utställningen genom bidraget till kulturarvsarbete.

Tove Holm
handläggare för bidrag till kulturarvsarbete

K-samsök 2014

På K-blogg finns nu en sammanställning av K-samsöksarbetet 2014 – tio korta punkter om vad som har hänt under året. Läs blogginlägget här!

Här kommer också en bonustopplista över de minnesinstitutioner som just nu har bidragit med flest helt fria bilder (PDMark, CC BY, CC0 eller CC BY-SA) till K-samsök:

  1. Statens historiska museum (301 424 bilder)
  2. Riksantikvarieämbetet (136 774)
  3. Armémuseum (82 638)
  4. Etnografiska museet (40 634)
  5. Malmö museer (36 943)
  6. Vänersborgs museum (24 658)
  7. Arkitektur- och designcentrum (21 149)
  8. Världskulturmuseet (20 548)
  9. Tekniska museet (18 379)
  10. Livrustkammaren (14 370)

Västergötlands museums samling försvinner ur K-samsök

Västergötlands museums digitala samlingar kommer från och med idag inte att kunna sökas fram i K-samsök, då de inte längre har en teknisk lösning för att leverera data. De har tidigare levererat sina samlingar som en del av Västarvet men har nu lämnat Västarvet och behöver därför hitta en egen lösning för K-samsök. De objekt från museet som finns i K-samsök idag kommer att tas bort i väntan på ny dataleverans eftersom det inte längre finns några permanenta källsidor att länka till. Tills vidare kan vi bara hänvisa till Västergötlands museums egna söksidor: Bildarkivet och Föremål.

På gång & Inför sommaren

Här kommer några korta uppdateringar om K-samsök:

På gång

Vi har precis driftsatt ändringar i Europeanaporten och förbättringar i mappningen mot Europeana — det ska leda till att fler objekt kan visas i Europeana efter deras nästa skördning. I Kringla har buggar fixats och några mindre förbättringar har gjorts, men de är inte driftsatta ännu. I höst kommer vi att ha en enkät uppe på Kringla för att få veta lite mer om vilka som använder sajten.

Sommarjour

Funktionsbrevlådorna (ksamsok@raa.se, kringla@raa.se, platsr@raa.se) kollas varje vardag och det gäller även under sommaren. V 29-33 har vi jourbemanning på K-samsöksbrevlådan och det är inte alltid det finns någon som kan K-samsök väl på plats. Om problem dyker upp under den tiden och de inte är verksamhetskritiska kan de alltså behöva vänta till efter mitten av augusti.

K-samsöksmötet i höst

Leverantörsmötet i höst hålls lunch till lunch 11-12 september i Visby. Vi börjar tidigast kl 12 den 11 september och slutar senast 12 den 12 september. Även ni som är på gång att leverera samlingar till K-samsök är välkomna! Mer information kommer.

Hur välbyggd är raa.se?

Lite snabba siffror på hur vår nya webbplats presterar. Det här är mest mätningar på startsidan och ska väl mest ses som ett riktvärde. Men det är ändå lite intressant att ha med sig.

Webbfunktion.se är en tjänst som mäter ett flertal parametrar och där får vi betyget 4 av 5 stjärnor. Vi får 80 poäng av 100 möjliga vilket de har angett som ett minimivärde för att få godkänt.

Google PageSpeed är ett verktyg som väldigt många använder sig av och där får vi 81 poäng av 100 möjliga.

Google PageSpeed mäter även hur väl sidan presterar från mobila enheter och där får vi 78 poäng av 100. Ett bra betyg trots att vi använder oss av responsive design.

Jag har också kört sidan genom W3Cs Markup Validator som letar fel i koden. Där har vi 13 fel och en varning, vilket är väldigt lite. Många av felen kommer från att vissa länkar är spårmärkta för att kunna mätas i Google Analytics.

De här mätningarna varierar ju över tid och mycket hänger på att vi själva måste optimera bilderna som används i nyheter, puffar och bildspel så mycket som det bara går.

Det finns även en del kvar att göra med koden, så det finns utrymme för förbättringar men överlag så har vi en snabb och välbyggd webbplats. Jag har inte kunnat mäta snabbheten på servern ännu på ett bra sätt, men det kommer.

OBS! Den här sidan kommer från en utvecklingsblogg vi satte upp inför bytet av CMS på Riksantikvarieämbetet. 

Internet och svenskarna 2012

Idag släpptes rapporten Internet och svenskarna 2012. Den är fylld med statistik om hur vi använder internet i Sverige. Jag har försökt sammanfatta och plocka ur några av de mest intressanta siffrorna som har påverkan på vårt webbarbete i framtiden.

Användning av internet

1995 var det 2% av svenskarna som använde internet. 2012 är den siffran 89%.

Det är en hög siffra, även internationellt sett, men man får inte glömma att det fortfarande är 1,2 miljoner svenskar som inte använder internet. Av de som inte använder nätet uppger ca 2/3 att de inte är intresserade av det.

I åldersgruppen 12-45 år är 90% dagliga användare av internet. 74% har tillgång till bärbar dator. 55% har internet i mobilen. För två år sedan hade bara 16% internet i mobilen.

En intressant siffra är att det bara är 0,5% som endast har tillgång till internet via mobil eller surfplatta.

Av internetanvändarna

62% använder epost dagligen. 64% besöker sociala nätverk någon gång. 66% lyssnar på musik någon gång (25% gör det dagligen).

Runt 80% av internetanvändarna handlar, bokar resar och betalar räkningar på internet någon gång.

Sociala nätverk

I åldersgruppen 13-25 år besöker 90% sociala nätverk någon gång.

En tredjedel av de som har Facebook-konto gör aldrig en statusuppdatering.

30% av de som har internet i mobilen checkar in, eller på annat sätt geotaggar, på sociala nätverk.

Barn och unga

1997 använde hälften av 15-åringarna internet. De senaste två åren är det hälften av treåringarna som använder internet någon gång. 40% av tvååringarna gör det.

Användandet av mobiler och surfplattor är utbrett bland barnen. Hälften av 9-10-åringarna har tillgång till internet i mobilen.

Mobilt

Av befolkningen som är över 12 år, använder 54% mobilt internet. I gruppen 12-35 år är siffran 83% (65% dagligen).

20% av befolkningen (+12) har tillgång till surfplatta. För två år sedan var det bara 2%. Intressant att jämföra med USA, där 25% av befolkningen har surfplatta.

Sammanfattning

Ökningen av tillgången till internet har mer eller mindre planat ut, men det mobila användandet har ökat kraftigt de senaste två åren.

Tiden som spenderas på nätet ligger däremot hyfsat still, utom i de yngre åldersgrupperna, där ökar den.

Läs gärna igenom hela rapporten, det finns mycket intressant att ta fasta på där.

Intranätet 2.0 börjar ta form

Intranät 2.0
Design Intranät 2.0

Med en speedad tidsplan och intensivt arbete med struktur och design har intranätet börjat ta form. Ledorden för intranätet kan summeras med fyra ord: Socialt, integrerat, inspirerande och personaliserat.

Struktur
På samma sätt som för den externa webbplatsen är strukturarbetet baserat på tre workshops och efterföljande moduleringsarbete som utmynnat i ett förslag som godkändes i verksledningen den 19/4. Utgångspunkten har varit att förenkla och förtydliga och utgå från medarbetaren.
Här hittar du strukturen för intranätet

Tidsplan
Läget just nu är att designen är godkänd och vi inväntar en prototyp på hela intranätet som ska godkännas i nästa vecka. Intranätet levereras till oss senast under vecka 26 och då tar utbildningar och materialinläggning vid parallellt.

Information om hur materialhanteringen går till hittar du här på intranätet.

Utbildning
Alla som ska arbeta med intranätet kommer att få utbildningar i verktyget och stöd i att lägga in material, texter och bilder. För dig som vill arbeta med materialet innan och under sommaren finns möjlighet att få utbildningar under vecka 26 t.o.m. vecka 28, sedan fortsätter vi i augusti. Separat kallelse till utbildningar kommer inom kort via mail.

Lansering
I början av september lanserar vi nya webbplatserna, vi återkommer med exakt datum, men vi räknar med lansering under vecka 36. Det ska bli så kul att komma igång!

Vänliga hej från projektgruppen gm Christina

 

Tydliggörande kring Riksantikvarieämbetets ambition med K-samsök och tjänsteutveckling

Vi får en del frågor om utveckling från olika aktörer om utveckling av tredjepartstjänster och här kommer några punkter med svar på de vanligaste frågorna:

  • Riksantikvarieämbetets affärsmodell går ut på att via K-samsök stimulera och underlätta för flera att bygga applikationer på kulturarvsdata. Riksantikvarieämbetet tillhandahåller K-samsök med ett öppet API. Den som är intresserad av att utveckla e-tjänster baserat på kulturarvsdata kan kontakta ksamsok [at] raa.se för att få en API-nyckel.
  • Den som vill använda API:et går, i o m att de använder API-nyckeln, med på att följa K-samsöks användarvillkor.
  • Riksantikvarieämbetets ambition är att inte inleda samarbeten och finansiera enskilda aktörers e-tjänstutveckling. Däremot tillhandahåller vi support för ovan nämnda API.
  • Ambitionen är att innehållet i K-samsök ska vara så fritt att använda som möjligt. Metadata är fri att använda och utvecklare uppmanas att respektera den märkning som finns kopplat till innehåll (t ex digitala bilder). Idag, 2012, saknas märkning på en del innehåll. Vår ambition är att allt innehåll ska vara uppmärkt och maskinlästbart

>> Johan Carlström – systemförvaltare av K-samsök

Detta händer i K-samsök just nu och framöver

Den första februari 2012 driftsattes version 1.1 av K-samsök (läs här för att få en sammanfattning av vilka ändringar och tilläggs som gjordes). Sedan dess har vi uppdaterat dokumentationen och mappar för närvarande själva om informationen i Bebyggelseregistret mot version 1.1. I övrigt så är, vad vi känner till, SMVK med Magnus Johansson i spetsen samt kulturIT/Primus igång med att mappa om mot version 1.1.

SMVK har även implementerat K-samsök som samsökningsfunktion på sina nya webbplatser. Snyggt!

Infrastrukturen kring K-samsök – Wikipedia, UGC, auktoriteter
Med tekniken utvecklas också möjligheterna att knyta in K-samsöks information mot andra informationsmängder. En av de viktigaste är Wikipedia som fanns med från start i K-samsöksprojektet som en viktig informationskälla att ansluta till. Därför  kommer vi att under sommaren inleda arbetet med att skapa funktioner för att länka K-samsök till relevanta Wikipediaartiklar. Det ska också finnas  möjlighet att göra denna länkning manuellt och lagra dessa  länkar för återanvändning i myndighetens UGC-hub. UGC-hubben (User Generated Content) är en speciell lagringsplats för den information som användarna skapat. Det kan t ex handla om länkar eller taggar. I en förlängning ska den som vill hämta denna användarinformation från UGC-hubbens egna API.

Samarbetet med Riksarkivet och Kungliga biblioteket kring auktoriteter
Idag är inte det stora problemet att hitta information på webben utan att hitta rätt information. Ett sätt att lösa detta är att använda auktoriteter – webbplatser som definierar olika företeelser, som man kan länka till och därmed veta att man menar samma objekt. Riksantikvarieämbetet för tillsammans med Riksarkivet och Kungl. Biblioteket en dialog med Digisam kring hur denna infrastruktur bör se ut för att fungera så bra som möjligt.

Ny licensmodell
Europeanas rättighetsmodell erbjuder idag en mer heltäckande modell för olika typer av material. Det har därför blivit aktuellt att vi göra justeringar i K-samsöks existerande modell. Syftet är att K-samsöks och Europeanas modeller så långt som möjligt är harmoniserade. Den nya modellen ska så långt som möjligt vara bakåtkompatibel med tidigare versioner.

Den största skillnaden mot tidigare är att Europeana tar höjd för att kunna skörda metadata om objekt som är skyddat av upphovsrätt eller kräver att användaren betalar för  fullständig tillgång. Ett förslag på ny modell kommer att publiceras på www.ksamsok.se. Den färdiga versionen kommer att publiceras på www.ksamsok.se/resurser/rattigheter/.

Nytt avtal/överenskommelse
På samma sätt som för licensmodellen gör vi nu även justeringar i avtalet och även här för att förtydliga samt harmonisera med Europeana. Ett utkast kommer att läggas ut på www.ksamsok.se för feedback och återkoppling. När detta är godkänt kommer nya avtal att skickas ut för påskrift. Förändringarna går i korthet ut på:

  • All metadata (dvs all textdata) kommer att få licensen CC0 (Creative Commons Zero). Liksom tidigare så görs skillnad på metadata och objekt (t ex den scannade bilden) där den senare märks upp enligt rättighetsmodellen ovan.
  • Objekt (t ex digitala bilder) som inte märks upp enligt licensmodellen kommer att få märkningen ”Full upphovsrätt” vilket innebär begränsad tillgänglighet och användbarhet för användarna och tredjepartsutvecklare. Detta medför även en risk att material som inte längre skyddas av upphovsrätten riskerar att, felaktigt, märkas så att möjligheterna att återanvända och sprida dessa begränsas.

För att skilja på metadata och t ex digitala bilder så kallar vi det senare just nu för ”content” då det är detta begrepp som Europeana använder. Förslag på bättre benämning mottages gärna.

LIDO, EDM och CIDOC-CRM
För att underlätta leverans mot K-samsök jobbar vi även med att mappa K-samsök mot  standardformaten LIDO, EDM och CIDOC-CRM. Inga av dessa kan levereras vidare av K-samsök idag.

Kort genomgång:

  • LIDO – Det mest utvecklade formatet för informationsutbyte inom museivärlden.
  • EDM – Europeanas informationsmodell,
  • CIDOC-CRM – En konceptuell modell för att beskriva information inom museer, LIDO bygger på CIDOC-CRM.

Port mot LSH/MuseumPlus
Koden till den port som Riksantikvarieämbetet utvecklade för att kunna skörda data från LSH/MuseumPlus finns publicerad här: http://www.ksamsok.se/om-k-samsok/att-leverera-data/

Nytillskott i K-samsök
Senaste nytillskottet till K-samsök är Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museet. LSH har även poster om personer och händelser vilket de kommer att leverera när de mappat mot K.samsök 1.1. Åtkomsten till personer och händelser var skälet till att Riksantikvarieämbetet bidrog till att utveckla porten till MuseumPlus-museerna.

Nyanställda – Marcus Smith
Marcus Smith började att jobba på Riksantikvarieämbetet i Visby den andra april. Han kommer närmast från The Council for British Archaeology i York och kommer framför allt att jobba med frågor kring att effektivisera hanteringen av den information som föds inom arkeologin, framför allt aggregerad information om undersökningar (”undersökningsregister”) samt lagring av fältdokumentation (ffa GIS dataset). I och med att denna data ska länkas till innehållet i K-samsök kommer Marcus att arbeta en del med K-samsök och då framförallt med kulturmiljödata.

Europeana
I år har två Europeanarelaterade projekt startats där svenska museer deltar; Europeana Fashion och Partage Plus. Projekten är på olika sätt kravställare på K-samsök och vi får se på vilket sätt det påverkar K-samsöksarbetet i övrigt. Vi ser gärna att vi i god tid får signaler om  tidsåtgång eller behov av systemutveckling för att kunna planera och prioritera. Även våra resurser är ändliga.

Webbprojektet i halvlek

Ljusets återkomst ger ännu mer energi till arbetet med de nya webbplatserna. Grovarbetet med att kravformulera och avropa är slutfört och så snart avtal är skrivet med en leverantör, så sätter grovarbetet med att skapa igång. Vi är i halvlek helt enkelt.

Ett slitet men relevant uttryck: Rom byggdes inte på en dag.
Utifrån de anbud som kommit in så ser vi att vi varit realistiska med budget och tidsram. Även om den senare är något snäv i fas ett. För det är precis vad vi gjort, delat upp projektet i olika faser. Syftet är att inte ta för stort grepp på en gång. Det är bättre att lämna utrymme för olika funktioner att utvecklas, för det är när man börjar använda sig av verktyget som vi kommer att upptäcka nya behov. Och behov vi tror att vi har nu kanske inte är verkliga behov.

Den viktigaste framgångsfaktorn är att vi i myndigheten gör allt för att leverantörerna ska kunna hålla deadline genom att bistå med information, arbetskraft och leverera det material och underlag som vi enas om ska finnas på webbplatserna.

Att tänka i tid
Riksantikvarieämbetets nya webbplatser kommer att vara ett av andra viktiga strategiska verktyg i visionsarbetet Tänka i tid 2011-2013. Med visionen som styrdokument kopplat till processkartläggningen och de pågående utvecklingsprojekten driver vi arbetet med ett användarperspektiv i fokus. Den nya strukturen kommer att bygga på användarnas intresseområden och ämnen och inte efter hur organisationen ser ut. Enligt projektgruppens förslag kommer också de nya redaktionerna att skära över linjeorganisationerna i ett avdelningsgenomgripande samarbete bland annat i syfte att förhindra parallella sidor med samma information.

Samtidigt som arbetet med att få webbarna på plats, så arbetar vi även med planeringen hur de ska förvaltas och med en webbpolicy. Policyn ska inte begränsa användarna utan tvärtom bidra till ett förhållningssätt som gör att användarna känner sig säkra i vad som är möjligt att göra på webbplatserna. Förhoppningen är att det bidrar till mer aktivitet.

Vid närmare eftertanke är arbetsnamnet CMS 2012 inte riktigt klockrent eftersom vårt arbete är så mycket mer än att leverera en teknisk lösning. När vi går i nästa fas kan det få ett namn som mer relaterar till vår verksamhet och hur vi vill uppfattas och hur vi vill kommunicera med varandra och med vår omvärld.

Några hållpunkter för projektet

Februari
14 – Leverantör vald
16 – Strukturarbete med webbgruppen i Stockholm
23 – Strukturarbete med webbgruppen i Visby

Mars
5 – Leverantören sätter igång arbetet med webbplatserna
Workshop om hur redaktionerna ska organiseras (datum ej fastställt)
Användartester (datum ej fastställt)

April
Fokus på materialleveranser från organisationen
Utbildning av redaktörer och administratörer
Användartester (datum ej fastställt)

Maj
Full fart på utvecklingsarbetet

Juni
Lansering

Monica Ivnäs, projektledare CMS 2012