Author Archive for Lars Lundqvist

Hälsosamt mobil


Foto: Lars Lundqvist

Visst är det så att kulturmiljö och hälsa hänger samman. Vem har inte gett sig ut på upptäcktsfärder för att kolla in något spännande, i stan eller på landsbygden? Och ofta behöver man ta i litet i en uppförsbacke för att komma fram till målet. Men det gör man ju gärna, eller hur? Vi menar, man vill ju trots allt se det där och få en upplevelse! Det där som är kul, spännande och kanske litet tankeväckande.

Sambanden mellan kulturmiljö, landskap, friluftsliv och hälsa lyfts fram alltmer under senare år. Natur- och kulturlandskapet utgör en bas och grundförutsättning för friluftslivet. Och hälsa handlar inte bara om bra kondition och svällande benmuskler utan lika mycket om psykiskt välbefinnande och de goda relationerna.

Historiska platser och landskap, urbana och agrara, är viktiga samhällsresurser som bidrar till människors livskvalitet och ökat engagemang för den egna miljön. Attraktiva miljöer lockar människor i olika livssituationer och med olika bakgrund och ökar möjligheten till möten mellan såväl generationer som mellan nya och gamla svenskar.

I det här sammanhanget får man inte glömma bort den kraftigt ökande kulturarvsturismen. Vi ser idag hur ”produktionslandskapet” i allt högre utsträckning också blir en arena för rekreation och upplevelser av olika slag.

Allt tyder på att kulturarvet blir en allt mer efterfrågad faktor i en god livsmiljö. Det ökar naturligtvis kraven på ett ökat intresse för bevarande med ökat lokalt engagemang. Avgörande är att kulturarvsfrågorna i kommunernas fysiska planering får ett större genomslag!

Tekniken har en viktig roll att spela här. En roll att stötta upplevelser och lusten att upptäcka. Mobiltelefoner har blivit mer lika små datorer som dessutom har (video-)kamera och GPS. Vem som helst kan enkelt skicka media i realtid över hela världen. Om man vill. Samtidigt finns nu allt mer fritt tillgängligt om historiska spår i landskapet. Teknik och information är viktiga byggklossar för att skapa nya möjligheter att stimulera till nya upplevelser, lust och lärande.

Idag utvecklar företag och enskilda applikationer (”appar”) till mobiltelefoner. Dessa appar utnyttjar mobilens alla funktioner på nya och kreativa sätt. Ett exempel är kraftfulla ”sökverktyg” som baseras på så kallad Augmented Reality-teknik. Det finns även oanade möjligheter till spel och lek i sociala medier. Mobiler är centrala i unga människors vardagsliv, grupper som snabbt plockar upp ny teknik. Alltmer plockar nu även äldre generationer upp tekniken, inte sällan stimulerade av yngre individer.

Idag är det kanske främst geocachare som förenar ny teknik med friluftsliv. Men nu när även mobiltelefoner har GPS och andra funktioner finns nya möjligheter för nya, kreativa lösningar som kan stimulera till ett aktivt friluftsliv. Har du några funderingar kring detta?

>> Leif Gren och Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet

Gästblogg: Skördetider för Sockenbilder.se

K-samsök är en kopplingsdosa som knyter samman olika kulturarvsinformation från olika databaser. Syftet är att det ska bli enkelt att bygga intressanta applikationer som använder bredden av all den information som myndigheter, museer, föreningar, arkiv och bibliotek har samlat in.


Foto: Högs sockens hembygdsförening

K-samsöksprojektet drivs och finansieras av Riksantikvarieämbetet. K-samsök har idag en grundfunktionalitet och innehåller runt 3 miljoner poster från runt 18 myndigheter och museer (visas i i söktjänsten Kringla). Informationen kommer till största delen statliga aktörer samt länsmuseer. Parallellt med K-samsöksarbetet ser vi en ökande vilja att allt fler lokala aktörer vill nå ut med sin information. Vi försöker hjälpa till så gott det går men har inte personal som kan bistå alla olika informationsförvaltare som vill få sin information indexerad i K-samsök.  Ett undantag som vi valt att göra gäller Sockenbilder.  Jan-Åke Malmqvist från Forsa hörde av sig i somras, i egenskap av representerar för en väl samordnad grupp föreningar i Hälsingland med stora bildsamlingar.  Jan-Åke sökte lösningar på samsökning med avsikt att föra bilderna vidare ut på internet. Vi i K-samsöksprojektet funderade en stund på saken och bestämde oss för att inleda ett samarbete. Genom kretsen kring Sockenbilder.se kunde vi nu få direktkontakt med en grupp aktörer som arbetar samordnat på det lokala planet. Dessutom har vi genom samarbetet fått nya perspektiv på tillgängliggörande och frågor kring bildernas användbarhet.

>> Lars Lundqvist, jobbar med webbfrågor på Riksantikvarieämbetet

————————————————————————————————————

21 hembygdsföreningar är nu med i Sockenbilder. Alla 13 i Hudiksvalls kommun, alla 6 i Nordanstigs kommun, Odensvi i Västerviks kommun och forskarföreningen Släkt och Bygd i Bollnäs. Totalt är 32 000 bilder inskannade (högupplöst) och alla lågupplöst utlagda publikt på Internet på adressen sockenbilder.se. Sedan starten 2006 har vi haft 270 000 besök på Sockenbilder.se.

För min del började det hela när jag som ny styrelseledamot i Forsa Sockens Hembygdsförening såg hundratals bilder som bara låg i förvar. Jag tänkte då: Vi måste ta vara på bilderna bättre och vi måste använda Internet för att dela med oss den del av kulturarvet som bilderna bär på. Och vi måste samla information om bilderna. Och andra hembygdsföreningar i närheten hade samma problem och intresse att lösa dem. Vi sökte därför medel från Hudiksvalls Sparbank kulturfond och dom gjorde klokt i att avslå vår ansökan. -Kom igen när ni får fler hembygdsföreningar med er, svarade dom. Vi bjöd då in övriga föreningar och fick sedan pengar till en första datautrustningen. Vi fick även anslag från Hudiksvalls kommun till fler datautrustningar. Med dessa kunde vi nu bygga upp vad vi kallade bildverkstäder på flera platser i kommunen. I samma veva kom möjligheten att söka Access-medel och vi kunde inrätta två tjänster. En av dessa fick jag som projektledare och utvecklare.

Den första applikationen vi provade var att jag byggde om en egenutvecklad webbshop som lagrade data i en MS Access databas. Men vi ville en enklare lösning som inte riskerade att kosta pengar eller som behöver uppdateras. Vi forskade lite och kom fram till det format som alla dataplattformar kan kommunicera på och som ingen kan avgiftsbelägga: XML. Men det var svårt att hitta tekniker där man kunde bygga den applikation vi ville ha. Ett tag var vi inne på Adobes Spry som är en Ajax-teknik. Problemet där var att xml-filerna hanterades hos klienten med resultat att det blev segt när xml-filerna blev stora. Lösningen blev istället ASP på servern där urval och sökningar görs med XSL på servern. Nu har varje hembygdsförening en egen mapp på ett vanligt webbhotell och all information om bilderna finns i en xml-fil i den mappen. Varje hembygdsförening har alltså en egen xml-fil. De lågupplösta bilderna finns i en egen undermapp. Den största samlingen för närvarande omfattar drygt 8500 bilder och xml-filen är ca 5 Mb stor. Och vi ser inga tendenser till att systemet blir segt.

Tekniska problem?
Vi har inte haft ett enda ”databasstopp” t.ex. orsakat av att någon skrivit in något konstigt eller av annan orsak. De enda stopp vi haft har varit när vårt hårddiskutrymme hos webbhotellet blivit fullt. Men då har felet blivit i det portalsystem som håller i startsidorna. Till och från har vi problem med funktionen ”lämna synpunkt” och det Send mail-skript som servern ska skicka meddelanden med till den ansvariga i respektive hembygdsförening. Jag tror att problemet hänger ihop med de mailbombningar som servrar utsätts för ibland.

Decentraliserat ansvar
Varje hembygdsförening har en ansvarig utgivare och man lämnar inte ifrån sig några rättigheter. Vi utbildar hembygdsföreningarnas styrelse som sedan skannar in, laddar upp bilder och information och uppdaterar informationen när man får in synpunkter. Och det är ett system som fungerar mycket bra. Jag får berättat att folk sitter och väntar på att bilder ska läggas in…

Ingång till bilderna
Vi har valt en klickbar sockenkarta som kompletteras med en lista på föreslagna sökord för att bjuda in besökarna. Vidare finns det naturligtvis även sökruta. Det ska bli intressant att se vad K-samsök kan innebära. Gästrike Hälsinge Hembygdsförbund har initierat en utredning om möjligheterna att skapa en gemensam sökportal för Hälsingland. Här finns nämligen två andra bildapplikationer: Helsingebilder och DIBIS, Digital Bild i Söderhamn. Vi ser dessa som ett komplement till Sockenbilder med fördelar såsom att bilderna är tillgängliga för alla på Internet. I dessa lösningar har man valt att lagra data i vanliga databaser. Utredningen, som genomförts av Sven Bodin, pekar på fördelar med en gemensam portal för Hälsingland och att den matas med information från K-samsök. Vi får anledning att återkomma till den utredningen.

Avslutningsvis vill jag säga att det viktigaste med gamla bilder är att de tas om hand och att man samlar så mycket information som möjligt om det bilderna har att berätta. Internet är därför ett suveränt verktyg. Våra ungdomar är naturligtvis viktigast för att föra kulturarvet vidare. Ungdomarna tar för självklart att Internet är gratis och tillgängligt och för oss är det viktigt att bilderna är lätta att hitta via Internet och att de inte ”låses in” bakom betaltjänster.

>> Jan-Åke Malmqvist, styrelseledamot i Sockenbilder och Forsa Sockens Hembygdsförening, janake (at) sockenbilder.se

Ett år i en liten enhets liv

Yes, you canDet är nog många som just nu sitter och plitar på årsredovisningar för 2009, och samtidigt laddar planeringskalendern för 2010. Och jag vill inte vara sämre. Men vad var det nu vi åstadkom förra året? Vad gick bra, vad gick mindre bra? Och fick till nåt som vi kan vara nöjda med?

Jag tänker inte berätta om allt som vi pysslade med förra året men några saker tänkte jag nämna här. ”Vi” i det här fallet är vi som jobbat med information och webb, det vill säga några verksamhetsutvecklare, systemutvecklare, jurister samt till RAÄ knutna konsulter (ni vet vilka ni är, smartskallar!)

Januari – december 2009: Under hela året pågår utvecklingen av K-samsök. I början av året ligger fokus på utveckling medan resterande handlar om att stötta de medverkande museerna och deras konsulter i arbetet med att ansluta databaser till K-samsök. En hel del av K-samsökarbetet handlar också om Europeana och diskussioner med den svenska Europeanakretsen.

Januari 2009: Mathias Klang, IT-universitetet i Göteborg, får i uppdrag att ta fram ett underlag kring myndighetens användning av social media, med särskild inriktning på de e-tjänster som vi jobbar med under året.

Februari 2009: K-samsök tas i betadrift, med 1,8 miljoner indexerade poster.

Februari 2009: Museikoordinatorns utredning presenteras. Där föreslås bland annat att RAÄ bör få uppdrag, resurser och koordineringsansvar för tillgänglighet och användbarhet av kulturarvsinformation på webben.

Mars 2009: Vi lägger ut ett urval foton från Kulturmiljöbild på den globala bildsajten Flickr Commons. Vilket ger en förbluffande stor uppmärksamhet i media i förhållande till projektets omfattning.

Maj 2009: Fornsök vinner Guldlänken – tävlingen om landets mest innovativa offentliga e-tjänst. Juryns motivering: ”För ett kreativt och innovativt arbete i en aktiv samverkan mellan flera aktörer som förnyat ett i högsta grad traditionellt område på ett spännande, öppet, lönsamt och väl genomfört sätt.”

Maj 2009: Remissvaren på Museikoordinatorn pekar överlag på att utveckling och samarbetet inom museisektorn bör bygga vidare på befintliga strukturer och på redan inarbetade samverkansformer. Samverkan ska bygga på frivillighet och ömsesidiga engagemang i partnerskap.

Maj – oktober 2009: E-tjänsten och regeringsuppdraget Platsr utvecklas. En gammal webb 2.0-tanke från 00-talets mitt ska äntligen bli verklighet. Platsr ska innehålla enskilda individers egna berättelser om platser med historia. I denna webb 2.0-tjänst ska vem som helst kunna skapa en plats och beskriva den med text, bild och video. Platsberättelserna kan man skapa individuellt eller tillsammans med andra. Centralt är det sociala perspektivet där användarna kan samarbeta och bygga kunskap om platser tillsammans. Platsr finns som en betaversion sedan december 2009. Vi fortsätter att leta efter samarbetspartners under 2010.

Juni 2009: Möte med det norska ABM-utvikling. Vi börjar diskutera hur vi kan samverka, framförallt kring digitalt berättande (digital storytelling). Digitalt Fortalt och Platsr är två tjänster som står nära varandra…

Juli 2009 (Almedalsveckan): Vi arrangerar egna och deltar i andra aktörers seminarier på Almedalsveckan kring ny teknik, sociala medier och öppenhetsfrågor. Vi får möjlighet att testa våra strategier mot politik, media och PR och de fungerar bra.  Det är inte ofta vi fick förmånen att vara ”seminariets höjdpunkt” – i tuff konkurrens… Se presentationen här.

Juli – Oktober 2009: Vi deltar i en rad konferenser och seminarier runt Europeana och arrangemang kopplade till Sveriges EU-ordförandeskap. Det innebär resor till Göteborg, Lund och Haag.

Augusti 2009: Riksantikvarieämbetet får efter en ganska lång och byråkratisk ansökningsprocess positiva besked om CARARE-projektet. Det går ut på att leverera ”rik” kulturmiljöinformation till Europeana och vi tror att vi nu har finansierat det för vår egen information.

September 2009: Vi påbörjar ett internt arbete kring policy för öppet tillgängliggörande av informationen i myndighetens databaser, en fördjupning och fortsättning av Museikoordinatorns och Mathias Klangs rapporter (länk till bokhandeln). Utredningen leds av Johanna Berg och färdigställs i februari 2010. Med Johannas inträde ökade personalen på enheten med 33%. Svårslaget rekord!

September 2009: Kulturpropositionen ger RAÄ i uppdrag att utveckla och förvalta K-samsök i samverkan med ABM-sektorn. Ingen museikoordineringsfunktion inrättas. Samarbetet inom kulturarvssektorn ska fortsätta som förut och drivas i frivillig samverkan.

November 2009: Regeringen ger RAÄ m fl i uppdrag att inkomma med underlag till en nationell digitaliseringsstrategi.

November 2009: Tidskriften Internetworld placerar Riksantikvarieämbetet på topp 100-listan över Sveriges bästa sajter. Motiveringen är: ”Det här är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndighet, men så här vill vi se alla svenska myndigheter jobba.”

November – december 2009: Regeringsuppdraget att utveckla Kringla påbörjas. Kringla ska bli ett verktyg som söker i och visar söksvar på information från K-samsök. Vi bestämmer oss för att Kringla ska vara en lättanvänd tjänst som inte kräver att användaren har allt för mycket förkunskaper. Kringla finns sedan slutet av 2009 i en betaversion och rymmer idag runt 2,5 miljoner sökbara poster. Utvecklingen fortsätter under 2010, och vi fortsätter att leta samarbetsparter för tjänstens vidare utveckling och förvaltning.

December 2009: Möte med i Oslo ABM-utvikling och den danska Kulturarvsstyrelsen kring förutsättningar för ett operativt samarbete på kort och lång sikt.

December 2009: Deltar i DISH (Digital Strategies for Heritage), en internationell konferens i Rotterdam. Får höra att framtiden ligger i att göra kulturarvsdata fritt tillgängligt och användbart (usable) via öppna och persistenta länkningar. Allt viktigare för utvecklingen är också geo-taggningen av data och det växande utrymmet för användarstyrda lösningar, tjänster och mashups.

December 2009: Riksantikvarieämbetet får ett engångsbelopp i regleringsbrevet för att förvalta och utveckla K-samsök och de egenutvecklade applikationer som bygger på K-samsök, i samverkan med ABM-institutioner nationellt och internationellt samt ideella organisationer och aktörer. RAÄ ska även utveckla möjligheten för att museiinformation kan skickas till Europeana samt lämna förslag på K-samsöks framtid.

Och sen var det litet andra saker men det kanske vi kan ta någon annan gång…

>> Lars Lundqvist är enhetschef på Riksantikvarieämbetet.

200 000 visningar på Flickr!

Jag har “Flickr Commons-vakten” den här veckan.  Och noterade att natten mellan söndag och måndag visades våra bilder på The Commons för den 200 000:e gången. Kanske undrar du vilka som varit mest populära och då kan jag av en händelse visa just det här och nu.

Den blåa Stockholmsbilden har visats 7 805 gånger och är den i särklass mest populära bilden. Fiskaren och Flöjtspelaren har visats 3 600 respektive 2 700 gånger.

Berättande bilder, miljöer med mänsklig närvaro, stämningar och porträtt är populära bilder.  Förvånande? Nej, knappast.

En resa…

En av fördelarna med att förbereda en presentation är att man tvingas att reflektera en stund. I detta fall på hur RAÄ:s webb 2.0-resa sett ut. Ett par intressanta strategiska val gäller öppen källkod och när webb 2.0-tankarna sattes… Det är ett tag sedan…

20resa

>> Lars Lundqvist, jobbar på RAÄ med webbfrågor.

Gammalt ämbete och nya medier

Ska prata på ett seminarium på fredag och filar på en presentation som ska ta maximalt 10-12 minuter. Funderar på anslaget. Vad tror ni om det här?

bloggen

Riksantikvarieämbetet på webben

Flickr roll upJag har nu suttit och förberett inför seminarierna på Almedalsveckan. Det ena arrangerar vi själva, det andra är en inbjudan från Finansdepartementet. Så jag tänkte försöka ge deltagarna en bild av var vi finns på nätet och vad vi håller på med.  Så här blev det:

Vi har en sändarkanal i form av vår ordinarie webbplats som man finner under domänen www.raa.se. Den är av traditionellt myndighetsslag, med “färdig” information, paketerad av våra kommunikatörer och tjänstemän. Interaktion begränsas till epost, telefon och fax. Man kan skicka vanliga brev också, förstås.

E-tjänsterna löser var och en olika sorters behov och har därför var och en sin egen prägel. De är (naturligtvis) interaktiva och i flera fall är kartan central för sökning och presentation av söksvar. Några av våra e-tjänster är Fornsök, Kringla, Kulturmiljöbild och Bebyggelseregistret. Även bibliotekets katalogtjänst Vitalis och den elektroniska tidskriften Fornvännen har prägel av egna webbplatser.

Riksantikvarieämbetet har också ambitionen att använda webben för att öppna upp kommunikationen samt att skapa arenor för dialog och delaktighet. Det är något som diskuteras flitigt och som väcker många frågor. Myndighetens första trevande steg togs via denna blogg, K-blogg, ett slutet diskussionsforum (Kulturmiljöforum).

Kulturarvsinformation lever ju ett ganska undanskymt liv ute på den stora webben. Ett sätt att synas och möta en stor och bred publik är att använda redan befintliga, stora webbplatser. En sådan är den kommersiella fotografi-tjänsten Flickr. Där har flera stora kulturarvsinstitutioner runt om i världen, inom ramen för Flickrs The Commons, prövat att möta en ny, global publik, på deras egna villkor.  Det gjorde vi också. Några hundra bilder ur Kulturmiljöbild gav oss ett förbluffande intressant utbyte och många oväntade effekter. Positiva, kanske man ska tillägga.

Det här med att låta (kulturarvs-)information finnas på andras webbplatser är inte så tokigt. Institutioner kan nå ut med sina databaser genom att fler, kreativa aktörer kan delta och bidra med resurser. Just det är en av idéerna med samverkans inom projektet K-samsök. Där samlas flera kulturarvsinstitutioner kring bygget av en informationsinfrastruktur för musei- och kulturmiljöinformation. Det finns enkla testapplikationer här samt mer information om infrastrukturens teknik här (och utvecklingsbloggen finns här).

Det mest spännande projektet vi håller på med är annars  en nätgemenskap som bygger på medborgarnas egna kunskaper och berättelser om historia. Detta regeringsuppdrag kommer att leverera en tjänst som kommer att heta Platsr (mer om projektet här på K-bloggen). Många har velat bidra till att utveckla tjänsten och vi har därför fått stor hjälp av flera olika sorters användare. Utvecklingen pågår för fullt och efter en andra utvecklingsfas under 2010 ska den tas i full drift under hösten samma år.

Ja, så ser det ut på RAÄ:s webb, ett blogginlägg med knappt 20 länkar. Det kan ju vara ett sätt att fira detta 200:ade inlägg på K-bloggen…

>> Lars Lundqvist, jobbar med verksamhetsutveckling och webb  på Riksantikvarieämbetet.

Och vinst blev det!

Andreas Olsson, SMM och Rolf Källman meddelar att Fornsök vann Guldlänken. Så kan det gå!

Uppdaterat: Läs mer här!

Gästblogg: K-samsök i Wunderkammer

En Wunderkammer, eller Kuriosakabinett, är en tidig föregångare till dagens muséer. Adelsmän och förmögna borgare under renässansen med ett intresse för vetenskap samlade föremål av olika slag – växter och djur, bensamlingar och fossil, exotiskt konsthantverk och vetenskapliga instrument,  – och visade upp dem i särskilt inredda rum eller stora skåp. En Wunderkammer är en plats där föremålen levandegörs för betraktaren och det är precis vad vi erbjuder i digital form, en spännande mötesplats mellan besökare och experter.

Detta är väl i korthet anledningen till att vi valt ordet Wunderkammer som namn på det projekt vi drivit för att ta fram en generell verktygslåda för utveckling av salmlingsregister och lättillgänglig  sökning. Fast det finns ju så många spännande musei-, biblioteks- och arkivsamlingar! Hur kan vi ge en besökare till en samling, en Wunderkammer, enkel tillgång till information om alla andra samlingar?

Tänk att du är intresserad av Gunnar Asplund och hans liv och verk. Informationen om hans byggnader finns i Riksantikvarieämbetets Bebyggelsregister, ritningar och designdokument i Arktiketurmuseets samlingar, böcker om honom hos KB och dokumentärfilmer på KB:s avdelning för audiovisuella medier (fd SLBA). Antagligen finns det också ännu mera Asplundiania i andra arkiv, bibliotek och museer än de jag nämnt här. För att hitta all denna information krävs det att du vet var du ska hitta informationen och att du lärt dig hantera alla dessa olika söktjänster med dess olika sätt att söka och presentera information.

Men med K-samsök skall du i en söktjänst kunna hitta information om de byggnader han ritat, de böcker som skrivits om honom, hans arkiverade ritningar och de TV-program som gjorts om honom. Asplundfanatikern slipper att först leta upp alla olika källor och göra enskilda sökningar i dem utan kan hitta informationen på ett ställe.

Det är därför vi på Curalia är stolta över att  ha fått vara med att utveckla K-samsök och bygga in K-samsökningar i Wunderkammer! Testa själv!

David Haskiya är verksamhetsutvecklare och projektledare på Curalia.

Gästblogg: Fornlämningar i mobilen

sokresultat2c

Nu kan alla få information om svenska fornlämningar i mobilen. Vi på Idevio har  en mobil gratis karttillämpning som heter Locago där har vi lagt till ett kartskikt för att söka efter fornlämningar. Sökningarna hämtar information från K-samsök och FMIS och presenterar resultatet som symboler på en kartbild. Till varje symbol finns mer information och i vissa fall en bild. Ladda ner i telefonen från get.locago.com eller prova web-demon. I telefonen lägger man till fornminnesskiktet genom att i menyn välja “Lägg till Lager” -> “Nyaste” och därefter väljer “Fornminnen”.

Alla som är det minsta historiskt intresserade tror jag vill veta vad det är för konstiga stenar, högar eller ruiner man stöter på ute i naturen. Det kan bli det nya söndagsnöjet att leta upp intressanta fornminnen i närheten som man inte visste fanns eller att ha med Locago på promenaden för att se vad det är man stöter på. Det kan bli en ny aktivitet liknande geocaching att leta upp spännande fornminnen.

infobildc
Sten jag brukade klättra upp på som barn för att få bättre fart i lian-gungan.

Locago är en mobil karttillämpning som bygger på att det går att välja de kartskikt man är intresserad av. Locago är användbar både med eller utan GPS. Om man har intressant data kan man även publicera egna skikt. Typiska kartskikt är foton från Flickr, företags- och personsök från Eniro, väder och turistguider. Nu alltså även fornminnen. Locago fungerar på nästan alla mobiltelefoner från Nokia och Sony Ericsson som lanserats de senaste åren samt en mängd andra.

Sökningarna hämtar information direkt från K-samsök och FMIS via de webservices som finns tillgängliga. Tillsvidare används FMIS-tjänsten för att söka efter vad som finns inom aktuellt kartområde. Sedan används K-samsök för att hämta mer information om varje objekt. Om K-samsök såsmåningom får möjligheten att söka på koordinater så kan vi gå direkt på denna tjänst och få med fler möjliga svar. Vi som sysslar med kartor tycker naturligtvis att koordinaterna är viktiga och hoppas på att så många objekt som möjligt blir koordinatsatta samt att det går att söka på dessa. Självklart önskar vi mer text och bilder för de objekt som saknar detta.

En intressant utökning skulle kunna vara att låta allmänheten bidra med datainsamlande. Det skulle kunna utformas ungefär som på en blogg där det går att lämna kommentarer. Kommentarerna skulle sedan vara synliga för alla användare. Möjligheten att ladda upp en bild skulle också kunna läggas till.

Johan Persson, CTO på Idevio