Min farfar såg en bil för första gången när han var elva år gammal. Han har själv skrivit ner historien: ”1905 på sommaren sade folkskolläraren vid ett tillfälle:
- om ni nu går sakta till fönstren får ni se något nytt
Vi till fönstren förstås, vad fick vi se? Jo, en bil som, ja jag höll på att säga, rusade förbi på landsvägen. Detta var den första bilen jag såg, det var en sensation.”
Han berättar också om när han som soldat reste från Skövde till Sollefteå i januari 1913. De skulle på vinterutbildning. ”Det var en lång och dryg resa på järnvägen. I 38 timmar satt vi på tåget med uppehåll tre gånger för måltider, i övrigt fick vi leva på torrskaffning.” Idag tar den resan drygt 8 timmar.
Kanske var det på en sådan här landsväg som farfar såg sin första bil. Foto: Carl Gustaf Rosenberg/RAÄ
Jag läste om farfars berättelse samtidigt som vi höll på med verksamhetsplaneringen för 2009 på jobbet. En av de saker vi planerar att göra under året är en förstudie (och kanske lite mer än så) för webbregistrering för FMIS (informationssystemet för fornminnen). Webbregistreringen ska bli det nya verktyget för att komplettera FMIS med ny information.
För sju år sedan när vi utvecklade FMIS pratade vi om att webbregistrering nog vore det bästa. Med webbregistrering behöver man inte installera någon speciell programvara. Men det skulle bli knepigt, kanske till och med omöjligt att hantera den geografiska informationen om fornlämningarna (var de ligger och vilken utsträckning de har) på ett vettigt sätt. Punkter kanske skulle gå men inte linjer och ytor. Det slutade med ett registreringsverktyg som måste installeras på varje enskild dator. Den är idag föråldrad och de som arbetar med FMIS registreringsklient skulle gärna vilja bli av med den.
Idag har tekniken hunnit ifatt våra drömmar – på Riksantikvarieämbetet finns redan ett informationssystem som använder webbregistrering (Bebyggelseregistret). Nu är det FMIS tur. De som använder informationen i FMIS, till exempel via sökverktyget Fornsök, kommer inte att märka någon skillnad förutom att ny information förhoppningsvis kommer att kunna registreras snabbare om ett år eller två. Men de som arbetar med registrering kommer att få ett bättre och effektivare arbetsredskap.
Under året kommer vi också att arbeta med att byta referenssystem för den geografiska informationen. Hittills har Riksantikvarieämbetet använt RT 90 2,5 gon V men mot slutet av året ska det vara SWEREF 99 som gäller för informationssystemens kooordinater. SWEREF 99 är nära sammankopplat med WGS 84 som används av GPS:er. Många kommuner, myndigheter och organisationer i Sverige har redan gått över till SWEREF 99, eller kommer att snart att göra det. Andra aktiviteter för året är lite vidareutveckling av Fornsök.
Farfar såg sin första bil vid elva års ålder, han behövde nästan 40 timmar för att resa mellan Skövde och Sollefteå. Jag tror inte att han någonsin såg en dator fastän han blev över 80 år gammal. Hans barnbarn sitter framför en dator hela dagarna och flyger mellan Stockholm och Visby på 35 minuter.
>> Malin Blomqvist jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet.
Nya kommentarer