Author Archive for Malin Blomqvist

Page 2 of 2

Utskärgård

Sommaren närmar sig och jag tänkte slå ett slag för Stockholms utskärgård och det maritima kulturarvet.

Utsikt från ön Stora Bonden, Nassa skärgård. Enar, smågranar och klippor i förgrunden, kala skär och blå himmel i bakgrunden
Foto: Malin Blomqvist

Nästan längst ut i Stockholms skärgård ligger Nassa skärgård. Sedan kommer Svenska Högarna och Skarvs skärgård och sedan ingenting förrän man når Finland. Kala klippor och låga enar men här och där lite mer växtlighet. Nassa är inte bara en ö utan en hel liten skärgård. Förresten inte så liten, skärgårdsborna kallade den Storskärgår´n, och även om man inte tar med de allra minsta kobbarna finns en bra bit över 400 öar och skär.
På ön Stora Bonden, eller Nassabonden som den ofta kallades, fanns bofast befolkning från 1700-talet och in på 1900-talet. I mitten av 1800-talet finns nästan 40 personer upptagna i kyrkoförhörslängderna. Det finns bara grunder kvar av den äldre bodbebyggelsen men de omålade bodar som byggts senare ger en ändå en bild av hur det kan ha sett ut förr. På Stora Bonden, som är den största ön i Nassa skärgård, kan man också hitta rester efter tidigare odlingsmarker i form av spår efter slåtterängar och hamlade träd.

Ångfartyget Saltsjön vid Stora Bonden. Foto: Malin BlomqvistMed ångfartyget s/s Saltsjön kan man (eller kunde i alla fall för två år sedan) göra en dagstur ut till Nassa men även andra öar långt ut i skärgården. Saltsjön levererades 1925 från Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg till Waxholms Nya Ångfartygs AB. Fartyget var ursprungligen koleldat men från 1966 eldas hon med olja. www.saltsjon.nu

Varför inte ta en tur? Det finns även andra båtar som kan ta en med ut bland öarna. Och i slutet av juli kommer Christian Radich, Falken, Gladan, Alexander von Humboldt och min absoluta favorit, den över 100 m långa barken Kruzenshtern till Stockholm som en del av Tall Ships Race. www.sailtraininginternational.org

>>Malin Blomqvist jobbar med fornminnesinformation på RAÄ.

“Nya” hällmålningar

Hällmålningar tillhör de mer sällsynta fornlämningarna men då och då hittas nya. Det finns bara knappt 60 st kända i landet, spridda från Göteborg till Skellefteå men flest norr om Sveg. Den senaste, Hede 301, hittades den 27 maj och finns redan att beskåda i Fornsök.

Älgar tillhör de vanligaste motiven men det finns även andra figurer, människor, hjortar, skepp samt en och annan fisk, t.ex. Skellefteå socken 118. Hede 301 hittades på vägen till en grotta. Vem vill inte gå till eftervärlden som upphittare av några nyfunna hällmålningar, så ut och leta!

Hällmålningen Hede 301, en något otydlig älgfigur samt flera färgfläckar.
Hällmålningen Hede 301. Foto: Karl-Johan Olofsson

Hällmålningen med tre fiskfigurer varav en otydlig på en ljus lodrätt klipphäll.
Fiskar från hällmålningen Skellefteå socken 118.
Foto: Nina Granholm

>>Malin Blomqvist är arkeolog och jobbar med fornminnesinformation på RAÄ.

Gör FMIS nån nytta?

Fornminnesinformationssystemet (FMIS), som är ett verktyg för professionella användare har nu varit igång sedan 2003. Vi på Kulturdataenheten på Riksantikvarieämbetet som jobbar med FMIS undrar ofta hur användarna tycker det funkar: Vad behöver vi jobba vidare med. Visst har vi löpande haft kontakt med FMIS-användarna, men nån mer heltäckande bild har vi egentligen inte haft.

Diagram över hur stor nytta användarna har av FMIS
Diagram över hur stor nytta användarna har av FMIS på en skala från 1-6.

Så då gjorde vi det man bör göra, vi körde ut en webbenkät. Och nästan 800 vänliga människor tog sig tid att svara, ytterligare svarade istället med en e-post. Tack allesammans!

Informationen från FMIS används ofta, dagligen eller flera gånger i veckan (30 resp 40 %), i alla fall av de som svarade på enkäten. Flitigast är man på de regionala museerna.

Men hur är det med nyttan? 63 % av enkätsvaren anger högsta eller näst högsta betyg vad gäller den nytta de har av FMIS. Och majoriteten tycker att FMIS inneburit en förbättring eller underlättat deras arbete. Bara 3 % anger att tillgången inte gjort någon skillnad.

Det finns helt klart saker som vi måste åtgärda. Det gäller framför allt kartan, som bör bli större och med bättre kartunderlag, och andra funktioner som hör samman med kartan. Även innehållet behöver förbättras, och digitaliseras i högre grad.

Mycket av de här sakerna kommer vi att förbättra redan i år. Det gäller inte minst den kartfunktion som vi utvecklar nu. Den kommer inte bara att stödja FMIS utan all lägesbunden information!

>>Malin Blomqvist, jobbar bland annat med FMIS på Kulturdataenheten på Riksantikvarieämbetet