Author Archive for Sophie Jonasson

Musik- och dansminnen efterlyses!

Dans i Oklahoma, foto: Lee Russell, Library of Congress

Dans i Oklahoma. Foto: Lee Russell, förvaltare: Library of Congress. Fotot kommer från Flickr Commons.

Nu efterlyser vi berättelser på temat musik och dans! Brukade mormor dansa schottis i köket? Har du gamla foton av pappa när han turnerade med sitt dansband? Var din granne en av de 3000 åhörare som lyssnade på Louis Armstrong när han spelade i Växjö 1955? Har du egna spel- och dansminnen? Kanske har du dansat balett på skolavslutningen, tältat i lervälling på Hultfredsfestivalen eller haft ett ökengig i Trosa? Vill du berätta om någon lokal musiker eller särskild sorts musik som bara är känd där du bor? Hjälp oss att samla minnen (egna och andras) på Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr! Glöm inte att tagga berättelsen med “musik” och /eller “dans”!

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Titanic har gett vind i seglen

Dagmar Bryhl, överlevande från Titanic

Dagmar Bryhl  överlevde Titanic. Läs hennes historia på Platsr. Foto: okänd Förvaltare: Innovatum Licens: cc-by

På Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen www.platsr.se har det börjat hända saker! I början på april sjösatte vi vårt första tema, Titanic, och efterlyste berättelser med anknytning till den sjunkna Atlantångaren. Vad har Sverige med Titanic att göra kan man fråga sig. En hel del, skulle det visa sig – det kom och kommer fortsatt in berättelser, bilder, tidningsnotiser, gamla brev som rörde svenskarna på Titanic från många håll. Både museer, arkiv, hembygdsföreningar och enskilda delar sina berättelser på Platsr. Det är häftigt att se hur ett tema växer fram och att både de som arbetar med kulturhistoria på institutionerna och de som är bärare av de små, privata historierna, t o m kanske har en personlig anknytning tillsammans skapar en mångfacetterad bild. Plötsligt uppstår dialog mellan dem som arbetar på museer och arkiv och de som är nördigt intresserade av ett ämne. Dessutom är det otroligt spännande att se de oberättade historierna ta plats på sajten.

Vi kommer fortsätta att arbeta med teman på Platsr – så håll utkik! Kom gärna med förslag på vilka teman du vill se på sajten!

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr

Museer, arkiv och hembygdsföreningar på Platsr

En skål hallon av Ingvor Johnson. cc-by-ncEn skål hallon från Sköttas som Ingvor Johnson, en av Platsr medlemmar, delar med sig av. Licens: cc-by-nc

 

I november kom möjligheten för organisationer att skaffa ett konto på Platsr, Riksantikvarieämbetets sajt för den delen av kulturarvet som inte går att ta på som t ex berättelser, minnen, visor. Ett antal museer, arkiv och hembygdsföreningar finns nu på Platsr. Här är svaren på den utvärdering som gick ut till alla organisationer som har konto på Platsr.

Orsaker att fortsätta använda Platsr:

Museikonto på Platsr är museet in cyberspace! En besökare där är en besökare till museet! Och en tummen upp är en mycket nöjd besökare, kanske en besökare som berättar för sina vänner via facebook om en himla bra utställning som du kan uppleva genom att klicka på den här länken. Man sänker tröskeln till museibesöket avsevärt för folk som har svårt att ta sig till museet (t e x pg a ålder, avstånd, arbetstider, tidsnöd).

Utställningar/stadsvandringar lever vidare och kan fördjupas på Platsr Ett exempel på detta är Lödöse museums utställning om västsvenskar på Titanic – de lägger ut hela utställningen samt fördjupningsmaterial på Platsr där den också kan leva vidare.

”Vi har insett mervärdet i att kunna kommunicera någonting hellre än att förmedla det. Frågor och kommentarer, diskussioner verkar ge en upplevelse för besökaren på ett helt annat sätt än att läsa sig till information rätt upp och ner på t e x en hemsida eller i en utställning.” (Marie Schmidt, pedagog på Lödöse museum).

Platsr förvaltas av någon annan och kostar bara arbetstid.

Kompetensutveckling för personalen på social media i en trygg kontext. Riksantikvarieämbetet eftergranskar och ser till att Lag om elektronisk anslagstavla efterlevs.

Sänker tröskeln för museibesökare när de vill fråga någonting. Det är lättare att skriva en fråga i ett kommentarsfält än att gå och söka upp en museianställd och ställa frågan där.

Feedback. Man ser vad som går hem hos ”besökarna” på ens museikonto på Platsr. En snabb och enkel enkät – vad får tummen upp, vad bokmärks, vad skapas det vidare kring, vilka platser hamnar i samlingar?

Marknadsföringsvinster. Både RAÄ och alla andra medlemsmuseer marknadsför, det blir en synergieffekt.

 

De som inte fortsätter att använda Platsr har problem med:

Oklara regler för sociala medier i organisationen.

Upphovsrätt på utställningsmaterial (texter och bilder).

Upphovsrätt på historiska kartor – ett önskemål är att köpa loss sådana från Lantmäteriet.

Tidsbrist (och att webbverksamhet inte prioriteras).

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Platsr och Digital Storytelling

Ett av Riksantikvarieämbetets mål med att bygga Platsr var att erbjuda en plattform för människors berättelser – vårt immateriella kulturarv – för vad är ett landskap tomt på historier? Historier bygger relationer mellan människor, skapar förståelse, men skapar också en förtöjning mellan en människa och en plats. Kanske “här gick mamma i skolan”. Också som ny på en plats kan man få en förtöjning genom att någon delar med sig av en berättelse.

För mig var det tydligt när jag under mina sena tonår flyttade utomlands. Nytt land, ny stad, ännu inga vänner. En äldre kvinna i mitt hus måste ha sett att jag behövde en förtöjning, för hon tog mig i handen och berättade om en märklig upplevelse hon hade haft 60 år tidigare när hon såg småfolket dansa på en liten kulle utanför huset en juninatt. Varje gång jag sedan gick till bussen tänkte jag på hennes berättelse och kände mig lite delaktig – som om jag hade fått någonting ovärderligt – en liten bit historia.

Platsr är en plats för just detta – de små berättelserna som berikar den stora – kanske för anekdotiska för att någonsin leta sig in i en bok. Att berätta och dela historier med andra är en del av vårt gemensamma kulturarv och en del av att vara människa. Jag skulle faktiskt vilja säga att Platsr i grund och botten handlar om demokrati. Kulturarv är något som pågår hela tiden, som skapas i en ständig process – men vem är det som ska avgöra vilka berättelser som är viktiga och värda att bevaras?

människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid

Bild av människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid Licens: cc-by-nc

Digital storytelling utvecklades i början av 1990-talet av bland andra Joe Lambert som idag leder Center for Digital Storytelling i Berkeley. Metoden syftar till att ge svaga grupper en röst, och de små filmerna som blir resultatet talar till ens hjärta på ett helt annat sätt än fakta. Att hitta sin röst, formulera sin historia är viktigt. Men minst lika viktigt är det att sedan sprida sin historia så att andra kan ta del av den! Här finns några riktiga pärlor, livsglimtar från Malmberget. Här ligger en fiktiv berättelse som ändå beskriver en äkta känsla för ett ställe, Alby.

Vill du göra din egen berättelse? Här och här ligger det små trevliga handledningar. Glöm inte att publicera din berättelse på Platsr!

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Intensiva Intensivdagar


Foto: Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet (CC BY-NC-SA)

Under tre fantastiska dagar har jag presenterat Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr Riksutställningars Intensivdagar, och jag kan bara konstatera att det här med berättande, de alternativa och personliga berättelserna är väldigt aktuellt! Jag pratade med många under dagarna, men några fastnade särskilt i mitt minne.

Åsa Eriksson, en engagerad kultursekreterare i Bålsta som brinner för att få Bålstas ungdomar att upptäcka sina röster och själva definiera och beskriva sig och sin hemort. Sara Lindquist och Elfrida Bergman som driver projektet Qeering Sápmi där livsberättelsen står i fokus – hur är det att tillhöra två minoriteter samtidigt? Innebär omvärldens attityder att man måste kompromissa? Fokus ligger på kraften i berättandet;  “Forskning visar att det enda sättet att bryta ner fördomar är att låta människor ta del av livsberättelser” för att citera Elfrida.

Allra sist på Intensivdagarna låg Riksantikvarieämbetets och Berättarministeriets programpunkt “En väv av berättelser”. Dilsa Demirbag Sten från Berättarministeriet, Agnes Kempe och undertecknad från Riksantikvarieämbetet pratade om berättande, delaktighet och vad som händer när det finns ett forum där man kan göra sin röst hörd. Berättarministeriet jobbar med barn från socialt utsatta områden, hjälper dem att hitta sina egna röster och sitt eget språk via skrivarverkstäder. Platsr är en sajt där berättelsen kan leva vidare genom att andra tar del av den, kommenterar den, kanske bygger på den eller inspireras att göra en egen.

Här kan man lyssna på föreläsningen igen.

Under 2012 samarbetar Riksantikvarieämbetet och Berättarministeriet i ett projekt kring berättande och historia. Det ska bli väldigt spännande!
Slutligen: tack alla för möten, inspiration och inte minst berättelser!

 

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Vrak, bortglömda författare och stulna ostar

Som vi tidigare har skrivit om så har nu organisationerna tagit plats på www.platsr.se. Med dem kommer många nya platser, fulla av berättelser och bilder. Här kommer några av mina favoriter! Sveriges Fängelsemuseum har lagt ut ett stort antal platser, så om man är intresserad av kriminalvårdshistoria är det bara att välja och vraka. Länscellfängelset i Visby, till exempel, Sjumastaren kallat. Här har Phryxe, en annan av Platsrs medlemmar,  fyllt på med små ögonblicksnoteringar från 1800-talstidningar, t ex “För stöld af en ost vid skeppsbron dömdes i onsdags arb. Johan Petter Fohlin till tre månaders fängelse samt för oljud å allmän gata att böta 15 kr., som förvandlades till nio dagars fängelse. Fohlins uppgift att f. art. Östergren skulle varit delaktig i stölden kunde icke bevisas, hvarför denne frikändes.” [Gotlands tidning 1882-11-08 p 2]

Sigurd som jättekvinnan Fenja, fotograf: okänd

“Sigurd” som jättekvinnan Fenja. Fotograf: Okänd. Upphovsrätt: utslocknad

Kulturparken Småland har bland mycket annat bidragit med historien om en småländsk superkändis från 1800-talet, helt bortglömd idag. När Sigurd som han kallade sig, inte verkade som författare, kåsör, opinionsbildare, chefredaktör och litteraturrecensent så hände det att han rakade av sig skägget, drog på sig vikingakjortel och uppträdde som den fornnordiska jättekvinnan Fenja.

Är man intresserad av marinarkeologi så ska man hålla ögonen på Sjöhistoriska! Här finns historien om Anna Maria, flöjtskeppet som vintern 1709 först frös fast och sedan brann ner och sjönk till havets botten, allt på grund av att ansvariga vakter hade begett sig på ett taskigt tajmat krogbesök. Men inte något ont som inte för något gott med sig – Anna Maria ger en spännande inblick i en svunnen tid!

Vill du kommunicera med museerna på Platsr så behöver du bara skapa ett eget konto för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna fylla på med eget material och  framföra önskemål om vad du vill veta mer om.

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

RAÄ på Flickr Commons – ett pilotprojekt i backspegeln

Baderskan Stella från Lysekil. Foto: Carl Curman
Baderskan Stella från Lysekil. Foto: Carl Curman

Den 17 mars 2009 lanserade Riksantikvarieämbetet sina första bilder på den stora internationella bildsajten Flickr Commons och slog därmed följe med bland andra Library of Congress och Smithsonian Institution. Det har varit ett fantastiskt roligt och spännande projekt. Nu ligger projektets avrapportering ute för den som vill fördjupa sig i hur vi har tänkt och vilka resultaten blev. Några positiva effekter i korthet:

  • direkt feedback från användarna.
  • mycket trafik; på ca nio månader sågs bilderna (enskilda visningar) 368 227 gånger. I genomsnitt har varje bild setts knappt 1 000 ggr under tidsperioden mars till december.
  • kvalitetshöjning av data (felrättning och tillförande av information, inlänkning av andra resurser på webben). Vanliga dagar har antalet besökare varit mellan 800 och 2 000.
  • stort intresse av media och bloggvärlden, trots mjuklansering i form av ett blogginlägg. En artikel publicerades också på externa webben. Resultatet blev ca 70 tidningsartiklar (bl a Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Internetworld), radioreportage och ett stort antal blogginlägg. Riksantikvarieämbetet har lyfts fram som en modern myndighet med spännande webbnärvaro. Intresset visade sig också i besöksstatistiken med ca 5 000 besökare per dygn dagarna efter lanseringen (Jfr Kulturmiljöbild med ca 6 000 besökare per månad).
  • Stort intresse från omvärlden i stort – allt från enskilda personer, andra kulturarvsinstitutioner och myndigheter upp till regeringsnivå.

Nu ingår Riksantikvarieämbetets Flickr Commonsverksamhet som en del av den dagliga verksamheten.

>> Sophie Jonasson var projektledare för pilotprojektet Riksantikvarieämbetet på Flickr Commons

En gång i den grå forntiden…

…2003 närmare bestämt,  började en grupp anställda på Riksantikvarieämbetet fundera över hur man enklast skulle kunna nå ut till människor för att uppfylla sitt uppdrag: att driva kulturarvsfrågor i dialog och debatt. Redan tidigare hade man identifierat webben som en bra arena att bedriva verksamhet på, och inte bara som en sändarkanal. Dessutom menade man att webben skulle öka i betydelse under kommande år…

I och med detta började tanken på en webb 2-tjänst ta form, året innan detta begrepp egentligen myntades. Tjänsten gick under namnet “Min Kulturmiljö” och tanken var att skapa en tjänst där människor själva kunde välja en historiskt intressant trakt och samla in och dela med sig av information om “sin” plats . Min Kulturmiljö blev arbetsnamnet på denna tjänst.

Det tog lite tid att komma igång. Tiden var inte riktigt mogen och det fanns många frågetecken att räta ut innan projektet kunde starta. Men för ungefär ett år sedan fick Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag att ta fram en prototyp av Min Kulturmiljö. Vi drog igång projektet 13 mars och utvecklingen 14 april.

Nu, ett antal månader senare, har vi prototypen uppe i drift. Det är en stängd beta än så länge, men om allt går som vi räknar med kommer tjänsten snart att ligga ute helt öppen.

Grundtankarna; bidra, dela med dig och kommunicera är de samma. Utseendet och namnet på sajten har ändrats en del – på projektuppstarten röstades namnet Platsr fram. Här är några bilder från skisserna 2005 och från hur tjänsten ser ut idag.

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003-platspresentation_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-startsida_small
Skärmdump av Platsrs förstasida 2009.

skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-platspresentation_small
Skärmdump av en platspresentation på Platsr 2009

Nu ser vi fram emot att få se vad våra piloter hittar på med sajten, och hälsar Nacka mediegymnasium med Stockholms länsmuseum,  SAS Alfa på Komvux i Visby och Gotlands hembygdsförbund välkomna ombord!

>>Sophie Jonasson är projektledare för Platsr

Digitalt fortalt – vårt norska systerprojekt

Innan sommarsemestrarna träffade vi Platsrs norska motsvarighet Digitalt fortalt som drivs av norska ABM-utvikling. De har varit i drift sedan 3 februari 2009. Det var ett spännande möte, och nästan komiskt att höra hur lika vi tänker! Fokus för dem (och oss!) ligger på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan få göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för och användandet av “kulturminner” som det heter på norska. Ett bra ord som gör det tydligt att ett minne faktiskt kan vara kulturarv – immateriellt kulturarv!

När det här skrivs ligger det 698 berättelser på sajten, och de har en enorm bredd. Någon berättar om sin gårds historia i tre generationer, en annan berättar om platsen de brukade besöka på skolloven och en tredje berättar den dramatiska historien om några norska motståndsmän under andra världskriget.

Skärmdump från Digitalt fortalt

Ett exempel på en “digital fortelling” på Digitalt fortalt. Berättelsen “Krigsdrama på Staveneset” är skriven av Bente Lund, fotografierna kommer ifrån Fylkesarkivet Sogn och Fjordane.

Vad skall då komma ut av kontakterna över gränsen? I slutet på november åker vi till Oslo för att träffa både våra norska vänner och knyta nya kontakter med danska 1001 fortellinger om Danmark. Detta är de första stegen mot vad vi hoppas på ska bli ett nordiskt nätverk för digital storytelling. Redan när vi först pratades vid på telefon blev det tydligt att vi skulle kunna få stort utbyte av varandra, både vad gäller samarbete och erfarenhetsåtervinning. Det ska bli väldigt roligt att träffas igen. Fram till dess får man fila på sin skandinaviska och kanske lägga in en fortelling på Digitalt fortalt. Jag satt i en hytte och åt gröt i Lillehammer under vinter- OS 1994 när Vegard Ulvang åkte baklänges över mållinjen. Ett historiskt ögonblick!

>> Sophie Jonasson är projektledare för Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Hjälp oss att välja!

Den 3e oktober äger en högtid som har fått namnet Common Grounds rum. Det är amerikanska Brooklyn Museum och australiensiska Powerhouse Museum som har tagit initiativet till denna festlighet, där tanken är att alla institutioner som har lagt ut bilder på Flickr Commons ska ge sin publik möjlighet att träffa dem och varandra och titta på bilderna “live” genom ett bildspel. Detta sker samtidigt på ett antal ställen över hela världen. Vi planerar att vara i klosterdelen av St Karins ruin i Visby. Lokalen är otroligt stämningsfull, så det kan nog bli en fin upplevelse! Det blir inte sämre av att det är kulturnatt i Visby den kvällen.

För att kunna välja bilder som ska vara med i bildspelet ber vi nu alla om hjälp att välja. Det enda som behövs för att kunna rösta på bilder är ett konto på Flickr (det är gratis). Gå hit, logga in och rösta. De bilder som är röstningsbara är de 20-25 mest favoritmärkta bilderna från varje institution på Flickr Commons. Röstningen stänger 9 september, så skynda, skynda! Vi har dessutom precis lagt ut en ny samling bilder som vi tror och hoppas att fler än vi tycker om!En bild av Carl Curman föreställande en sittande kvinna
Sitt inte bara där! Upp och hoppa, slå på datorn och gå in och rösta! Foto: Carl Curman

 

>>Sophie Jonasson är med i Riksantikvarieämbetets Flickr Commonsteam