Author Archive for Sophie Jonasson

Platsr och Digital Storytelling

Ett av Riksantikvarieämbetets mål med att bygga Platsr var att erbjuda en plattform för människors berättelser – vårt immateriella kulturarv – för vad är ett landskap tomt på historier? Historier bygger relationer mellan människor, skapar förståelse, men skapar också en förtöjning mellan en människa och en plats. Kanske “här gick mamma i skolan”. Också som ny på en plats kan man få en förtöjning genom att någon delar med sig av en berättelse.

För mig var det tydligt när jag under mina sena tonår flyttade utomlands. Nytt land, ny stad, ännu inga vänner. En äldre kvinna i mitt hus måste ha sett att jag behövde en förtöjning, för hon tog mig i handen och berättade om en märklig upplevelse hon hade haft 60 år tidigare när hon såg småfolket dansa på en liten kulle utanför huset en juninatt. Varje gång jag sedan gick till bussen tänkte jag på hennes berättelse och kände mig lite delaktig – som om jag hade fått någonting ovärderligt – en liten bit historia.

Platsr är en plats för just detta – de små berättelserna som berikar den stora – kanske för anekdotiska för att någonsin leta sig in i en bok. Att berätta och dela historier med andra är en del av vårt gemensamma kulturarv och en del av att vara människa. Jag skulle faktiskt vilja säga att Platsr i grund och botten handlar om demokrati. Kulturarv är något som pågår hela tiden, som skapas i en ständig process – men vem är det som ska avgöra vilka berättelser som är viktiga och värda att bevaras?

människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid

Bild av människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid Licens: cc-by-nc

Digital storytelling utvecklades i början av 1990-talet av bland andra Joe Lambert som idag leder Center for Digital Storytelling i Berkeley. Metoden syftar till att ge svaga grupper en röst, och de små filmerna som blir resultatet talar till ens hjärta på ett helt annat sätt än fakta. Att hitta sin röst, formulera sin historia är viktigt. Men minst lika viktigt är det att sedan sprida sin historia så att andra kan ta del av den! Här finns några riktiga pärlor, livsglimtar från Malmberget. Här ligger en fiktiv berättelse som ändå beskriver en äkta känsla för ett ställe, Alby.

Vill du göra din egen berättelse? Här och här ligger det små trevliga handledningar. Glöm inte att publicera din berättelse på Platsr!

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Intensiva Intensivdagar


Foto: Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet (CC BY-NC-SA)

Under tre fantastiska dagar har jag presenterat Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr Riksutställningars Intensivdagar, och jag kan bara konstatera att det här med berättande, de alternativa och personliga berättelserna är väldigt aktuellt! Jag pratade med många under dagarna, men några fastnade särskilt i mitt minne.

Åsa Eriksson, en engagerad kultursekreterare i Bålsta som brinner för att få Bålstas ungdomar att upptäcka sina röster och själva definiera och beskriva sig och sin hemort. Sara Lindquist och Elfrida Bergman som driver projektet Qeering Sápmi där livsberättelsen står i fokus – hur är det att tillhöra två minoriteter samtidigt? Innebär omvärldens attityder att man måste kompromissa? Fokus ligger på kraften i berättandet;  “Forskning visar att det enda sättet att bryta ner fördomar är att låta människor ta del av livsberättelser” för att citera Elfrida.

Allra sist på Intensivdagarna låg Riksantikvarieämbetets och Berättarministeriets programpunkt “En väv av berättelser”. Dilsa Demirbag Sten från Berättarministeriet, Agnes Kempe och undertecknad från Riksantikvarieämbetet pratade om berättande, delaktighet och vad som händer när det finns ett forum där man kan göra sin röst hörd. Berättarministeriet jobbar med barn från socialt utsatta områden, hjälper dem att hitta sina egna röster och sitt eget språk via skrivarverkstäder. Platsr är en sajt där berättelsen kan leva vidare genom att andra tar del av den, kommenterar den, kanske bygger på den eller inspireras att göra en egen.

Här kan man lyssna på föreläsningen igen.

Under 2012 samarbetar Riksantikvarieämbetet och Berättarministeriet i ett projekt kring berättande och historia. Det ska bli väldigt spännande!
Slutligen: tack alla för möten, inspiration och inte minst berättelser!

 

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Vrak, bortglömda författare och stulna ostar

Som vi tidigare har skrivit om så har nu organisationerna tagit plats på www.platsr.se. Med dem kommer många nya platser, fulla av berättelser och bilder. Här kommer några av mina favoriter! Sveriges Fängelsemuseum har lagt ut ett stort antal platser, så om man är intresserad av kriminalvårdshistoria är det bara att välja och vraka. Länscellfängelset i Visby, till exempel, Sjumastaren kallat. Här har Phryxe, en annan av Platsrs medlemmar,  fyllt på med små ögonblicksnoteringar från 1800-talstidningar, t ex “För stöld af en ost vid skeppsbron dömdes i onsdags arb. Johan Petter Fohlin till tre månaders fängelse samt för oljud å allmän gata att böta 15 kr., som förvandlades till nio dagars fängelse. Fohlins uppgift att f. art. Östergren skulle varit delaktig i stölden kunde icke bevisas, hvarför denne frikändes.” [Gotlands tidning 1882-11-08 p 2]

Sigurd som jättekvinnan Fenja, fotograf: okänd

“Sigurd” som jättekvinnan Fenja. Fotograf: Okänd. Upphovsrätt: utslocknad

Kulturparken Småland har bland mycket annat bidragit med historien om en småländsk superkändis från 1800-talet, helt bortglömd idag. När Sigurd som han kallade sig, inte verkade som författare, kåsör, opinionsbildare, chefredaktör och litteraturrecensent så hände det att han rakade av sig skägget, drog på sig vikingakjortel och uppträdde som den fornnordiska jättekvinnan Fenja.

Är man intresserad av marinarkeologi så ska man hålla ögonen på Sjöhistoriska! Här finns historien om Anna Maria, flöjtskeppet som vintern 1709 först frös fast och sedan brann ner och sjönk till havets botten, allt på grund av att ansvariga vakter hade begett sig på ett taskigt tajmat krogbesök. Men inte något ont som inte för något gott med sig – Anna Maria ger en spännande inblick i en svunnen tid!

Vill du kommunicera med museerna på Platsr så behöver du bara skapa ett eget konto för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna fylla på med eget material och  framföra önskemål om vad du vill veta mer om.

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

RAÄ på Flickr Commons – ett pilotprojekt i backspegeln

Baderskan Stella från Lysekil. Foto: Carl Curman
Baderskan Stella från Lysekil. Foto: Carl Curman

Den 17 mars 2009 lanserade Riksantikvarieämbetet sina första bilder på den stora internationella bildsajten Flickr Commons och slog därmed följe med bland andra Library of Congress och Smithsonian Institution. Det har varit ett fantastiskt roligt och spännande projekt. Nu ligger projektets avrapportering ute för den som vill fördjupa sig i hur vi har tänkt och vilka resultaten blev. Några positiva effekter i korthet:

  • direkt feedback från användarna.
  • mycket trafik; på ca nio månader sågs bilderna (enskilda visningar) 368 227 gånger. I genomsnitt har varje bild setts knappt 1 000 ggr under tidsperioden mars till december.
  • kvalitetshöjning av data (felrättning och tillförande av information, inlänkning av andra resurser på webben). Vanliga dagar har antalet besökare varit mellan 800 och 2 000.
  • stort intresse av media och bloggvärlden, trots mjuklansering i form av ett blogginlägg. En artikel publicerades också på externa webben. Resultatet blev ca 70 tidningsartiklar (bl a Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Internetworld), radioreportage och ett stort antal blogginlägg. Riksantikvarieämbetet har lyfts fram som en modern myndighet med spännande webbnärvaro. Intresset visade sig också i besöksstatistiken med ca 5 000 besökare per dygn dagarna efter lanseringen (Jfr Kulturmiljöbild med ca 6 000 besökare per månad).
  • Stort intresse från omvärlden i stort – allt från enskilda personer, andra kulturarvsinstitutioner och myndigheter upp till regeringsnivå.

Nu ingår Riksantikvarieämbetets Flickr Commonsverksamhet som en del av den dagliga verksamheten.

>> Sophie Jonasson var projektledare för pilotprojektet Riksantikvarieämbetet på Flickr Commons

En gång i den grå forntiden…

…2003 närmare bestämt,  började en grupp anställda på Riksantikvarieämbetet fundera över hur man enklast skulle kunna nå ut till människor för att uppfylla sitt uppdrag: att driva kulturarvsfrågor i dialog och debatt. Redan tidigare hade man identifierat webben som en bra arena att bedriva verksamhet på, och inte bara som en sändarkanal. Dessutom menade man att webben skulle öka i betydelse under kommande år…

I och med detta började tanken på en webb 2-tjänst ta form, året innan detta begrepp egentligen myntades. Tjänsten gick under namnet “Min Kulturmiljö” och tanken var att skapa en tjänst där människor själva kunde välja en historiskt intressant trakt och samla in och dela med sig av information om “sin” plats . Min Kulturmiljö blev arbetsnamnet på denna tjänst.

Det tog lite tid att komma igång. Tiden var inte riktigt mogen och det fanns många frågetecken att räta ut innan projektet kunde starta. Men för ungefär ett år sedan fick Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag att ta fram en prototyp av Min Kulturmiljö. Vi drog igång projektet 13 mars och utvecklingen 14 april.

Nu, ett antal månader senare, har vi prototypen uppe i drift. Det är en stängd beta än så länge, men om allt går som vi räknar med kommer tjänsten snart att ligga ute helt öppen.

Grundtankarna; bidra, dela med dig och kommunicera är de samma. Utseendet och namnet på sajten har ändrats en del – på projektuppstarten röstades namnet Platsr fram. Här är några bilder från skisserna 2005 och från hur tjänsten ser ut idag.

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003-platspresentation_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-startsida_small
Skärmdump av Platsrs förstasida 2009.

skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-platspresentation_small
Skärmdump av en platspresentation på Platsr 2009

Nu ser vi fram emot att få se vad våra piloter hittar på med sajten, och hälsar Nacka mediegymnasium med Stockholms länsmuseum,  SAS Alfa på Komvux i Visby och Gotlands hembygdsförbund välkomna ombord!

>>Sophie Jonasson är projektledare för Platsr

Digitalt fortalt – vårt norska systerprojekt

Innan sommarsemestrarna träffade vi Platsrs norska motsvarighet Digitalt fortalt som drivs av norska ABM-utvikling. De har varit i drift sedan 3 februari 2009. Det var ett spännande möte, och nästan komiskt att höra hur lika vi tänker! Fokus för dem (och oss!) ligger på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan få göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för och användandet av “kulturminner” som det heter på norska. Ett bra ord som gör det tydligt att ett minne faktiskt kan vara kulturarv – immateriellt kulturarv!

När det här skrivs ligger det 698 berättelser på sajten, och de har en enorm bredd. Någon berättar om sin gårds historia i tre generationer, en annan berättar om platsen de brukade besöka på skolloven och en tredje berättar den dramatiska historien om några norska motståndsmän under andra världskriget.

Skärmdump från Digitalt fortalt

Ett exempel på en “digital fortelling” på Digitalt fortalt. Berättelsen “Krigsdrama på Staveneset” är skriven av Bente Lund, fotografierna kommer ifrån Fylkesarkivet Sogn och Fjordane.

Vad skall då komma ut av kontakterna över gränsen? I slutet på november åker vi till Oslo för att träffa både våra norska vänner och knyta nya kontakter med danska 1001 fortellinger om Danmark. Detta är de första stegen mot vad vi hoppas på ska bli ett nordiskt nätverk för digital storytelling. Redan när vi först pratades vid på telefon blev det tydligt att vi skulle kunna få stort utbyte av varandra, både vad gäller samarbete och erfarenhetsåtervinning. Det ska bli väldigt roligt att träffas igen. Fram till dess får man fila på sin skandinaviska och kanske lägga in en fortelling på Digitalt fortalt. Jag satt i en hytte och åt gröt i Lillehammer under vinter- OS 1994 när Vegard Ulvang åkte baklänges över mållinjen. Ett historiskt ögonblick!

>> Sophie Jonasson är projektledare för Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Hjälp oss att välja!

Den 3e oktober äger en högtid som har fått namnet Common Grounds rum. Det är amerikanska Brooklyn Museum och australiensiska Powerhouse Museum som har tagit initiativet till denna festlighet, där tanken är att alla institutioner som har lagt ut bilder på Flickr Commons ska ge sin publik möjlighet att träffa dem och varandra och titta på bilderna “live” genom ett bildspel. Detta sker samtidigt på ett antal ställen över hela världen. Vi planerar att vara i klosterdelen av St Karins ruin i Visby. Lokalen är otroligt stämningsfull, så det kan nog bli en fin upplevelse! Det blir inte sämre av att det är kulturnatt i Visby den kvällen.

För att kunna välja bilder som ska vara med i bildspelet ber vi nu alla om hjälp att välja. Det enda som behövs för att kunna rösta på bilder är ett konto på Flickr (det är gratis). Gå hit, logga in och rösta. De bilder som är röstningsbara är de 20-25 mest favoritmärkta bilderna från varje institution på Flickr Commons. Röstningen stänger 9 september, så skynda, skynda! Vi har dessutom precis lagt ut en ny samling bilder som vi tror och hoppas att fler än vi tycker om!En bild av Carl Curman föreställande en sittande kvinna
Sitt inte bara där! Upp och hoppa, slå på datorn och gå in och rösta! Foto: Carl Curman

 

>>Sophie Jonasson är med i Riksantikvarieämbetets Flickr Commonsteam

Platsr på g igen

Nu är vi i full gång igen med utvecklingen av Platsr efter ett skönt sommaruppehåll. Själv har jag insupit mina favoritplatser IRL (och fotograferat så att jag har några schyssta bilder att ladda upp på Platsr!).

I våras koncentrerade vi oss på grunden- att en användare ska kunna skapa en plats och “möblera” den med texter och bilder. Nu i höst kommer det till roliga bitar som interaktionen mellan medlemmarna i communityt. Man ska kunna skapa en grupp, och man ska om man vill också kunna öppna en plats så att vissa eller alla kan få bidra. Kanske kan man tänka sig att gruppen “klass 4c Solbergaskolan” tillsammans skapar platsen “Solbergaskolan”, eller Sibbamåla hembygdsförening tillsammans skapar “Sibbamålas gamla dansbana”. Bara fantasin sätter gränserna!Ett svartvitt foto från Powerhouse museum föreställande 13 unga män från sekelskiftet 1800-1900.
Förr i världen fick man träffas fysiskt för att kunna bilda grupper. Idag räcker det med en uppkoppling och medlemskap på något trevligt community! Fotografiet kommer från Powerhouse museum på Flickr Commons.

>> Sophie Jonasson är projektledare för Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Man ska inte behöva tänka!

Vi är i full gång med att låta testanvändare komma och testa Platsr. Målet med sajten är ju att den ska vara så tydlig, lättanvänd och intuitiv att en besökare inte behöver hamna i det där “ööh…låt se…ska jag klicka här? Nej…eller här, då…nej! Här var det!” Inget sånt vill vi ha – man ska inte behöva tänka! Som tur är har vi en hoper testanvändare som kommer och påpekar för oss när vi har tänkt fel. De är från skolan, museivärlden och hembygdsrörelsen.

Tur är också att de inte bara säger när vi har tänkt fel, utan också är så entusiastiska över Platsr. Det är en kul leksak (åtminstone att döma av alla förtjusta reaktioner där folk har kastat sig över kartan för att lägga in sin gård eller sommarstuga), men också ett bra verktyg för pedagoger och exponeringsyta för folk som vill samla information om och “publicera” sina platser och därigenom nå ut med dem över hela Sverige. Dessutom hoppas jag på att det kommer att bli en mötesplats där människor upptäcker varandra och hittar likasinnade. Vem vet – det kanske visar sig att det finns någon mer out there som liksom jag gillar Grims grottor

Museipedagog Lisa Johansson från Länsmuseet på Gotland testar Platsr
Museipedagog Lisa Johansson från Länsmuseet på Gotland testar Platsr. Foto: Sophie Jonasson

Plats för platser

Varför blir man fäst vid en plats? En av mina favoritplatser i hela världen är Grims grottor på Verkö utanför Karlskrona. Vi brukade grilla korv där när jag var liten. Grottorna har bildats av jättestora flyttblock, och den största grottan, Grims kula, är fylld med vatten. Det berättades att det för länge sedan bodde en storvuxen viking vid namn Grim på Verkö, och att han gömde sig undan fiender i grottan. Jag tror att mina känslor inför platsen (förutom att den är vacker) handlar om att jag har en historia där (korvgrillningen, däremot har jag inga som helst släktband till platsen), och så känslan av att det finns en historia på platsen som gör mig nyfiken.

Det måste finnas tusentals sådana här favoritplatser som människor tycker om av tusentals anledningar! De allra flesta har en favoritplats, ett ställe som de av någon anledning har fått en relation till. Kanske är det området runt bostaden eller skolan, eller det ställe man brukar semestra på. Vad det än är för sorts plats så finns det säkert kunskap som inte är en del av den “officiella” kunskapen om en plats, historier, bortglömda husgrunder eller vad det nu kan vara för något.

Nu är Riksantikvarieämbetet i full gång med att skapa en plats på nätet där vem som helst kan beskriva sina platser i text och bild. Sajten, som ska heta PlatsR, blir ett community där man kan kommentera, bilda grupper runt gemensamma intressen, samarbeta kring en plats och diskutera på ett forum. Man ska också via en “växel” (K-samsök) som knyter ihop olika museidatabaser kunna ta reda på vad som finns i form av bilder, fornlämningar och föremål på ens “egen” plats.

Det är företaget Mogul som bygger själva sajten (läs deras blogg här). I november släpper vi en betaversion som främst riktar sig mot skolan. I en andra utvecklingsomgång breddar vi målgrupperna till att omfatta hembygdsintresserade, släktforskare och friluftsfolk. 

Pedagogen Fredrik Blomgren och hans elever fick pris för sitt arbete med Världsarvsdagen. Fredrik och hans kollegor fungerar som bollplank i utvecklingen av PlatsR
Fredrik Blomgren och hans elever  har ett spännade projekt som heter Världsarvsdagen. Fredrik och hans kollegor fungerar som bollplank och testanvändare  i utvecklingen av PlatsR. Foto: Thomas Gustafsson.

I maj börjar vi med de första användartesterna där pedagoger från skolor och museer får testa det som finns (som går under beteckningen “vandrande skelett”.  Allt finns, men det är väldigt lite kött på benen) och komma med synpunkter. I november släpper vi på våra piloter – de som hjälper oss att fylla sajten med exempel och som kan komma med krav inför nästa utvecklingsomgång 2 som äger rum under 2010.

>>Sophie Jonasson arbetar med dialog- och delaktighetsfrågor på Riksantikvarieämbetet