Varför blir man fäst vid en plats? En av mina favoritplatser i hela världen är Grims grottor på Verkö utanför Karlskrona. Vi brukade grilla korv där när jag var liten. Grottorna har bildats av jättestora flyttblock, och den största grottan, Grims kula, är fylld med vatten. Det berättades att det för länge sedan bodde en storvuxen viking vid namn Grim på Verkö, och att han gömde sig undan fiender i grottan. Jag tror att mina känslor inför platsen (förutom att den är vacker) handlar om att jag har en historia där (korvgrillningen, däremot har jag inga som helst släktband till platsen), och så känslan av att det finns en historia på platsen som gör mig nyfiken.
Det måste finnas tusentals sådana här favoritplatser som människor tycker om av tusentals anledningar! De allra flesta har en favoritplats, ett ställe som de av någon anledning har fått en relation till. Kanske är det området runt bostaden eller skolan, eller det ställe man brukar semestra på. Vad det än är för sorts plats så finns det säkert kunskap som inte är en del av den “officiella” kunskapen om en plats, historier, bortglömda husgrunder eller vad det nu kan vara för något.
Nu är Riksantikvarieämbetet i full gång med att skapa en plats på nätet där vem som helst kan beskriva sina platser i text och bild. Sajten, som ska heta PlatsR, blir ett community där man kan kommentera, bilda grupper runt gemensamma intressen, samarbeta kring en plats och diskutera på ett forum. Man ska också via en “växel” (K-samsök) som knyter ihop olika museidatabaser kunna ta reda på vad som finns i form av bilder, fornlämningar och föremål på ens “egen” plats.
Det är företaget Mogul som bygger själva sajten (läs deras blogg här). I november släpper vi en betaversion som främst riktar sig mot skolan. I en andra utvecklingsomgång breddar vi målgrupperna till att omfatta hembygdsintresserade, släktforskare och friluftsfolk.
Fredrik Blomgren och hans elever har ett spännade projekt som heter Världsarvsdagen. Fredrik och hans kollegor fungerar som bollplank och testanvändare i utvecklingen av PlatsR. Foto: Thomas Gustafsson.
I maj börjar vi med de första användartesterna där pedagoger från skolor och museer får testa det som finns (som går under beteckningen “vandrande skelett”. Allt finns, men det är väldigt lite kött på benen) och komma med synpunkter. I november släpper vi på våra piloter – de som hjälper oss att fylla sajten med exempel och som kan komma med krav inför nästa utvecklingsomgång 2 som äger rum under 2010.
>>Sophie Jonasson arbetar med dialog- och delaktighetsfrågor på Riksantikvarieämbetet
Nya kommentarer