Publicerat

Frågan om samhällsomvandlingarna i Malmfälten väcker problematik kring kulturhistoriskt värde, återanvändning, platsers betydelse, hållbar utveckling etc. Det finns en hel del andra exempel avseende bebyggelser på vift, både nationella och internationella. Här kommer ett axplock.


Harsprångsstaden började byggas 1946 och rymde under sin högkonjunktur (1949-50) runt 2100 personer. Man flyttade hela samhället sedan man byggt klart kraftverken i  trakten. Här ovan ses resterna av en plats för en f d tvättstuga. Kika på fler bilder i vår bilddatabas Kulturmiljöbild, www.raa.se/kulturmiljobild (skriv Harsprånget i rutan ”sök med fritext).

I  vår databas Bebyggelseregistret finns det totalt 297 registrerade flyttade byggnader i hela Sverige, 235 av dom går att titta på om man är publik användare. Exempelvis: Borgarhuset i Wadköping (Cajsa wargs hus). Besök Bebyggelseregistret www.raa.se/bebyggelseregistret, välj Sök>Utökat sök > och välj sedan i sektionen Årtal, händelse – Byggnad ”Flyttning” i scrolllistan ’Händelsetyp’.

Internationella erfarenheter
Det finns även en hel del samlad erfarenhet i världen. Här är ett urval av några länkar. Det finns förstås många fler.

Filmsnuttar från YouTube:

Maria Jansson arbetar som kommunikatör på Riksantikvarieämbetet. Åsa Dahlin som arbetar som handläggare på Riksantikvarieämbetet har bistått med stora delar av informationen.