Kategori: Bebyggelse

Nu ska vår geografiska data ut i Europa

I slutet av förra veckan besökte jag och Börje Lewin den danska huvudstaden för att delta i kickoff för projektet CARARE (Connecting ARchaeology and ARchitecture in Europeana) som i korthet går ut på att förse Europeana med data om fornlämningar och kulturhistoriska byggnader, något som vi har gott om i Bebyggelseregistret och Fornsök. Tanken är att vi ska leverera denna data via K-samsök. Vi kommer även att inventera om det finns annat material i K-samsök som svarar upp mot projektets syfte. Ett annat mål är att förse Europeana med data om kulturmiljöer i 3D och Virtual Reality. Finns det nån som känner till om det finns en sammanställning kring 3D och Virtual Reality på svenska museer?

CARARE kommer att:

”…add substantial value to Europeana and its users by:

  • Promoting and enabling participation in Europeana by heritage agencies and organisations, archaeological museums and research institutions and specialist digital archives, and raises awareness of Europeana in the domain
  • Establishing an aggregation service which contributes on a practical level to enabling interoperability, promoting best practices and standards to heritage organisations, taking account of the particular needs of content for archaeology and architecture
  • Implementing Europeana-compatible infrastructures, standards and tools in order to make millions of digital items available for heritage places across Europe, thus contributing to the growth of Europeana
  • Contributing expertise on geographic information
  • Acting as a test bed for Europeana’s APIs, which are intended to make contents available for other service providers to use, for example in the areas of tourism, education and humanities research
  • Establishing the methodology for 3D and virtual reality content to be made accessible to Europeana’s users” (från http://version1.europeana.eu/web/guest/details-carare/)

Projektet pågår fram till januari 2013 och i projektet deltar 29 institutioner från 20 olika europeiska länder. CARARE koordineras av Kulturarvsstyrelsen (Danmark) tillsammans med MDR Partners. Projektet kommer att ha en egen webbplats på www.carare.eu

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Autochromes on Flickr Commons


Photographer: Unknown

A smaller collection of autochromes from the Swedish National Heritage Board has now been launched on Flickr Commons in a new Set.

This Set, called ”Autochromes of Villa Bonnier”, contains 17 autochromes from the early 1930s (photographer unknown). They all show the exterior and the garden of a former private dwelling house in central Stockholm, called Villa Bonnier after its originator, the Swedish publisher Åke Bonnier Senior (1886-1979). Villa Bonnier was designed by the Swedish architect Ragnar Östberg (who also created the Stockholm City Hall). The Villa was built in 1927, and left by will to the Swedish State in 1981. Today it’s under special care as a listed state-owned historic building.


Photographer: Unknown

The autochrome method was an early colour photography process, invented by the French Lumière brothers in the first years of the 20th century, and replaced by colour film about 1935. A kind of diapositives, which couldn’t be copied, were developed through a special method that exposed glass plates covered with dyed potato starch grains.

We’re happy to show and to share these colourful pictures of a unique Swedish building. Welcome to view them on Flickr!

>>Anna Boman is a member of the Flickr Commons team at the Swedish National Heritage Board

Hjälp oss hitta namnen på konstnärerna

Skulptur vid centralsjukhuset i Kristianstad. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur vid centralsjukhuset i Kristianstad. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

Överallt i den miljö vi rör oss i finns det offentlig konst – skulpturer, väggmålningar och annat. Ibland tänker vi knappt på den – den bara finns där i ögonvrån. Ibland tycker vi att den är snygg och ett plus i miljön. Ibland tycker vi att den är ful kort och gott.

Något vi projicerar känslor på är det helt klart – och något vi helt klart skulle sakna om det inte fanns. Vad är fult och vad är snyggt? Smaken är olika – liksom utseendet på den offentliga konsten, och förhoppningsvis finns det något för alla.

I bilddatabasen Kulturmiljöbild finns det en hel del bilder som visar konst i det offentliga rummet, men tyvärr saknas ibland namnet på konstnären. Kanske just du kan hjälpa oss hitta namnen på de konstnärer som gjort skulpturerna på bilderna här?

Skulptur "Protonmolekyl" på Bredängs torg i Stockholms västra förorter. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur ”Protonmolekyl” på Bredängs torg i Stockholms västra förorter. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

Skulptur i hörnet Centralgatan/Värendsgatan i Alvesta. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur i hörnet Centralgatan/Värendsgatan i Alvesta. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

Skulptur som föreställer Gunnar Gren, vid Gamla Ullevi i Göteborg. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur som föreställer Gunnar Gren, vid Gamla Ullevi i Göteborg. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar på Riksantikvarieämbetet.

Klimat och kulturarv – kan de samspela?

I Oslo, på Nobels fredssenter, samlades torsdagen den 12 november representanter från hela Norden för att diskutera klimatförändringar och kulturarv, både utifrån hot och problem liksom möjligheter och lösningar.

Konferensen är en del av det nordiska samarbets projektet ”Effekter vid klimaendringar på kulturminnen och kulturmiljo”

Här kommer några av reflektionerna från konferensens talare som utgjordes av alltifrån arkitekter och byggnadsingenjörer till forskare och kulturgeografer:

– Negativa effekter av klimatförändringarna på kulturarvet kan, genom anpassning till rådande situation, ändras till det postiva.

– För resurs och energieffektivisering är kunskapen om äldre tiders byggtekniker, liksom val av material av stort värde.

– Kulturinstitutionerna har ännu ej fullt ut tagit på sig en tillräckligt stor roll i klimatdebatten.

– Det nordiska länderna har mycket att vinna i erfarenhets och kunskapsutbyte i dessa frågor.

– Traditionell byggnadsteknik har många lösningar avseende exempelvis lokalisering och ventilation som bidrar till en minskad CO2-belastning.

– Kommer klimatpolitiken att påverka landskapet mer än klimatförändringarna?

Ja, det var några av de många reflektionerna som framkom denna dag, vilka funderingar har du?

>> nedtecknat av Maria Jansson, kommunikatör på Riksantikvarieämbetet och del av infogruppen i projektet.

Sverige – Finland, en delad historia

Det är temat på årets upplaga av Kulturhusens dag den 13 september – dagen då hus, byggnader och miljöer av kulturhistoriskt och/ eller intressant värde öppnas upp.

Logga KHD 2009.indd
Syftet är att visa upp det gemensamma kulturarvet vi delar med våra finska grannar. Alltifrån kolmilor och finnskogar till vasaslott och arbetskraftsinvandring. Ta chansen och upptäck vårt gemensamma kulturarv och historia denna dag!

Kom och hör berättas om arbetskraftsinvandringens avtryck i Uppland på exempelvis Heby tegelbruksmuseum, Järnboden i Harg eller Skebo bruk där det även kommer att bli tangoundervisning! Om den finländska arbetskrafstinvandringen kan du även få höra mer om i Ljugsbro i Östergötland

Besök någon av alla de finngårdar som håller öppet under Kulturhusens dag i Värmland, Dalarna, Hälsingland, Västmanland och Härjedalen.

Murberget i Härnösand har du möjlighet att få vet mer om finländsk tradition i Norrlandskustens byggnadskultur.

Och på Norrbys museigård i Väte på Gotland, får du veta mer om de Finlandsbarn som bodde där. Finska krigsbarn berättas det även om på Olssonska Gården i Torsås.

I Torsångs kyrka i Borlänge har du möjlighet att beskåda den berömda Finnkuren och i Bodals kyrka på Lidingö kan du få smaka på karelska proger och kaffe .

Fler finska kulinariska upplevelser kan du få exempelvis i Oxelösund där GAlleri O erbjuder smakprov från högtider och fester i den Sverige-Finska historien, liksom i Kållered där det bjuds på finska specialiteter vid Sven i Finlands torpgrund. Och i Falekvarna utanför Falköping maler man finskt svedjeråg i kvarnen och bakar av detta.

I Stockholm kan du ta dej ett bastubadFinlandsinstitutet.
Det kan du även göra på Koivuma fäbodvall i Norrbotten – men då även i en rökbastu.

Beredskapsmuseet i Viken, Skåne, kan du få veta mer om Sverige och Finland under andra världskriget och i Kukkolaforsen några mil norr om Haparanda har du möjlighet att få ta en Flottfärd över älven till den finska sidan.

Och i Uppsala har du möjlighet att höra mer om den finländske arkitekten Alvar Altos verk: V-Dala nationshus.

Välkommen att upptäcka vårt gemensamma kulturarv och historia med Finland på Kulturhusens dag den 13 september 2009!

Läs mer om vad som händer där du bor på: www.raa.se/khusdag

>> Maria Jansson är kommunikatör och webbredaktör på Riksantikvarieämbetet.

Spara och bevara

Christian Runeby från Riksantikvarieämbetet var inbjuden att tala vid ett seminarium under Almedalsveckan kring energisparande med temat ”Spara och bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader”. Energisparande är en förutsättning för att på sikt kunna bevara våra kulturhistoriska byggnader. Om byggnaderna inte kan användas på grund av att uppvärmningen blir för dyr så innebär det början på ett förfall. Med rätt kunskap kan man både spara energi och bevara våra kulturbyggnader.

– Det handlar om när och hur vi ska använda oss av ny teknik – inte om, sa Christian Runeby, enhetschef för Byggnader och Landskap på Riksantikvarieämbetet. I samarbetet och forskningen kring att välja klimatanläggningar och energieffektivisering behöver vi vara lyhörda för de behov som de nya brukarna/ägarna av våra kulturhistoriska byggnader har, samtidigt som vi tar hänsyn till den teknik och funktion som de en gång byggdes för.

Ofta kommer man längre med bra samarbete och det goda exemplets makt än med lagstiftning, menade Christian Runeby.

Bland talarna fanns bland andra även Energimyndighetens Arne Andersson. – Ju lägre energikostnader ju mer pengar blir det till bevarandet, sa Arne Andersson.

>> Agneta Gardinge är kommunikatör vid Riksantikvarieämbetet.

Hur tar vi tillvara miljonprogrammets värden?

Under söndagen i Almedalen presenterades olika lösningar som syftar på att få fart på byggandet i Sverige i ett seminarie som Svensk Byggnäring anordnade. Bland annat diskuterades Miljonprogrammet – alla de hundratusenstals lägenheter som under slutet av 1960 och början av 1970talet byggdes upp väldigt snabbt.

Riksantikvarieämbetet anser att det är viktigt att vi tar tillvara på de värden som finns i Miljonprogrammet och att vi gör de förbättringar som krävs utan att plocka bort inslag som innebär att vi glömmer vår historia.  Läs mer

Under tisdagen medverkar Riksantikvarieämbetet i en paneldebatt där Miljonprogrammets framtid debatteras, välkomna dit!

PANELDEBATT ALMEDALEN:
Tisdag den 30 juni
Miljonprogrammet 2015 -Plats: Strandvägen 1, Visby hamn, ”Leva-huset” Seminarium & mingel Byggande , Klimat/miljö

14:30-15:00 Paneldiskussion med ungdomar med erfarenhet av trångboddhet och bristande upprustning av miljonprogrammet.
15:15-15:45 Politisk paneldiskussion om hur vi skapar det bästa förutsättningarna för miljonprogrammet.
16:00-16:30 Arkitekter, entreprenörer och forskare ger förslag på ”Miljonprogrammet 2015 – hur ser det optimala miljonprogrammet ut

Läs mer

Bild från Akalla - ett miljonprogram utanför Stockholm
Akalla – ett av miljonprogramsområdena  i Sverige
Foto: Jonas Skogsberg, Riksantikvarieämbetet

Kvinnan vid mulltimmerhyttan

Jag har haft ett roligt uppdrag att leta i våra äldre bildsamlingar efter fina svartvita foton som illustrerar världsarven. Bilderna ska pryda ett antal mötesrum med världsarvstema i Riksantikvarieämbetets hus i Visby.

I jakten på de bästa bilderna har jag sökt igenom många bildmappar. Ibland fick jag leta länge och väl, ibland fick jag napp direkt, som när jag hittade bilden för Engelsbergs bruk. Jag började bläddra bland bildplanscherna i mappen för ”profana byggnader” (= inte kyrkor) i Västervåla socken i Västmanland och bums så var den där! – en vacker bild, en kvinna vid en damm omgiven av lövverk med ljusspel och så en byggnad intill dammen. Perfekt! Bilden hade dessutom ett prima glasnegativ bevarat vilket garanterade att bildkvaliteten skulle bli hög vid scanningen.

Så kom jag till den kritiska punkten – skulle byggnaden på bilden ha en sådan betydelse att den kunde få illustrera världsarvet? Och – ja – när jag sökte i Kulturmiljöbild bland nutida färgbilder från Engelsberg visade det sig att det var en mulltimmerhytta. En väsentlig bruksbyggnad förstod jag – men…? Genom en koll i Wikipedia fick jag veta att det är en träkolsmasugn med en övre del klädd i timmer som isolerats med mull (jord och sand). Den vid Engelsbergs bruk är en av få bevarade i Sverige. I Bebyggelseregistret hittade jag också en anläggningshistorik över bruket.

Engelsbergs bruk fotograferat av Reinius
Engelsbergs bruk – dammen bakom mulltimmerhyttan. Foto: Reinius

En annan gåta – som inte är löst: Vem är kvinnan på bilden? Och vad är det egentligen hon gör? Bilden är odaterad, men kvinnans klädsel och redskapen hon har omkring sig tyder på att bilden kan vara riktigt gammal. Hyttan var i bruk fram till 1919.

Engelsbergs bruk fotograferat 1973 av Gabriel Hildebrand
Mulltimmerhyttan från baksidan. Foto: Gabriel Hildebrand

>> Anna Boman sysslar med bildfrågor på Riksantikvarieämbetet

Sjörapporten – med eller utan fyrar?

I söndags hade jag radion på hemma – och så plötsligt kom sjörapporten, med särskilda observationer. En nästan poetisk uppräkning av olika observationsplatser för väder och vind längs kusterna, från Skagerack till Bottenviken. Man får en ögonblicksbild från varje plats…Nordkoster – nordost 4…Måseskär – ost 5…Bjuröklubb – sydväst 4…och i fantasin kan man se och höra vågorna slå in mot klippor och stränder och känna doften av saltvatten. Och på många av dessa platser finns det fyrar.


Måseskär med den gamla fyren från 1868 i mitten av bilden. Foto: Jan Norrman, RAÄ.

Då slog det mig att jag läst i Dagens Nyheter i höstas (9 november) att ett tjugotal fyrar, bland annat de ovan nämnda, hotas av avveckling eller rivning. Sjöfartsverket, som tydligen är avgiftsfinansierat, har helt enkelt inte råd att sköta dem längre och söker därför andra intressenter som kan ta över skötsel och underhåll – till exempel kommuner eller ideella föreningar. Frågan har varit på remiss och jag undrar hur det har gått?

Vad trist för sjöfarten och för alla som bor, arbetar eller semestrar längst kusterna om dessa fina landmärken skulle försvinna från horisonten (och sjörapporten). Trist nog att de inte är bemannade längre tycker jag. Jag hoppas på att någon tar ansvaret för att bevara detta speciella kulturarv som är en så viktig del av kustmiljön, eller får medel att göra det.


Måseskärs fyr vid horisonten. Foto från slutet av 1800-talet av Carl Curman. RAÄ.

>>Anna Boman jobbar med bildfrågor på Riksantikvarieämbetet

Gamla bilder på Lunds domkyrka

När jag sökte efter äldre bilder hittade jag en bild från renoveringen av Lunds domkyrka som renoverades in- och utvändigt under 1830-talet och framåt av C.G. Brunius och Helgo Zettervall. Att som nedan riva de medeltida tornen är något som vi inte ens skulle fundera på att göra idag. Tiderna förändras. Kulturmiljöbild är verkligen en bra källa att ösa ur när det gäller både historiska och moderna bilder på byggander och miljöer. Vilken bild är din favorit? Vet du vem som tagit bilderna nedan?


Kyrkan från nordväst. Södra tornets (från medeltiden) rivning omkring 1860. Foto: Okänd

Lunds domkyrka före restaureringen på 1800-talet
Kyrkan från nordöst. Före restaureringen omkring 1870-talet. Foto: Okänd

Lunds domkyrka efter restaureringen på 1800-talet
Kyrkan från nordöst. Efter restaurering. Foto: Okänd