Archive for the 'Bibliotek/arkiv' Category

Page 3 of 5

Bibliotekarier som bloggar – från Internetbrus till Biblioteksbella

newspaper_feed_128x128
Designad av: Dirceu Veiga

David Haskiya efterlyste i en kommentar fler bloggar med beröring mot vår verksamhet. Här kommer mitt bidrag. Vad bloggar bibliotekarier om? Många skriver om webben och web 2.0, en del skriver om sin vardag på biblioteket och andra funderar ut modetips för bibliotekarier. Både nytta och nöje finns på bloggarna. Här är mitt eget högst subjektivt urval:

  • Internetbrus – Blogg om söktjänster och sökning på Internet. Produceras av Lars Iselid och Lars Våge i samarbete med Umeå Universitetsbibliotek och Mittuniversitetets bibliotek. En klassiker som funnits sedan 2001.
  • Kontoret på nätet – av Anders Fredriksson. Han är ständigt på jakt efter fria programvaror att testa. Nyligen har jag ingått i ett projekt med Anders där vi skapat sajten hissbiblioteken.se med den fria programvaran Drupal.
  • Peter Alsbjers blogg – Om kultur och bibliotek i interaktionssamhället. Peter är web 2.0 evangelist.
  • Bibliobuster – Anna-Stinas Axelssons blogg om bibliotek, skolbibliotek, litteratur, pedagogik, nättjänster med mera.
  • Biblioteksbloggen – Vänder sig till alla som är intresserade av biblioteksfrågor.
  • Biblioteksbloggens bevakning – Håller koll på många biblioteksbloggar både svenska och utländska samtidigt.
  • Bisbloggen – Det radikala alternativet i biblioteksdebatten. Bakom bloggen står biblioteksförening BiS, Bibliotek i samhället.
  • Den brutale bibliotekarien – Biblioteksrelaterad underhållning till allmänt nöje.
  • Rapport från en luttrad bibliotekarie – Lästips, lite om livet på andra sidan informationsdisken och så lite av varje ur vardagen.
  • Biblioteksrelaterat – För alla som är, skulle vilja vara, eller aldrig skulle kunna tänka sig att vara bibliotekarier. Blogg av Malin Cantwell, Åsa Jenslin och Carina Ahlberg.
  • Biblioteksbella – Lidingö stadsbiblioteks nystartade blogg. Inspirerad av Blondinbella: med bland annat kreativa modetips för bibliotekarier och alla som vill se ut som bibliotekarier.

Speciellt omnämnande får Åke Nygren för:

  • Bibl Feed – Allt på ett ställe, bibliotekens digitala lifestream. Här kan du följa både det officiella och inofficiella bibliotekssverige, via ett enda gemensamt RSS-flöde.Läs om Bibl Feed, begreppet lifestream och Åke Nygren i Biblioteksbladet 2009 nr 1.

>> Annalena Cronemo är bibliotekarie på Vitterhetsakademiens bibliotek/Riksantikvarieämbetet.

Oxens år

Måndagen den 26 januari infaller det kinesiska nyåret. Den kinesiska kalendern delar in tiden i djurkretsar på tolv år och nu börjar Oxens år. Det låter ju stabilt och bra!

Vad jag vet användes oxar som dragdjur i det svenska jordbruket ända in på 1940-talet – parallellt med hästar och traktorer naturligtvis.

Oxspann. Foto: Mårten Sjöbeck, RAÄ
Foto: Mårten Sjöbeck, RAÄ

I vår bilddatabas Kulturmiljöbild finns det flera bilder med oxar. Bland annat bilden ovan från 1934 som visar ett oxspann i höskörden i Hallsbergstrakten i Närke, och bilden nedan från 1940-talet där en man plöjer med oxar på en stenig smålandsåker i Hjortsberga socken. Smålänningarna var ju inte så välbärgade och hade kanske inte alltid råd att byta ut sina oxar mot en modern traktor?

Plöjning med oxar. Foto: Mårten Sjäbeck, RAÄ
Foto: Mårten Sjöbeck, RAÄ

Båda bilderna är tagna av botanikern och markhistorikern Mårten Sjöbeck (1886-1976). Han var en föregångare inom forskningen kring landskapsvård och kulturlandskapets utveckling och han lyfte fram hur människan har påverkat landskapets utseende genom årtusenden genom odling och annan verksamhet.

Förutom de många vetenskapliga artiklar och böcker Sjöbeck skrev gjorde han på uppdrag av dåvarande Järnvägsstyrelsen en serie landskapsböcker med foton som gavs ut av Statens Järnvägar.

I Riksantikvarieämbetets arkiv finns en stor fotosamling med cirka 7000 bilder tagna av Mårten Sjöbeck. Den större delen av bilderna överlämnades 1954 av Järnvägsstyrelsen och 1955 kompletterade Mårten Sjöbeck själv samlingen med fler bilder.

Fotografierna, som är från 1920- 1950-tal, dokumenterar svenska landskap och kulturmiljöer, ofta med människor, djur och byggnader från det gamla bondesamhället på bilderna. Andra bilder visar stadsmiljöer och fornlämningar. Ett mindre urval är scannat och finns tillgängligt i Kulturmiljöbild.

Oxar har förresten också besjungits, bland annat av Evert Taube i Oxdragarsång. “Allt bakom oxar tio…etc” – men det var inte i Sverige utan i  Argentina.

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Tomten på Glimmingehus

Tomten på Glimmingehus
Tomten på Glimmingehus. Akvarell av okänd konstnär. Vet du vem som målat? Foto: RAÄ

En kollega på Glimmingehus skrev i början av december på vår interna hemsida om sägner kring Glimmingehus och hur de tas upp i programverksamheten där. Medeltida gastar och annat oknytt? Tja… Tomten håller i alla fall till där, gärna i sällskap av en liten råtta. Han filosoferar i skenet av ett stearinljus – kanske undrar han över framtiden för Riksantikvarieämbetets fastigheter?

Bilden finns i arkivets handteckningssamling och stammisar i forskarexpeditionen känner säkert igen den från ett julkort som sålts under många år i forskarexpeditionen som en återkommande favorit. Men nu tar alltså tomten språnget från Glimmingehus och arkivmagasinen in i bilddatabasen Kulturmiljöbild och ut på Internet.

God Jul!

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Riksantikvarieämbetet blir lite mer internationellt

Uppdatering 081121 09:30: 10 miljoner (!) träffar per timme verkar vara mer än Europeana pallade. De har stängt ner tjänsten och säger sig vara tillbaka i mitten av december. Kul med så stort intresse men vilket antiklimax! :(

För att tillgänliggöra vårt material för en så stor grupp människor som möjligt så måste vi söka oss utanför vår egen webbplats och finnas där våra målgrupper befinner sig. Det finns flera sätt att göra detta, bland annat genom genom att använda andras webbtjänster.

Idag lanseras Europeana, en webbplats där man kan samsöka i databaser från museer och arkiv över hela  Europa och Riksantikvarieämbetet är en av institutionerna som bidragit med bilder från vår egen fotodatabas Kulturmiljöbild. På detta sätt tillgängliggörs fotona från Kulturmiljöbild för en mycket större publik och ger användarna även chansen att söka sig vidare i våra databaser på egen hand, detta genom att bilderna syns i Eureopana som thumbnails/tumnaglar och vill man se bilen i full storlek länkas man till källan, vår egen bilddatabas. Sök t ex på “Gotland”, en aktuell ö för oss här på myndigheten. :)

Vilket material som är sökbart genom Eureopena väljer respektive institution. Vi har valt att bidra med ett urval bilder där motiven är spridda över landet och tagna av fotograferna Mårten Sjöbeck, Pål-Nils Nilsson och Carl Gustaf Rosenberg under 1920-talet till 1980-talet. Många av bilderna beskriver landskap som inte längre finns, små konstverk i sig själva. Totalt rör det sig om drygt 3200 bilder.

För att detta ska fungera fullt ut behöver våra söktjänster bli flerspråkiga, det är de inte idag men det finns med i våra planer för framtiden.  Den som lever får se…

>> Johan Carlström jobbar med webbfrågor på Riksantikvarieämbetet.

En titt på Hästveda


Kalkmålningar i Hästveda kyrka efter konserveringen 1940. Foto: Axel Kulle

Flytten till Visby är klar, men arkivet och biblioteket är kvar i Stockholm med sina stora magasin och allt vad de innehåller…

I arkivet tittar jag ibland på något i den stora arkivserie som är ordnad efter landskap och stad eller socken. (Serie F I, Antikvarisk-topografiska dossierer, som påbörjades 1880. Se Visual Arkiv.) Här finns handlingar fram till idag som berättar om vad som har hänt på en viss ort med fornlämningar, kyrkor, byggnadsminnen och annat som berör kulturmiljön.

Vad hittar man till exempel för spännande om Hästveda socken i Göinge i Skåne? En socken med ett samhälle som ligger på södra stambanan mellan Osby och Hässleholm och som man ibland åker förbi med X2000 utan att ens hinna läsa stationsskylten.


Bondgård i Essetorp i Hästveda socken. Teckning från 1909 av skriftställaren Pehr Johnsson i Broby. Källa: ATA

Här är några exempel på vad jag hittade i arkivmapparna:

  • Handlingar visar att Hästveda kyrka från tidig medeltid har förstklassiga kalkmålningar av Everlövsmästaren från slutet av 1400-talet. Målningarna togs fram och konserverades 1940 av konservatorn Axel Kulle från Malmö (se bilden ovan).
  • Ett brev från korpralen Sven Nilsson från 1945 uppmärksammar en historisk gravplats på Rävninge byallmänning. Enligt ortens berättelser stod här ett slag mellan danskar och svenskar (i början av 1700-talet). De stupade begravdes på platsen, där det också finns två forntida högar. Efter en besiktning av landsantikvarien Harald Olsson 1946 fick lantbrukaren Arvid Persson uppdraget att mot en ersättning på 40 kronor snygga upp och röja enbuskar på området, vilket han utförde “väl och omsorgsfullt”.
  • Flera arkeologiska rapporter från Riksantikvarieämbetets undersökningsverksamhet (UV Syd) är gjorda i samband med vägdragningar eller husbyggen. Bland annat har man undersökt ett gravfält från vendel- och vikingatid. (En sökning i Fornsök visade att det finns inte mindre än 152 registrerade fornlämningar i Hästveda socken.)

Detta och mycket mer…ibland är det svårt att slita sig…för det är kul att resa i tid och rum!

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Text att bita i


Rosendals slott. Uppfördes åren 1823-27 för kung Karl XIV Johan, av arkitekt Fredrik Blom. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ.

Under mitt arbete med J. W. Gerss och Lars Cedergren (akvareller av Visbys ruiner till Kulturmiljöbild) har jag stött på ett kungligt brev i arkivet…som ett maffigt stilprov på ämbetssvenska från 1836. Läs och begrunda:

CARL JOHAN med Guds Nåde Sveriges Norriges Göthes och Wendes Konung

Wår synnerliga Ynnest och Nådiga Benägenhet med Gud Alsmägtig Tromän och Tjenare, samtlige Ledamöter i Wår Witterhets- Historie- och Antiqvitets Akademie! Med anledning af Eder, uti infordradt utlåtande öfwer Wår Befallningshafwandes på Gotland underdåniga skrifvelse den 31 December 1833 angående anslag af allmäna medel till de i Wisby befintlige fornlemningars iståndsättande och fredande, gjorde underdåniga hemställan, hafwe WI i Nåder bifallit, att de af Capiten Mecanicus J. W. Gerss, på allmän bekostnad, öfwer nämnde fornlemningar författade originalritningar, med beskrifning dertill, må till Eder öfwerlemnas för att af Eder förwaras, Och anbefalle WI nu Wårt Öfwer Intendents Embete besörja, det sådant varder behörigen werkstäldt. Med förständigande hwaraf till swar WI befalle Eder Gud Alsmgtig Synnerligen Nådeligen.           Stockholms Slott den 16 December 1836.

Carl Johan
/H.G. Danckwardt

Glasklart? Brevet som är skrivet av en ämbetsman H. G. Danckwardt och undertecknat av Karl XIV Johan ger klartecken för att J. W. Gerss akvareller av ruinerna i Visby från 1807 ska överlämnas från Överintendentsämbetet (föregångaren till Byggnadsstyrelsen och Statens fastighetsverk) till Vitterhetsakademien. Hur begripligt skulle brevet ha varit för en samtida läsare ur allmänheten? Lättillgänglig svenska i ämbetsskrivelser stog nog inte så högt upp på dagordningen 1836…

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Svart på vitt

Varför är det så himla fascinerande med gamla foton? Jag är beroende av en glutt i Kulturmiljöbild några gånger i veckan, denna upplevelse kompletteras med en sväng på flickr där man kan kika på gamla fotografier från hela världen. Tanken på Riksantikvarieämbetets klimatarkiv som är fullt med gamla glasnegativ gör mig alldeles trånsjuk…

Kan det vara att man är uppväxt med TV-programmet Svart på vitt med Hans Villius och Olle Häger? Hur som helst så skulle jag i sann Hans Villius-anda vilja lyfta fram några fotografier ur Kulturmiljöbild. Den här flickan dyker upp på flera bilder – en riktig djurvän, verkar det som. Hon visar inte sitt ansikte på en enda bild. Är hon blyg, eller märker hon inte att hon blir fotograferad?


Sameflicka med hund, Satisjaure, Lappland 1958. Fotograf Björn Allard.


Sameflicka med get, Satisjaure, Lappland 1958. Foto: Björn Allard.

Här dyker hon upp igen, till vänster i bilden.


Sameviste, Satisjaure, Lappland 1958. Foto: Björn Allard.

Kul också att upptäcka att min gamla släkting och barndomsidol Hanna Rydh har knäppt några av motiven i Kulturmiljöbild. Här är kyrkstallarna vid Rättviks kyrka 1916.


Foto: Hanna A Rydh

>> Sophie Jonasson jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.

På gång i Kulturmiljöbild – Gerss och Cedergren

Två spännande samlingar ur arkivets handteckningssamling är under arbete för att tillgängliggöras i Kulturmiljöbild. Det rör sig om drygt 100 akvareller och ritningar som visar de medeltida ruinerna i Visby och några andra socknar på Gotland.

Arkitekten Jacob Wilhelm Gerss dokumenterade 1807 de medeltida ruinerna i Visby på uppdrag av Överintendentsämbetet (motsvaras idag av Statens Fastighetsverk). I hans spår följde lantmätaren Lars Cedergren som på eget bevåg gjorde en liknande inventering, troligen 1816.

En närmare presentation av de båda herrarna och deras arbete kommer när projektet är klart, men vi börjar med att visa ett par smakprov, med en jämförelse från det nutida Visby.

Helge Ands ruin (ovan) i Visby avbildad från nordost, med domkyrkan Sankta Maria till vänster i bilden. Bilden visar också den omgivande bebyggelsen med enkla trähus och inhägnader. Akvarellerad teckning av J. W. Gerss från 1807.

Samma ruin (ovan) avbildad ur samma vinkel av Lars Cedergren, troligen från 1816. Man frågar sig om Cedergren medvetet uteslutit omgivningarna för att visa en renare bild av ruinen eller om något av bebyggelsen också har rivits sedan Gerss gjorde sin dokumentation 1807.


Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ.

Ett nutida foto av Helge Ands ruin (ovan), taget ur en annan vinkel, från Norderklint. Mycket har förändrats under de nästan 200 år som skiljer bilderna åt.

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.

Vi möts på nya sidan “Arkiv och bibliotek”


Informationstorget IRL. Foto: Bengt A Lundberg

Webbgruppen på Riksantikvarieämbet arbetar oförtrutet på att förenkla och förbättra kommunikationen med webbplatsens användare. Turen har nu kommit till sidan “Informationstorget” som numera heter “Arkiv och bibliotek“. Den nya sidan fokuserar på våra arkiv- biblioteks- och bildtjänster samt bokhandel och erbjuder länkar och genvägar till efterfrågad information. Tanken bakom nya sidan är att visa upp spektrat av tjänster på Informationstorget samt att bespara användaren flera musklick för att nå information och källor som används ofta. Synpunkter mottages gärna.

Saknar du ingångar till Riksantikvarieämbetets digitala tjänster på nya sidan, så kan jag informera om att du hittar alla i toppmenyn under rubriken “Söktjänster”.

>> Gun Larsson är dokumentalist (informatiker) på Vitterhetsakademiens bibliotek och arbetar där med webb, informationssökningar och användarundervisning.

Det analoga fornminnesregistret i graven


Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ

Det analoga Fornminnesregistret med sina 10.000 inventeringsböcker och 40.000 kartor, har slutgiltigt arkiverats på ATA (Riksantikvarieämbetets antikvariskt topografiska arkiv).

Materialet som insamlats genom fältinventeringar sedan 1938 består av anteckningsböcker med beskrivningar i blyerts, med kaffefläckar och tillplattade myggor (Norrlandsböckerna) samt ekonomiska kartor, som blivit sammetsmjuka av alla utlån. Det har sin charm att hålla i det materialet.

Borta är besökaren som medförande sin metalldetektor ville titta på kartor för att kolla var han inte fick leta (!).

Idag har vi nya Fornsök, ett fantastiskt redskap där databaserna från Riksantikvarieämbetet, Statens maritima museer och Sjöfartverket slagits samman. Vi sitter hemma och får information om över 1,7 miljoner lämningar, till lands och till sjöss.

Efter 70 år är nu en epok i graven.

>> Gunilla Edenström jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet