Archive for the 'Byggnadsvård' Category

The Building Conservation Conference

Carlingford. Foto: Cecilia Rönnerstam

Hur undviker man fallgropar och problem när man ska välja sten för konservering och stenbyten på kulturhistoriskt intressanta byggnader? Vad gör man när originalstenbrotten är stängda, hur väljer man ersättningssten och vilka tester kan man göra? Detta diskuterades bland experterna på the Natural Stone Show i London.

Flera mycket intressanta föreläsningar hölls den 16-18 mars på the Building Conservation Conference som ägde rum i anslutning till mässan.  I Storbritannien har English Heritage noterat att allt fler väljer att köpa billigaste möjliga sten, vilket ofta är importerade stensorter från Kina eller Indien som är oprövade i engelskt klimat och som inte stämmer överens utseendemässigt med den inhemska byggnadstraditionen.

De flesta av de historiska stenbrotten är antingen stängda idag eller drivs av endast ”en man och en hund” och har svårigheter att leverera de mängder sten som behövs till större projekt. De engelska, irländska och skotska erfarenheterna är av stort vikt även för svenskt vidkommande eftersom våra problem att hitta ny utbytessten med rätt egenskaper till våra kulturbyggnader är desamma. Kungliga Slottet i Stockholm är ett mycket aktuellt exempel på detta.

Hur väljer man sten och stenbrott?

Michael Poultney, vd för Albion Stone som bryter Portlands kalksten berättade om vad man som beställare bör titta på när man besöker ett stenbrott för att välja sten. Han betonade vikten av flera besök i brottet vid stora beställningar. Att välja och beställa stora kvantiteter sten på distans eller med utgångspunkt från en liten provbit på kanske några kvadratcentimeter är inget han rekommenderar. Sten är ett levande material och dess utseende och egenskaper kan variera kraftigt från en period till en annan – även när stenen är bruten i ett och samma stenbrott – och denna variationsbredd upplevs bäst på plats i brottet.

Han betonade också vikten av etik. Säkerhet för personalen, moderna maskiner och utrustning och värnande av miljö och natur kostar pengar. Om ett företag erbjuder oerhört billig sten så bör man fråga sig hur den kan vara så billig. Slutligen påpekade han att man bör komma ihåg att undersöka lyft- och transportmöjligheterna av sten från brottet till ditt byggprojekt innan man väljer stenbrott.

Vilka förväntningar kan man ha på den nya stenen?

Dr Tim Yates betonade att man måste ställa rimliga förväntningar på vad den nya stenen ska kunna åstadkomma. Många beställare hoppas på att hitta en sten som skall se likadan ut som originalstenen men ändå ha bättre egenskaper (helst vara underhållsfri och vara för evigt) samtidigt som den skall vara billig. Detta är inte möjligt. Inför ett stenbyte får man först diskutera igenom vilken restaureringsideologi man avser att följa inom projektet. Vill man att:

- den nya stenen ska vara exakt likadan som originalet;

- den nya stenen ska vara bättre än originalet; eller vill man

- ha bästa praktiska lösning (till minsta kostnad).

Man får sedan lista de kriterier för stenen som man anser vara viktigast till projektet och vara beredd på kompromisser. En kravlista kan till exempel vara att: 1) stenen skall vara en sandsten 2) den skall vara gul, specificera acceptabel nyans och variation 3) den skall inte vittra mer än 2 mm på 100 år.

När man valt vilka egenskaper man anser vara viktigast för byggprojektet så kan man genomföra tester på några utvalda stenar från olika stenbrott/leverantörer utifrån dessa önskemål. Att genomföra stentester är kostsamt, man kan därför inte genomföra alla existerande stentester på alla på marknaden tillgängliga stensorter, utan man måste vara beredd på att göra ett mycket begränsat urval. Men glöm inte att hantverket alltid påverkar slutresultatet vid ett stenbyte oavsett hur många kvalitetstester som gjorts på stenen innan, påpekade Tim Yates avslutningsvis.

Vad gör man när originalstenbrotten är stängda?

I England har byarna fått sina karakteristiska utseenden av den sten som har brutits på orten. Detta gör att en by särskiljer sig från en annan när det gäller byggstenens utseende. Vad gör man när de historiska stenbrotten inte är i bruk längre? I England har man kunnat se hur allt mer sten importeras men att dessa stensorter förvanskar utseendet på de inhemska kulturhistoriskt intressanta byggnaderna.

För att skydda de inhemska stenbrotten och byggnaderna har English Heritage initierat ett samarbetsprojekt med British Geological Survey för att skapa en nationell databas över de viktigaste kulturhistoriskt betydelsefulla stensorterna och stenbrotten. I denna databas ska man också kunna få information om var man kan hitta lämplig ersättningssten när orignalstenbrottet är stängt. Projektet heter the Strategic Stone Study och projektledaren är Tarnia McAlester från English Heritage. Databasen vid namn England´s Building Stone Pits kommer att tas i bruk under våren 2011.

Mer om föreläsningarna finns att läsa på www.kulturvardsforum.se

Kontakt: Helen Simonsson, Riksantikvarieämbetet
Foto: Cecilia Rönnerstam

Handböcker på webben – rättigheter och möjligheter

Det vore ju jättebra om våra handböcker gick att läsa eller ladda ner från Internet! Då kunde vi hänvisa personer med frågor om vård av museisamlingar och kyrkliga samlingar till dem. Det kan väl inte vara så svårt att göra om dem till pdf-filer och lägga ut, tänkte jag. Jag letar reda på filen och ser till att den kommer ut!

  • Den ena boken, Att vårda en kyrka (pdf), var skriven 2004, hade en redaktör och bilder där rättigheterna tillhörde Riksantikvarieämbetet, tre enskilda personer samt ett företag. Den var utgiven hos Verbum förlag och i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan.
  • Den andra boken däremot, Tiden tand (pdf), var skriven 1999 av 22 olika författare och hade en illustrationsförteckning som var 1 ½ sida lång. Den var utgiven på Riksantikvarieämbetets eget förlag.

Jag trodde först att utmaningen skulle vara att hitta filerna, men det visade sig vara det lättaste. En värld av frågetecken hopade sig framför mig. Vad hade författarna för rättigheter? Kommer de som har bildrättigheterna att vilja ha en så stor ersättning så att vi får ta bort bilderna? Ingen hade nog tänkt att dessa böcker skulle kunna läggas ut på webben och på så vis få större spridning, det var ju inte så vanligt 1999. Efter samråd med vår verksjurist Emma Grimlund och verksamhetsutvecklare Johanna Berg kunde vi hitta några vägar att gå.

Verbum förlag kontaktades angående boken Att vårda en kyrka och de skrev över rättigheterna på Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan. Både Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan var intresserade av att den spreds, så där fanns inga problem. Även redaktören och de personer och företag (Anticimex) som bidragit med bilder var välvilligt inställda till att boken lades ut på webben.

Tidens tand då, med alla författare och bildrättsinnehavare? Jag fick helt enkelt kontakta dem alla via e-post och förklara att vi ville göra boken mer tillgänglig och be att om de hade några invändningar skulle de kontakta mig inom en månad. Även om det var mycket jobb med att hitta författarna var det roligt att höra ifrån dem. De var alla välvilligt inställda till att boken skulle bli tillgänglig på webben. En författare önskade till och med en ny release-fest! Även vad gäller bilderna tog det tid att leta upp alla rättighetsinnehavare, men vi kunde glädja oss åt att endast behöva betala för en bild, som kom från en kommersiell bildbyrå. Alla museer, övriga organisationer och privatpersoner lät oss lägga ut detta material utan kostnad.

Jag hoppas nu att böckerna ska bidra till att de som ansvarar och jobbar med vård av samlingar och kyrkor lättare kan hitta kunskap om bevarande och inspireras av böckerna. Nästa steg är att undersöka möjligheten till att få dem upplästa digitalt och möjligheten att beställa dem från ett Print on Demand-förlag.

>> Erika Hedhammar är konservator och jobbar med förebyggande konservering på Riksantikvarieämbetet