Archive for the 'Aktuellt' Category

Carl Curman når ut i världen – artikel i El País

Bosque de la Alhambra, Granada, Spain
Kvinnor och barn i skogen “Bosque de la Alhambra” i Granada. Lokaliserat av en Flickr-medlem. Foto: Carl Curman

Nu når Riksantikvarieämbetet mer och mer ut i världen med sina bildsamlingar. Nyttan och nöjet med att visa bilder på en global och social webb som Flickr Commons blev ännu mer uppenbar den 12 augusti, då en artikel om Carl Curmans spanska fotografier från 1878 publicerades i Spaniens största dagstidning El País.

En Flickr-medlem – “MoehAF” (Mokhtar Atitar de la Fuente) – kontaktade oss för ett tag sedan via Riksantikvarieämbetets sida på Flickr Commons. Han är bildredaktör på El País och ville skriva om Carl Curmans spanska fotografier.

Resultatet blev en utförlig artikel om bilderna, om Carl Curmans bakgrund och fotografiska verksamhet och om resan till Spanien 1878 som nygift med Calla Curman. Nyttan för Riksantikvarieämbetet med att visa bilder på Flickr och få hjälp med bildidentifikation beskrivs också.

Sacromonte, Granada, Spain
Sacromonte i Granada. Lokaliserat av en Flickr-medlem som också identifierade gator och en kyrka på bilden. Foto: Carl Curman

Gensvaret för artikeln – som också spreds via Twitter – blev enormt. Fredagen den 13:e registrerades 26 270 enskilda visningar på Flickr Commons av Riksantikvarieämbetets bilder eller bildström. Under fredag – söndag registrerades sammanlagt över 47 000 bildvisningar.

Flera av bilderna har sedan artikeln publicerades blivit lokaliserade genom Flickr-användarnas kommentarer och i “notes” (kommentarer som läggs in i bilderna). De har också identifierat byggnader, kyrkor, gator och annat. En diskussion pågår i kommentarer – om platser och om spanska dräkter och byggnader.

Internet är inte institutionellt eller nationellt – det är globalt. Vi söker upp världen – och världen tackar oss – inte bara konkret genom att uttrycka uppskattning, utan också genom att ge oss ny information som vi behöver för att höja kvaliteten på de samlingar vi förvaltar.

Ett annat givande möte – denna gång ett fysiskt – var ett besök jag gjorde på Library of Congress, the Prints and Photographs Division, i Washington, DC i början av juli. Där hade jag bland annat nöjet att diskutera Flickr Commons med amerikanska kollegor på den institution som tog initiativet till The Commons 2008. Vi pratade om det dagliga jobbet, om framtida planer och om våra gemensamma erfarenheter av hur otroligt bra det funkar att visa bildsamlingar på Flickr – om all hjälp vi får med taggning och bildidentifiering och om den uppskattning vi får av alla som “bara” är jätteglada över att vi visar bilderna och delar med oss.

>> Anna Boman jobbar med bildsamlingarna och Flickr Commons på Riksantikvarieämbetet.

Vem ska betala för digitalisering?

Om det och frågan om vem ska få titta på och använda det digitaliserade kulturarvet handlade DIK:s frukostseminarium om i Rindi denna almedalstisdag. DIK:s förbundsordförande Karin Linder inledde med att konstatera att digitalisering är ett ord som används flitigt av partierna idag. Karin fortsatte med att citera vad olika partiföreträdare sagt  i  ämnet vilket gjorde det tydligt att  digitalisering är ett vitt och något otydligt begrepp.

Den här morgonen var det digitalisering av kulturarvsinformation som avhandlades. Johanna Berg,  Riksantikvarieämbetet och Katarina Renman Claesson, doktorand i civilrätt (immaterialrätt) och rättsinformatik satt i panelen.  På fråga inledde Johanna med att konstatera att med de stora mängder analog kulturarvsinformation som finns vill det till att vi väljer ut vad som är viktigast att börja med och ha en klar idé om hur vi väljer.

Frågan om vem som ska betala diskuterades och jag uppfattade det som att panelen och de flesta i publiken var överens om att det inte var en intressant fråga. Medel måste hämtas från många håll och det viktiga är att information som är fri idag inte låses in när den digitaliseras.

Karin Linder, DIK och Johanna Berg, Riksantikvarieämbetet under frukostseminariet i Rindi.

Foto: Rolf Källman (CC-BY)

Men, är det verkligen meningsfullt att t.ex. digitalisera alla föremål av en rikt representerad kategori? Svaret är att det bara är i användningssituationen man kan svara på frågan. Genom att kombinera olika slags information på t.ex. ett kartskikt så kan informationen för en användare ofta bli många gånger mer intressant och användbar http://www.kringla.nu/kringla/

Och när vi gör våra prioriteringar, hur ska vi då  kunna välja ut det som kommer att vara mest intressant för framtida användare.  För mig är svaret det självklara, att om framtiden vet vi ingenting. Vi kan bara välja utifrån vad vi själva sätter upp som viktiga kriterier. Vi måste tänka nu och långsiktigt på samma gång och tydligt redovisa hur vi resonerat. Då är också chansen störst att det vi lämnar efter oss blir intressant även i framtiden, om inte av andra skäl, så åtminstone som ett avtryck av vår egen tids syn på samhälle och kulturarv. Och så var det det här med finansieringen. Självklart måste det tillföras resurser, men vi måste också städa på vår egen trapp och sluta satsa pengar på projekt som inte har en plan för långsiktig drift och förvaltning eller på parallella insatser och dubbelarbete utan samverkan och samordning.

Att twittra eller inte twittra

För mig som veckopendlare började Almedalsveckan först idag. Men inte riktigt…för trots det fantastiska sommarvädret gick det inte att låta bli att i går smyga sig in framför datorn och titta på livesändningen från Talkshowen Sociala mediaakuten http://bit.ly/aFJEZq där Joakim Jardenberg och Brit Stakston varje förmiddag under veckan samlar intressanta gäster för samtal kring sociala medier.

Foto: Lars Lundqvist (CC-BY-NC-SA)

Som statstjänsteman och övertygad om sociala mediers kraftfulla möjligheter i det dagliga arbetet möts man ofta av kollegors oro för att man genom att använda sociala medier ska hamna i situationer där man inte bör vara eller har svårt att ta sig helskinnad ur. Och visst är det så, och det gäller även när man som statstjänsteman skriver brev, mejlar eller pratar i telefon. Man måste alltid tänka på vad man säger och hur man säger det. På den punkten är det ingen skillnad när man kommunicerar via sociala medier. Men när allt blir mer öppet, transparent och ”nära”, så det är ju inte så konstigt att en tjänstemän ofta känner sig ängslig eller t.o.m. ”livrädd att man kan komma i konflikt med sitt uppdrag och sin tjänsteutövning” som Suss Forsmann Thullberg på myndigheten för yrkeshögskolan (YF) uttryckte sig som gäst hos Joakim och Brit.
Suss Forsman berättade om att sociala medier är ett utmärkt sätt för YF att komma i kontakt med medborgarna ”en myndighet driver inte opinion, men det är ett enkelt sätt att prata med folk”. Och hon trodde inte på att staten bör ta fram regler för hur statstjänstemän ska använda sociala medier, utan att det viktiga är att det man säger och gör är förenligt med det uppdrag man har och att vi pratar öppet om det.  Så fram för att bygga vidare på nätverk som digitala staten http://digitalgov.ning.com för att dela med sig av erfarenheter och diskutera hur vi gör för att kontinuerligt utveckla dialogen med medborgarna.

En återfunnen medeltida runinskrift från Fole

Antalet kända runinskrifter i hela Sverige uppgår till omkring 3 800 om man bara räknar dem som har tillkommit fram till och med 1500-talet. Detta kan samtidigt bara vara en bråkdel av alla de inskrifter som en gång måste ha skapats.

Runforskningen har en lång historia som sträcker sig ända tillbaka till slutet av 1500-talet och pionjären Johannes Bureus. Det var han som först började undersöka och avbilda runstenar, och lade därmed grunden inte bara för runologin utan också för hela den antikvariska forskningen i Sverige. Det arbete som Bureus och hans efterföljare gjorde är mycket värdefullt, eftersom många runinskrifter senare har skadats eller försvunnit. Det betyder dock inte att man alltid kan lita blint på det som äldre tiders antikvarier har meddelat.

1801 besökte fornforskaren C. G. Hilfeling Fole kyrka på Gotland och fann där bl.a. en medeltida gravhäll, som förutom nästan oläsliga runor också bar ”påhuggne Insignia, af ett Ris, en Färla, och det fordom brukade ABC-brädet, kalladt Abecetan”. Av dessa symboler drog han slutsatsen att stenen hade lagts över ”en ifrig och sträng Scholemästare”. Gravhällen finns bevarad och det mesta av det som Hilfeling ritade av går fortfarande att urskilja.

Om man får tro andra uppgifter ska det ha funnits ytterligare en runristad gravhäll vid Fole kyrka. J. G. Liljegren nämner den i Run-urkunder (1833), men uppger att inskriften är ”utplånad”. Carl Säve såg den också 1854, men meddelar att den är ”alldeles oläslig”. I början av 1900-talet upprättade apotekaren och fotografen J. W. Hamner ett register över gotländska runinskrifter och han skriver där:

Vad Liljegren menar med sitt citat har jag ej kunnat klara ut. Hilfeling upptager blott en sten från Fole. Ovisst är alltså om denna någonsin funnits. Att C.
S[äve] säger – alldeles oläslig 1854 – behöver ej betyda mycket då nu flere stenar utan någon text alls – alltid alldeles oläsliga – finnes nu på Fole k[yr]k[o]-
g[ård]. Denna ”Runsten” kan saklöst slopas.

I samband med lite kompletterande fältarbete för den tredje delen av Gotlands runinskrifter besökte vi för ett par veckor sedan Fole kyrka och tittade då på den gravhäll som Hilfeling hade avbildat. Tillsammans med några andra medeltida gravhällar står den fastklamrad mot en bod på kyrkogården. Detta arrangemang är relativt nytt, och så sent som i början av 2000-talet låg många av gravhällarna oåtkomliga i staplar intill kyrkogårdsmuren.

Medan vi diskuterade den svårlästa inskriften och de märkliga ”insignerna” upptäckte vi plötsligt att även den korsförsedda gravhäll som står uppställd till vänster om stenen verkade bära spår av mycket skadade runor. Vädret var gråmulet och det var svårt att vara riktigt säker. I torsdags var vi åter där – nu i strålande solsken – och vi kunde utan tvekan fastslå att det rör sig om runor. Kanske har någon annan uppmärksammat dessa redan tidigare, men upptäckten har i så fall inte nått (run)forskarvärlden.

Av allt att döma är detta samma gravhäll som Liljegren registrerade 1833 och som Säve såg 1854. Hur många av runorna som kommer att kunna identifieras och om någonting går att tolka vet vi ännu inte, men säkert är att ytterligare en inskrift kan läggas till den svenska runkorpusen.


Detalj av en del av runinskriften längs stenens vänstra kant.
Bl.a. ser man till höger troligen en bindruna mellan a och s.

>> Magnus Källström är forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet.

PS. Vill du veta mer om gravhällen över den stränge skolmästaren och andra runinskrifter i Fole, läs Thorgunn Snædals artikel i den preliminära utgåvan av Gotlands runinskrifter 3. DS

Runringen från Väskinde

I ATA finns ett brev från arkeologen Mårten Stenberger till professor Elias Wessén. Brevet är daterat den 16 september 1944 och Stenberger skriver där:

”I samtidigt härmed avgående assurerat postpaket översändes härifrån till Dig en nyligen till Gotlands fornsal inlämnad medeltida fingerring med runinskription. Det enda jag f.n. vet om proveniensen är att ringen hittats i ett potatisland i Väskinde socken. Jag hoppas kunna förvärva ringen för Fornsalens räkning och då samtidigt få närmare fynduppgifter. Jag vore nu tacksam, om Du ville visa oss vänligheten att tyda inskriften och därefter återsända ringen hit.”

Detta är de enda uppgifter som hittills har varit kända, och som runforskare undrar man givetvis vad som hände. Var det inga runor? Kom ringen bort på posten? Eller blev den kvar någonstans på fastlandet efter kriget?

En av tjusningarna med forskning är att man ofta hittar något annat än det man letar efter, inte minst i arkiv eller på nätet. Nyligen sökte jag på skoj efter runristade föremål i den digitala katalog som Gotlands Museum har lagt ut, och snubblade då över en katalogpost, som fick mig att haja till. Det handlade om en medeltida fingerring av brons, hittad i en åker 100 meter väster om Klintegårda i Väskinde. Ringen uppgavs bära en graverad runinskrift och hade förvärvats av museet 1945.

Givetvis måste det vara den saknade ringen från Väskinde! Ett par frågor återstod dock: Var det verkligen runor och skulle texten gå att tolka? Av den digitala katalogen framgick att något borde finnas avritat i originalkatalogen, så jag tog snabbt kontakt med Gotlands museum, som lovade att skaffa fram en fotostatkopia.

I tisdags fick jag den i min hand och kunde där läsa följande runor:

dvs. guþ · sihni · þen · sumik · gierði, vilket givetvis betyder “Gud signe den som gjorde mig”

Runorna är tydligt medeltida, och man känner igen vissa typiska gotländska runformer som t.ex. den höga s-runan och m-runan med ensidig bistav, vilket visar att inskriften måste ha tillkommit på ön.

Därmed har den gotländska runkorpusen utökats med ännu en inskrift, men det återstår naturligtvis att undersöka runtexten i original, och se om det går att säga något mer. En fortsättning utlovas därför.

>> Magnus Källström är forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet.

Danmark lanserar “1001 fortællinger”!

Bild med texten 1001 fortaellinger
Foto: www.kulturarv.dk

Idag den 5 maj, lanserar Kulturarvsstyrelsen i Danmark en stor webbsajt, ”1001 fortællinger om Danmark”. Det är Danmarks första sociala medieplattform som handlar om kulturarv och kulturmiljö och riktar sig till danska och utländska turister som söker inspiration till en söndagsutflykt eller längre resa, museer och lokala arkiv som kan bidra med eget material till sajten, men det är även tänkt att “1001 fortællinger” ska kunna användas i utbildningssyfte och för historieförmedling. Alla som vill kan bidra med kommentarer, foton och berättelser om sina platser i Danmark som innefattar allt från slott till koja: gravhögar, motorvägsbroar, monument, megaliter, mentalsjukhus, fynd och forntidsminnen.

En rad kända profiler i Danmark, som Suzanne Brøgger, Holger Bech Nielsen och Pernille Rosendahl har redan lagt upp berättelser kring sina favoritplatser i Danmark. Med endast ett klick via nätet, mobilen eller GPS kan man direkt få tillgång till ”1001 fortællinger” vilket gör det möjligt att cykla eller köra runt i städer och på landet och samtidigt ta del av all den information som finns tillgänglig på sajten, likaså kan du själv bidra med dina egna upplevelser! Se ett nyhetsinslag om “1001 fortællinger” här.

Fokus för ”1001 fortællinger” ligger alltså på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser och upplevelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för kulturmiljön och stimulera till ett aktivt användande, precis samma tankegångar som med Riksantikvarieämbetets community Platsr som just nu är under uppbyggnad. ”1001 fortællinger” är också ett systerprojekt till Platsr och vi kommer att träffas i Visby i mitten av juni, tillsammans med norska ”Digitalt Fortalt”, för att diskutera vidare hur vi kan samverka för ett nordiskt nätverk för digital storytelling.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Störningar i trafiken

Uppdatering 2010-04-17 Här kommer en liten statusuppdatering. Igår kväll lyckades vi få igång www.raa.se och Platsr på reservmaskinen och arbetet med reservservern har gått bättre än befarat så nu är Fornsök igång igen. Läs även på vår Facebooksida.

/Pär R

Vi har tyvärr problem med en havererad databasserver vilket innebär stora störningar i FMIS, BBR, K-Samsök. Platsr, Kringla samt externa webben. Vi jobbar intensivt på att få igång tjänsterna på en reservmaskin. Vi återkommer när vi är igång igen.

>>Pär Rasmusson – IT-chef

Half a million views on Flickr Commons – and a new set created

Château Gaillard Castle at Les Andelys, Normandy, France
Château Gaillard, France. Photo by: Unknown

The 500 000 view on our photos on Flickr Commons were registered today (March 29th). This shows us how well our photos have been received and appreciated by the large audience on Flickr. We’ re more than happy about that! :-)

The Swedish National Heritage Board has also created a new set on Flickr Commons called “Old Europe“. It will show photos from different European countries, taken about 100 years ago or later.

Town street in Rouen, Normandy, France
Street in Rouen, France. Photo by: Unknown

The countries represented are –  in random order – France, Estonia, Germany, Norway, European Russia, Bulgaria, the Czech Republic, Italy, Northern Ireland, Scotland and Shetland in the UK.  The main motives are towns, ancient monuments and different kinds of buildings in urban or rural environments.

We hope that the observant Flickr members will help us identify buildings and places in the images. Come join us on a tour in Old Europe, beginning in France.

>> Anna Boman is a member of the Flickr team at the Swedish National Heritage Board

March 17th – A year on Flickr Commons

Children at runic inscription from 1678, Risinge, Östergötland, Sweden
Children at runic inscription from 1678, Risinge, Östergötland, Sweden, 1893. Photo: Erik Brate

On March 17th, the Irish celebrate Saint Patrick’s Day. At the Swedish National Heritage Board we celebrate 1 year of successful and rewarding presence as the first Scandinavian agency or institution on Flickr Commons, an international  photo sharing site where cultural heritage institutions (currently 33) from all over the world show copyright free photographs from their collections.  http://www.flickr.com/commons/

A year ago, the Flickr Commons team of the Board (Lars Lundqvist, Sophie Jonasson, Johan Carlström and Anna Boman) uploaded some 100 images from Sweden and Europe in the late 1800s, taken by the physician and amataur photographer Carl Curman. The images went online and the response was immediate. Over 80 000 views were registered after the first week. Numerous newspapers and blogs as well as the Swedish Radio caught the news – efficiently spread through social media except from a blog post and an article published on the Board’s own website.

View from Katarina Lift, Stockholm, Sweden
Photo: Carl Curman, 1890

More collections and sets
The uploading went on and the initial collection “Carl Curman” was on September 1st followed by a collection “Old churches and Ancient monuments“. In February this year the Set “Autochromes of Villa Bonnier” was launched. Today – a year after the release - our photos on Flickr Commons have been viewed more than 482 600 times.

So far, 467 of the photos have been commented on by the Flickr community members and about the same amount has been marked as favorites in various degrees. The photos have been tagged by the members with nearly 1000 different tags and shown in different groups and galleries on Flickr.


User generated content = value!

Especially rewarding has been the interaction with the Flickr community. One of the reasons the Board wanted to try a Web 2.0 photo service was to allow the general public to contribute their knowledge and in that way improve our own data on the photos. It all fell out extremely well – the Flickr community has given us new and valuable information, helped us locate unidentified photos, corrected errors in our data, added tags to increase the searchability, and not the least - given us a lot of positive input on our photographs in terms of pure estimation :-)


Unidentified photos are unidentified no more

Tonsåsen Sanatorium, Valdres, Norway
Tonsaasen Sanatorium, c. 1890. Photo: Carl Curman

Two German photos by Carl Curman were identified by the Flickr community after an appeal to help us locate them was published on the German Flickr Blog and also found its way to German Wikipedia. A couple of photos from Norway were located with the help of Norwegian “ABC Nyheter” and its readers after a journalist caught on Twitter that we needed help to identify and wrote a series of articles about it.

Another reason the Board joined Flickr Commons was to make images from its holdings available to a wider and mostly new audience. Today more than 1 450 Flickr members have added the Board as their contact on Flickr. New users have also been guided to the Board’s own photo database online Kulturmiljöbild since every photo the Board show on Flickr is linked directly to the photo page in the database.


Common Ground

On October 3d the Board participated in the global event of  “Common Ground”  where several of the institutions from the Commons in their home towns presented a slide show with photos from the Commons voted by the Flickr members. About 250 interested visitors joined the Flickr Commons team of the Board to watch the slide show and chat with us in St. Karin’s medieval church ruin in Visby.

Järsnäs Church, Småland, Sweden
Järsnäs Church, Småland, Sweden, 1920s. Photo: Unknown

Ever since the beginning there has been a large interest in media, blogs and the surrounding world of what happens when an agency like ours uses a social web service as Flickr Commons. We’re pleased to tell that our experience is entirely positive and that no clouds have darkened the sky (except perhaps a few spam links in comments, immediately erased by Flickr staff when reported).

Finally, we’re happy to continue uploading copyright free photographs from our collections. Some pics from Old Europe will soon be presented… Welcome to view and share them with us on Flickr Commons! http://www.flickr.com/photos/swedish_heritage_board/

>> Anna Boman is a member of the Flickr team at the Swedish National Heritage Board

Autochromes on Flickr Commons

Villa Bonnier, Stockholm, Sweden
Photographer: Unknown

A smaller collection of autochromes from the Swedish National Heritage Board has now been launched on Flickr Commons in a new Set.

This Set, called “Autochromes of Villa Bonnier“, contains 17 autochromes from the early 1930s (photographer unknown). They all show the exterior and the garden of a former private dwelling house in central Stockholm, called Villa Bonnier after its originator, the Swedish publisher Åke Bonnier Senior (1886-1979). Villa Bonnier was designed by the Swedish architect Ragnar Östberg (who also created the Stockholm City Hall). The Villa was built in 1927, and left by will to the Swedish State in 1981. Today it’s under special care as a listed state-owned historic building.

Villa Bonnier, Stockholm, Sweden
Photographer: Unknown

The autochrome method was an early colour photography process, invented by the French Lumière brothers in the first years of the 20th century, and replaced by colour film about 1935. A kind of diapositives, which couldn’t be copied, were developed through a special method that exposed glass plates covered with dyed potato starch grains.

We’re happy to show and to share these colourful pictures of a unique Swedish building. Welcome to view them on Flickr!

>>Anna Boman is a member of the Flickr Commons team at the Swedish National Heritage Board