Archive for the 'Besöksmål' Category

Tips inför utflykten


Foto: Carl Curman, okänd datering

Vad är egentligen stenröset uppe på höjden? Vad är det för konstiga kullar i hagen bakom ladan? Det är sommar, vissa av oss är tillbaka på jobbet medan andra är mitt uppe i semestern. Då vi gärna rör oss ute i naturen på semestern så tänkte jag tipsa om några av våra (och andras) e-tjänster som kanske kan förhöja upplevelsen av utflykten.


Före utflykten

Vi på Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser varav två kan vara användbara inför utflykten; Fornsök och Bebyggelseregistret. Dessa innehåller information om alla hittills kända fornlämningar samt skyddad historisk bebyggelse. Vill du göra en mer allmän sökning så rekommenderas Kringla vilket är en samsökstjänst som söker ner i ett 20-tal minnesinstitutioners databaser (inklusive Forsnök och Bebyggelseregistret). Kanske finns det äldre foton från platser som du brukar besöka?


Under utflykten

Det händer att man stöter på former ute i landskapet som man blir nyfiken på men som man inte haft möjlighet att kolla upp i förväg. När detta händer rekommenderar jag att du har laddat ner Kringla för mobilen (i dagsläget endast för Android-telefoner). Med denna app kan du få reda på vad som finns i närheten (byggnader, fornlämningar och koordinatsatta fotografier) med hjälp av GPS:en i din smartphone, på plats ute i landskapet. Har du istället en iPhone så finns det en app som heter Fornfynd där du kan söka fram fornlämningar. Fornfynd är inte utvecklad och förvaltad av Riksantikvarieämbetet men använder samma information som Kringla via K-samsök.

Efter utflykten
Alla har vi platser vi känner lite extra för och som vi kan berätta historier om. Dela med dig av din historia om dina platser på Platsr, Riksantikvarieämbetets community. Du kan lägga till text, ladda upp bilder och diskutera med andra. En ganska ny funktion är att du kan använda ditt Facebook-konto för att logga in.

Jag fick f ö ett supportmail till Kringlas e-postlåda från en användare som heter Eva och som avslutade vår konversation med: “Det här är som släktforskning fast med gamla hus och sånt i stället.”

Spot on! :)

>>Johan Carlström är systemansvarig för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Hälsosamt mobil


Foto: Lars Lundqvist

Visst är det så att kulturmiljö och hälsa hänger samman. Vem har inte gett sig ut på upptäcktsfärder för att kolla in något spännande, i stan eller på landsbygden? Och ofta behöver man ta i litet i en uppförsbacke för att komma fram till målet. Men det gör man ju gärna, eller hur? Vi menar, man vill ju trots allt se det där och få en upplevelse! Det där som är kul, spännande och kanske litet tankeväckande.

Sambanden mellan kulturmiljö, landskap, friluftsliv och hälsa lyfts fram alltmer under senare år. Natur- och kulturlandskapet utgör en bas och grundförutsättning för friluftslivet. Och hälsa handlar inte bara om bra kondition och svällande benmuskler utan lika mycket om psykiskt välbefinnande och de goda relationerna.

Historiska platser och landskap, urbana och agrara, är viktiga samhällsresurser som bidrar till människors livskvalitet och ökat engagemang för den egna miljön. Attraktiva miljöer lockar människor i olika livssituationer och med olika bakgrund och ökar möjligheten till möten mellan såväl generationer som mellan nya och gamla svenskar.

I det här sammanhanget får man inte glömma bort den kraftigt ökande kulturarvsturismen. Vi ser idag hur ”produktionslandskapet” i allt högre utsträckning också blir en arena för rekreation och upplevelser av olika slag.

Allt tyder på att kulturarvet blir en allt mer efterfrågad faktor i en god livsmiljö. Det ökar naturligtvis kraven på ett ökat intresse för bevarande med ökat lokalt engagemang. Avgörande är att kulturarvsfrågorna i kommunernas fysiska planering får ett större genomslag!

Tekniken har en viktig roll att spela här. En roll att stötta upplevelser och lusten att upptäcka. Mobiltelefoner har blivit mer lika små datorer som dessutom har (video-)kamera och GPS. Vem som helst kan enkelt skicka media i realtid över hela världen. Om man vill. Samtidigt finns nu allt mer fritt tillgängligt om historiska spår i landskapet. Teknik och information är viktiga byggklossar för att skapa nya möjligheter att stimulera till nya upplevelser, lust och lärande.

Idag utvecklar företag och enskilda applikationer (”appar”) till mobiltelefoner. Dessa appar utnyttjar mobilens alla funktioner på nya och kreativa sätt. Ett exempel är kraftfulla ”sökverktyg” som baseras på så kallad Augmented Reality-teknik. Det finns även oanade möjligheter till spel och lek i sociala medier. Mobiler är centrala i unga människors vardagsliv, grupper som snabbt plockar upp ny teknik. Alltmer plockar nu även äldre generationer upp tekniken, inte sällan stimulerade av yngre individer.

Idag är det kanske främst geocachare som förenar ny teknik med friluftsliv. Men nu när även mobiltelefoner har GPS och andra funktioner finns nya möjligheter för nya, kreativa lösningar som kan stimulera till ett aktivt friluftsliv. Har du några funderingar kring detta?

>> Leif Gren och Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet

Danmark lanserar “1001 fortællinger”!

Bild med texten 1001 fortaellinger
Foto: www.kulturarv.dk

Idag den 5 maj, lanserar Kulturarvsstyrelsen i Danmark en stor webbsajt, ”1001 fortællinger om Danmark”. Det är Danmarks första sociala medieplattform som handlar om kulturarv och kulturmiljö och riktar sig till danska och utländska turister som söker inspiration till en söndagsutflykt eller längre resa, museer och lokala arkiv som kan bidra med eget material till sajten, men det är även tänkt att “1001 fortællinger” ska kunna användas i utbildningssyfte och för historieförmedling. Alla som vill kan bidra med kommentarer, foton och berättelser om sina platser i Danmark som innefattar allt från slott till koja: gravhögar, motorvägsbroar, monument, megaliter, mentalsjukhus, fynd och forntidsminnen.

En rad kända profiler i Danmark, som Suzanne Brøgger, Holger Bech Nielsen och Pernille Rosendahl har redan lagt upp berättelser kring sina favoritplatser i Danmark. Med endast ett klick via nätet, mobilen eller GPS kan man direkt få tillgång till ”1001 fortællinger” vilket gör det möjligt att cykla eller köra runt i städer och på landet och samtidigt ta del av all den information som finns tillgänglig på sajten, likaså kan du själv bidra med dina egna upplevelser! Se ett nyhetsinslag om “1001 fortællinger” här.

Fokus för ”1001 fortællinger” ligger alltså på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser och upplevelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för kulturmiljön och stimulera till ett aktivt användande, precis samma tankegångar som med Riksantikvarieämbetets community Platsr som just nu är under uppbyggnad. ”1001 fortællinger” är också ett systerprojekt till Platsr och vi kommer att träffas i Visby i mitten av juni, tillsammans med norska ”Digitalt Fortalt”, för att diskutera vidare hur vi kan samverka för ett nordiskt nätverk för digital storytelling.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Sverige – Finland, en delad historia

Det är temat på årets upplaga av Kulturhusens dag den 13 september – dagen då hus, byggnader och miljöer av kulturhistoriskt och/ eller intressant värde öppnas upp.

Logga KHD 2009.indd
Syftet är att visa upp det gemensamma kulturarvet vi delar med våra finska grannar. Alltifrån kolmilor och finnskogar till vasaslott och arbetskraftsinvandring. Ta chansen och upptäck vårt gemensamma kulturarv och historia denna dag!

Kom och hör berättas om arbetskraftsinvandringens avtryck i Uppland på exempelvis Heby tegelbruksmuseum, Järnboden i Harg eller Skebo bruk där det även kommer att bli tangoundervisning! Om den finländska arbetskrafstinvandringen kan du även få höra mer om i Ljugsbro i Östergötland

Besök någon av alla de finngårdar som håller öppet under Kulturhusens dag i Värmland, Dalarna, Hälsingland, Västmanland och Härjedalen.

Murberget i Härnösand har du möjlighet att få vet mer om finländsk tradition i Norrlandskustens byggnadskultur.

Och på Norrbys museigård i Väte på Gotland, får du veta mer om de Finlandsbarn som bodde där. Finska krigsbarn berättas det även om på Olssonska Gården i Torsås.

I Torsångs kyrka i Borlänge har du möjlighet att beskåda den berömda Finnkuren och i Bodals kyrka på Lidingö kan du få smaka på karelska proger och kaffe .

Fler finska kulinariska upplevelser kan du få exempelvis i Oxelösund där GAlleri O erbjuder smakprov från högtider och fester i den Sverige-Finska historien, liksom i Kållered där det bjuds på finska specialiteter vid Sven i Finlands torpgrund. Och i Falekvarna utanför Falköping maler man finskt svedjeråg i kvarnen och bakar av detta.

I Stockholm kan du ta dej ett bastubadFinlandsinstitutet.
Det kan du även göra på Koivuma fäbodvall i Norrbotten - men då även i en rökbastu.

Beredskapsmuseet i Viken, Skåne, kan du få veta mer om Sverige och Finland under andra världskriget och i Kukkolaforsen några mil norr om Haparanda har du möjlighet att få ta en Flottfärd över älven till den finska sidan.

Och i Uppsala har du möjlighet att höra mer om den finländske arkitekten Alvar Altos verk: V-Dala nationshus.

Välkommen att upptäcka vårt gemensamma kulturarv och historia med Finland på Kulturhusens dag den 13 september 2009!

Läs mer om vad som händer där du bor på: www.raa.se/khusdag

>> Maria Jansson är kommunikatör och webbredaktör på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Om hällristningsdokumentation i Bohuslän

hällristningsdokumentation
Tommy Andersson dokumenterar en hällristning i Lyse socken.

Hällristningarna i Bohuslän är på många sätt unika fornminnen.  Den i Västsverige kände arkeologen och landsantikvarien Claes Claesson skrev år 1964:  Skulle en allmänmänsklig tävlan anordnas mellan det bästa varje land äger av mänsklig odlings minnen, så står väl frågan öppen, om Sverige har något av mera särpräglad art att visa upp än bronsålderns hällristningar. Trots det har det inte gjorts några utförligare bilddokumentationer av hällristningar utanför Tanums kommun sedan slutet av 1800-talet. Även hällristningarna inom Världsarvet Tanum saknar en fullständig bilddokumentation – än mindre en publicerad sådan.

100-tals okända hällristningslokaler har påträffats

I dag håller hällristningarna sakta men säkert på att försvinna. Surt nedfall, människors oaktsamhet och naturens gång får berget att vittra eller på annat sätt förstöras. För att rädda Bohusläns bildskatt från bronsåldern bildade Aina Barnevik i mitten av 1990-talet ”Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar”. Stiftelsen har sedan 1996, mer eller mindre intensivt, dokumenterat hällristningar varje år. De socknar som har dokumenterats är Askum, Tossene, Bärfendal, Bro och Lyse. Askum och halva Tossene dokumenterades i huvudsak av Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam, medan det därefter i huvudsak gjorts av undertecknade. Under dokumentationens gång har också en viss nyinventering gjorts, vilket resulterat i att 100-tals tidigare okända hällristningslokaler påträffats.

Vad  händer just nu och framöver?

I år har vi påbörjat arbetet med att dokumentera Brastad socken. I denna socken finns flera av landskapets största, ”bästa” och mest kända ristningar, bl.a. Raä nr 1 ”Skomakaren” och Raä nr 18 med ”Solvagnen”. Fram till 1970-talet, innan någon organiserad verksamhet startade i Tanum, var Brastad det vanligaste resemålet för hällristningsintresserade personer. Trots det har det inte gjorts någon större bilddokumentation av socknens hällristningar sedan Lauritz Baltzer var här på 1870-talet. Detta var också en av de första socknar han arbetade i, och han hade kanske inte utvecklat sin metod till fullo. Redan efter ett par veckor i fält är det uppenbart att behovet av en ny bilddokumentation är stort. På i stort sett alla hitintills dokumenterade hällar har ett stort antal nya hällristningsfigurer påträffats, och vi har redan gjort flera nyfynd. Vi räknar därför med att vara kvar i socknen i ett par år. I år och år 2010 är vår förhoppning att vi kommer att vara i fält under fyra månaders tid, exakt hur långa fältsäsongerna blir beror på intresset från privata personer och företag som bidrar till stiftelsens verksamhet. Mer information om Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar finns på hemsidan www.hallristning.se där det också  ”fältdagbok” från årets arbete går att följa.

toreld
Andreas Toreld synar det uppmålade nyfyndet av en hällristning i Färlev, Bro socken.

>> Tommy Andersson, arkeolog. Jobbar med hällristningsdokumentation samt på länsstyrelsen i Västra Götaland län, där han ingått i digitaliseringsprojektet för FMIS. Han är också verksam i ett företaget Landskapsarv som bland annat arbetar med hällristningsvård.

>> Andreas Toreld, arkeolog. Har jobbat på Vitlycke museum med förmedling och vård av hällristningar. Nu arbetar han vid sidan om Stiftelseuppdraget på Rio Kulturkooperativ med liknande uppdrag.

Tomten på Glimmingehus

Tomten på Glimmingehus
Tomten på Glimmingehus. Akvarell av okänd konstnär. Vet du vem som målat? Foto: RAÄ

En kollega på Glimmingehus skrev i början av december på vår interna hemsida om sägner kring Glimmingehus och hur de tas upp i programverksamheten där. Medeltida gastar och annat oknytt? Tja… Tomten håller i alla fall till där, gärna i sällskap av en liten råtta. Han filosoferar i skenet av ett stearinljus – kanske undrar han över framtiden för Riksantikvarieämbetets fastigheter?

Bilden finns i arkivets handteckningssamling och stammisar i forskarexpeditionen känner säkert igen den från ett julkort som sålts under många år i forskarexpeditionen som en återkommande favorit. Men nu tar alltså tomten språnget från Glimmingehus och arkivmagasinen in i bilddatabasen Kulturmiljöbild och ut på Internet.

God Jul!

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar.