Archive for the 'FMIS/fornsök' Category

En liten film om Fornsök, made by Stadsbiblioteket i Malmö m.fl.


Stadsbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå har utvecklat webbplatsen WebbIT och nu har de gjort en liten film om Fornsök! Helt på eget bevåg. Det tycker vi är skoj!

Gunilla Fors på Malmö Stadsbibliotek kontaktade Fornsök för att fråga om de fick lägga ut filmen på WebbIT. Vi sade självklart ja och då svarade hon såhär:
“Så kul att ni tycker den “duger” – och naturligtvis får ni gärna länka till den!

Nu finns den i WebbIT och på YouTube.

Vi försöker hålla lite koll på de webbplatser vi gör filmer om och har som ambition att uppdatera när det behövs. Vi känner till Bebyggelseregistret och Kringla och har med dem i Referensbiblioteket.se, som är vår samling av kvalitetsresurser lämpliga för folk- och gymnasiebibliotek – men vem vet det kanske kan bli någon screencast också så småningom?”

Ett nytt registreringsverktyg för FMIS

E4:an norr om Gävle med Högbackasjön till höger

Foto: Pål-Nils Pålsson

FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem för fornminnen, behöver ett nytt registreringsverktyg. De program som vi använder idag börjar bli föråldrade och vi har under årens lopp samlat på oss en mängd idéer om hur man kan göra registreringsarbetet enklare och smidigare.

Under hösten och vintern gör därför jag och mina kollegor Ingemar Johansson, Johan Andersson och Maria Carlsson en förstudie, där vi undersöker hur ett nytt registreringsverktyg bör se ut. Själva utvecklingsarbetet kommer att göras under nästa år och förhoppningsvis kan vi som arbetar med FMIS börja använda det nya verktyget 2013 (peppar peppar). Tanken är att det ska bli en webbapplikation som kan användas både av oss handläggare på Riksantikvarieämbetet och de externa registrerare som arbetar med den nuvarande registreringsklienten och FältGIS.

Det är mycket att undersöka innan utvecklingsarbetet kan börja. Tanken är att fornminnesinformationen i framtiden ska läggas in i FMIS genom en helt digital process. Arbetet med den så kallade digitala produktionskedjan har legat på is sedan vår avdelning flyttade till Visby, men i och med utvecklingen av det nya registreringsverktyget behöver arbetet nu tas upp igen. Den nya applikationen kommer inte i sig att förändra hur arkeologiska undersökare och inventerare rapporterar in sin information till Riksantikvarieämbetet. Men för att den ska kunna användas även i framtiden måste vi redan nu börja fundera på vad en digital produktionskedja kommer att innebära.

Just nu arbetar vi för fullt med att ta fram en budget för nästa års utveckling. För att kunna göra det kartlägger vi våra krav på den nya registreringsapplikationen och undersöker vilka alternativ som finns.

Hanna Larsson arbetar med förstudien för en ny registreringsapplikation till FMIS

Din bild av kulturarvet – Wiki Loves Monuments

Bor du i Europa? Har du en kamera? Då kan du tävla med tusentals andra fotointresserade i Europa om bästa bilden av ett monument. Lämna ditt bidrag till Wiki Loves Monuments. Wikimedias fototävling genomförs i år parallellt i tio länder från Estland till Portugal. Första dygnet inkom över 2000 bilder och hittills är det Polen som lämnat flest bidrag.

Hosjö kyrka Foto: Calle Eklund (CC-by-sa 3.0)

Vad är Wiki?

Wikimedia är rörelsen bakom Wikipedia, det fria uppslagsverket på nätet med över 400 miljoner besökare varje månad. Alla kan vara med och bidra till innehållet som skrivs av volontärer. Idag finns 18 miljoner artiklar och många entusiaster bidrar löpande med information och texter, men det har hittills varit svårare att få in visuellt material. Idén med fototävlingen är därför att uppmuntra så många som möjligt att bidra med bilder till Wikimedia Commons, den öppna databas som härbärgerar alla fria bild/mediaresurser som används i Wikipediaartiklar (och på många andra sajter).
Webben är en visuell värld och en bild säger mer än tusen ord. En och samma bild kan dessutom illustrera många olika ämnen. Bilden här intill kunde t ex läggas till artikeln om Hosjö kyrka och församling i Falun, men lika gärna illustrera allmänna begrepp som kyrka, kyrktorn, rödfärg eller olika byggnadstekniska termer  – på potentiellt hundratals olika språk!

Vad är ett Monument?

På svenska låter det kanske lite lustigt (namnet stammar från den holländska pilottävlingen i fjol) men innebörden är minnesmärke, det vill säga i första hand något som utgör ”ett minne från äldre tider” som t ex ett byggnadsverk eller fornminne. Vi är glada att data ur Bebyggelseregistret (BBR) och Fornminnesinformationssystemet (FMIS) kommer till nytta i tävlingen. Det gör det lättare för de tävlande att hitta till “monumenten” och vi hoppas på att få se många nya bilder av de platser som finns listade där. Spännande ställen finns i hela landet och vem som helst har nu chansen att främja intresset för viktiga platser i den egna hembygden. Dessutom finns det ju ännu mer fina saker att se på andra orter.

Hur kommer Love in?

För Wikipedia är monument och kulturminnesmärken ett viktigt område att samla och sprida information om. Riksantikvarieämbetet vill skapa ökat intresse och engagemang för kulturarvet, och vi hoppas förstås att de nytagna bilderna också ska synas i många Wikipedia-artiklar framöver. Tävlingen är ett sätt att under hösten uppmärksamma vår gemensamma kulturhistoria, men minst lika viktigt är att den långsiktigt bidrar till en pool av fria bilder, en värdefull resurs som direkt efterfrågats av lärare, elever, släktforskare och många andra. Att bilderna på det viset kan användas för ytterligare kunskapsuppbyggnad och informationsspridning är naturligtvis mycket positivt, och ligger helt i linje med Riksantikvarieämbetets uppdrag. Det ska bli spännande att få ta del av tävlingsresultatet och se kulturmiljöerna med nya ögon. Det är det alltid!

Johanna Berg, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet

Tips inför utflykten


Foto: Carl Curman, okänd datering

Vad är egentligen stenröset uppe på höjden? Vad är det för konstiga kullar i hagen bakom ladan? Det är sommar, vissa av oss är tillbaka på jobbet medan andra är mitt uppe i semestern. Då vi gärna rör oss ute i naturen på semestern så tänkte jag tipsa om några av våra (och andras) e-tjänster som kanske kan förhöja upplevelsen av utflykten.


Före utflykten

Vi på Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser varav två kan vara användbara inför utflykten; Fornsök och Bebyggelseregistret. Dessa innehåller information om alla hittills kända fornlämningar samt skyddad historisk bebyggelse. Vill du göra en mer allmän sökning så rekommenderas Kringla vilket är en samsökstjänst som söker ner i ett 20-tal minnesinstitutioners databaser (inklusive Forsnök och Bebyggelseregistret). Kanske finns det äldre foton från platser som du brukar besöka?


Under utflykten

Det händer att man stöter på former ute i landskapet som man blir nyfiken på men som man inte haft möjlighet att kolla upp i förväg. När detta händer rekommenderar jag att du har laddat ner Kringla för mobilen (i dagsläget endast för Android-telefoner). Med denna app kan du få reda på vad som finns i närheten (byggnader, fornlämningar och koordinatsatta fotografier) med hjälp av GPS:en i din smartphone, på plats ute i landskapet. Har du istället en iPhone så finns det en app som heter Fornfynd där du kan söka fram fornlämningar. Fornfynd är inte utvecklad och förvaltad av Riksantikvarieämbetet men använder samma information som Kringla via K-samsök.

Efter utflykten
Alla har vi platser vi känner lite extra för och som vi kan berätta historier om. Dela med dig av din historia om dina platser på Platsr, Riksantikvarieämbetets community. Du kan lägga till text, ladda upp bilder och diskutera med andra. En ganska ny funktion är att du kan använda ditt Facebook-konto för att logga in.

Jag fick f ö ett supportmail till Kringlas e-postlåda från en användare som heter Eva och som avslutade vår konversation med: “Det här är som släktforskning fast med gamla hus och sånt i stället.”

Spot on! :)

>>Johan Carlström är systemansvarig för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Kringla – Mashup och länkad öppen data


Exempel på bild från Panoramio i Kringla. (klicka för större format)

Sedan några år är det populärt att utveckla s k mashups; e-tjänster där man sammanfogar delar från olika källor/tjänster till en ny helhet. Ett exempel på detta är Svenska dagbladet som visar väderdata från norska Yr på en karta från Google. Vad som gör detta möjligt är ett API (Application programing interface) kopplat till källan från vilken informationen hämtas. Den e-tjänst som har en viss kod (kallad API-nyckel) kan sedan via API:et ställa frågor ner mot databasen.

Ett annat bra exempel på en mashup där informationen kompletterar varandra är vår tjänst Kringla där informationen från K-samsök illustreras av georefererade foton från Panoramio. Ett tydligt exempel är hällristningarna i Hägerstalund i Norrköping som beskrivs ingående med info från Fornsök (Östra Eneby 1:1). Vill jag veta hur hällristningarna ser ut finns det länkar till kalkeringar från svenskt hällrisningsforskningsarkiv (SHFA). Det finns dock inga fotografier föreställande själva hällristningarna. Det är här Panoramio kommer in…

Panoramio är en Googleägd tjänst där användarna laddar upp foton och kopplar dem till en plats på kartan. Det är förvånande hur pass väldokumenterad Sverige är i Panoramio, nästan överallt finns det foton. Finns det inte något foto så finns det vanligtvis foton inom ett par kilometer som gör att man kan bilda sig en uppfattning om hur miljön ser ut i området. Klickar jag i panoramiorutan i Kringla (se skärmdumpen ovan) så får jag fram flera foton som visar hällristningarna. Minnesinstitutionernas information kompletteras av annan information och vinnaren är användaren som får tillgång till mer information.

Här ser jag möjligheten att komplettera med mera information, t ex från Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia innehåller ofta annan information än den i våra egna system och är ofta rikare illustrerad. Detta skulle t o m kunna inspirera Kringlas användare att förbättra kvalitén i artiklarna i Wikipedia där det behövs.

Detta kan göras på flera sätt, det enklaste sättet är att använda Wikipedias API på samma sätt som vi använt Panoramios API. Detta görs i applikationslagret, dvs det måste göras igen om en annan tjänst som använder K-samsök vill göra samma sak.

Ett annat sätt, som ur ett vidare perspektiv är mer intressant, är att skapa semantiska (betydelsebärande) länkar mellan objekt i K-samsök till artiklarna i Wikipedia. Detta skulle med fördel göras via dbPedia som levererar informationen i Wikipedia i strukturerad form. På detta sätt blir relation K-samsök <-> Wikipedia tillgänglig som Länkad öppen data och en del av den semantiska webben. Dessa länkningar skulle kunna göras nere i respektive källsystem (t ex Fornsök) men intressantare skulle vara att crowdsourca dessa, dvs låta exempelvis Kringlas användare hjälps åt att skapa länkar mellan relevanta objekt och dess Wikipedia-artikel. Dessa länkar skulle sedan bli tillgängliga för flera via K-samsök. Finns det ingen artikel kan denna skapas av användaren. Man skulle möjligtvis behöva skilja på de länkar skapade av en institution och de skapade av användare men det görs enkelt i gränssnittet i respetive e-tjänst.

Dessa två tillvägagångssätt behöver inte utesluta varandra, jag ser en vits med att både kunna söka sig fram till Wikipedia via en karta OCH få direktlänkar från olika objektsbeskrivningar.

>>Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Efterlyses: 3D


Foto: 姒儿喵喵 (Creative Commons by-nc) & cristianocani (Creative Commons by) (bilden är ett montage)

Under förra året fortlöpte arbetet med CARARE här på Riksantikvarieämbet. Vi har “mappat” (pekat ihop) parametrarna i K-samsök mot de i CARARE och kan nu via K-samsök börjat att testleverera. Det hela har fortlöpt utan några större problem även om mappningen ibland känts lite som att trycka ner fyrkantiga klossar i runda hål. Vi har även deltagit i workshops i Athen och Pisa. I början av året inleds Workpackage 4 (projektet delas in i olika arbetspaket) som handlar om att börja leverera data.

Workpackage 5 handlar om att leverera metadata om 3D/VR som visar fornlämningar eller historiska byggnader till Europeana. Förra året tittade man på hur 3D ska tillgängliggöras på ett sätt där användaren inte behöver använda specialprogram och man har testat PDF för detta. Vi funderar nu på hur vi ska kartlägga sådan data i Sverige och gör nu ett försök att kartlägga vad som finns i Sverige på detta område.

  • Har din institution 3D eller VR (virtual reality) som visualiserar fornlämningar eller historiska byggnader?
  • Om ja, levererar ni till Europeana idag?
  • Känner du till någon annan institution som har sådan data?
  • Hur lagras den?
  • I vilket format finns den tillgänglig?
  • Finns den tillgänglig på Internet?
  • Hur ser ni på att släppa metadatan fri för återanvändning i Europeana?
  • Är 3D/VR-modellerna märkta med Creative Commons el dyl?

Svara gärna här eller i tråden på Mötesplats museer. Sprid gärna detta vidare.

>>Johan Carlström jobbar med CARARE på Riksantikvarieämbetet

Digitala julklappar


Foto: Erik Claesson

Projektet Kvalitetslyftet som tidigare presenterats här på bloggen, är nu i full gång och resultaten börjar märkas. Vi jobbar med kvalitetsförstärkningar och rättelser i de olika publika systemen som FMIS/Fornsök, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Då dessa system innehåller stora mängder information är det inte möjligt med några heltäckande förändringar utan det är alltid fråga om riktade insatser och prioriteringar.

Ett delresultat är att vi hittills har koordinatsatt mer än 5100 bilder från Kulturmiljöbild. Bland dessa återfinns nästan 700 fotografier av Fredrik Daniel Bruno och drygt 600 av Erik Claesson. Båda dessa material är av intresse för exempelvis studier av stadsutvecklig då de omfattar 40- och 60-talen. Ett annat exempel är att ett stort antal bilder på fornlämningar över hela landet har koordinatsatts och kopplats till FMIS.

Det betyder att alla dessa bilder nu inte bara finns i våra system och databaser utan även är relaterade till världen runtomkring oss. Genom att bilderna är geografiskt bestämda är de möjligt att koppla dessa till annan information som kartor, planer eller satellitbilder.

Vi hittills även hunnit med att kvalitetshöja ca 550 objekt i FMIS. Det rör sig huvudsakligen om brister och problem som har funnits med sedan den ursprungliga digitaliseringen. Ett liknande arbete pågår nu också inom Bebyggelseregistret kring byggnadsminnesförklaringar och andra dokument.


Foto: Pål-Nils Nilsson

Vi är övertygade om att den bättre kvalitén på informationen skall underlätta för användningen av våra system och därmed förbättra kunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet.

Om du har förslag på åtgärder som skulle underlätta användningen den information som finns i våra system, så hör gärna av dig med tips och önskemål så kanske det kan bli verklighet framöver

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Fornsök – nyheter inför 2011


Rökstenen. Foto: C. F. Lindberg – 1872

I mitten av januari planeras driftsättning av några nya funktioner i Fornsök. Sedan ”nya Fornsök” släpptes i maj 2008 har Riksantikvarieämbetet bedrivit utveckling i mindre skala på årsvis basis. Tanken har varit att göra små men kontinuerliga förbättringar av söktjänsten. Årets utveckling bygger delvis på förslag som hängt med sedan 2008, samt synpunkter som inkommit från er användare sedan dess. Det senare är ett viktigt inslag inför all utveckling och vi önskar att ni även i fortsättningen är lika flitiga att skicka in synpunkter på förbättringsområden och andra önskemål till fornsok@raa.se . Exempel på några funktioner som kommer är RSS-feed, sökning inom handritad polygon och flerval vid sökning.

På Riksantikvarieämbetet pågår för närvarande diskussioner kring våra tjänster med utgångspunkt i sam- och framtidsplanering, ett arbete som leds av Henrik Summanen på enheten för informationsutveckling. Här finns planer på begreppsmodellering och anpassning till den semantiska webben, ett arbete som måste ske i flera steg under ett antal år. En översyn av Riksantikvarieämbetets systemportfölj kommer att göras, viktiga frågor berör vad systemen skall göra för vem i framtiden. Närliggande planer för Fornsök är att enheten för informationsförsörjning kommer att initiera en förstudie för ett nytt webbaserat registreringsverktyg. Under nästa år kommer vi också att se över hur vi kan stärka sök- och hjälpfunktioner i tjänsten, samt påbörja arbetet med att införa CC-licensiering för bilder och information.

>> Daniel Langhammer jobbar med FMIS/Fornsök på Riksantikvarieämbetet

Samverkan kring geoinfo


Överantikvarie Knut Weibull skriver på samverkansavtalet. Foto: Susanna Eschricht

Den 9:e december skrev Riksantikvarieämbetet under samverkansavtalet för geodatasamverkan. Det innebär bättre och enklare tillgång till kartdata samt att myndighetens egna data blir mer känt och får en större spridning.

Samverkansavtalet är startskottet på en tydligare samordning kring geodatafrågor. Geodatasamverkan är också ett viktigt delmål i den nationella geodatastrategin. Strategin utgör planen och färdriktningen för hur Sverige ska bygga upp en gemensam infrastruktur för geodata. Ett annat viktigt delmål är en teknisk infrastruktur och uppbyggnaden av en geodataportal. I portalen visas producenternas data, metadata och tjänster. Tack vare geodataportalen är det nu lättare att få en överblick över vilken geodata som finns och var den finns. En ny version av geodataportalen släpps i januari 2011.

En pådrivande kraft till samarbetet är EG-direktivet Inspire (Infrastructure for spatial data in Eupope). Direktivet ställer krav på att Europas medlemsländer ska bygga upp en infrastruktur för att tillgodose geodataförsörjningen. Det innehåller regler om hur geodata ska harmoniseras och standardiseras samt att myndigheter ska sprida och utbyta geodata via nättjänster.

De tjänster som berörs av Inspire-direktivet hos Riksantikvarieämbetets är Fornsök och Bebyggelseregistret.

>> Susanna Eschricht jobbar med Bebyggelseregistret och Inspire på Riksantikvarieämbetet

Kvalitetslyftet – nu är vi på gång


Foto: Pål-Nils Nilsson

Under sommaren har vi planerat och förberett inför det vi kallar kvalitetslyftet. Det är en satsning på kvalitetsförstärkningar inom FMIS, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Projektet kommer huvudsakligen att genomföras i form av så kallade lyftplatser för arbetslösa akademiker. Nu har vi äntligen kommit igång, och våra medarbetare börjar komma på plats.
Vi har inledningsvis fokuserat på FMIS, men kommer snart att börja jobba med Kulturmiljöbild. Det skall bli spännande och se hur projektet fortskrider då det är lite av okänd mark för alla oss inblandade.

Vi kommer bland annat jobba med några av de brister och problem som har funnits sedan systemen ursprungligen digitaliserades. Det är ofta fråga om informationsbrister som annars aldrig skulle komma att åtgärdas då de ligger utanför det löpande arbetet. Om vi vill att den information som vi tillhandahåller kring kulturarv och kulturmiljöer skall användas av bredare grupper i samhället, alltså även utanför de strikt professionella, krävs det att informationen inte bara är tillgänglig, utan även uppfattas som fyllig och relevant. Bättre geografisk information kring fotodokumentation, mer information kring byggnader och fornminnen är några av de satsningar som vi hoppas kunna bidra med.

Vi är väldigt glada att vi både kan förbättra våra tjänster samtidigt som vi erbjuder arbetslösa akademiker en möjlighet till fortsatt utbildning och förkovran.

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.