Archive for the 'FMIS/fornsök' Category

Page 2 of 5

Kvalitetslyftet – nu är vi på gång

Av: Anders Strinnholm den 14 October 2010 i Aktuellt, Bebyggelseregistret, FMIS/fornsök and Foto. 0 Comments


Foto: Pål-Nils Nilsson

Under sommaren har vi planerat och förberett inför det vi kallar kvalitetslyftet. Det är en satsning på kvalitetsförstärkningar inom FMIS, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Projektet kommer huvudsakligen att genomföras i form av så kallade lyftplatser för arbetslösa akademiker. Nu har vi äntligen kommit igång, och våra medarbetare börjar komma på plats.
Vi har inledningsvis fokuserat på FMIS, men kommer snart att börja jobba med Kulturmiljöbild. Det skall bli spännande och se hur projektet fortskrider då det är lite av okänd mark för alla oss inblandade.

Vi kommer bland annat jobba med några av de brister och problem som har funnits sedan systemen ursprungligen digitaliserades. Det är ofta fråga om informationsbrister som annars aldrig skulle komma att åtgärdas då de ligger utanför det löpande arbetet. Om vi vill att den information som vi tillhandahåller kring kulturarv och kulturmiljöer skall användas av bredare grupper i samhället, alltså även utanför de strikt professionella, krävs det att informationen inte bara är tillgänglig, utan även uppfattas som fyllig och relevant. Bättre geografisk information kring fotodokumentation, mer information kring byggnader och fornminnen är några av de satsningar som vi hoppas kunna bidra med.

Vi är väldigt glada att vi både kan förbättra våra tjänster samtidigt som vi erbjuder arbetslösa akademiker en möjlighet till fortsatt utbildning och förkovran.

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Nu ska vår geografiska data ut i Europa

Av: Johan Carlström den 8 March 2010 i Bebyggelse, Bebyggelseregistret, FMIS/fornsök, Fornlämningar, Internationellt and K-samsök. 0 Comments

I slutet av förra veckan besökte jag och Börje Lewin den danska huvudstaden för att delta i kickoff för projektet CARARE (Connecting ARchaeology and ARchitecture in Europeana) som i korthet går ut på att förse Europeana med data om fornlämningar och kulturhistoriska byggnader, något som vi har gott om i Bebyggelseregistret och Fornsök. Tanken är att vi ska leverera denna data via K-samsök. Vi kommer även att inventera om det finns annat material i K-samsök som svarar upp mot projektets syfte. Ett annat mål är att förse Europeana med data om kulturmiljöer i 3D och Virtual Reality. Finns det nån som känner till om det finns en sammanställning kring 3D och Virtual Reality på svenska museer?

CARARE kommer att:

“…add substantial value to Europeana and its users by:

  • Promoting and enabling participation in Europeana by heritage agencies and organisations, archaeological museums and research institutions and specialist digital archives, and raises awareness of Europeana in the domain
  • Establishing an aggregation service which contributes on a practical level to enabling interoperability, promoting best practices and standards to heritage organisations, taking account of the particular needs of content for archaeology and architecture
  • Implementing Europeana-compatible infrastructures, standards and tools in order to make millions of digital items available for heritage places across Europe, thus contributing to the growth of Europeana
  • Contributing expertise on geographic information
  • Acting as a test bed for Europeana’s APIs, which are intended to make contents available for other service providers to use, for example in the areas of tourism, education and humanities research
  • Establishing the methodology for 3D and virtual reality content to be made accessible to Europeana’s users” (från http://version1.europeana.eu/web/guest/details-carare/)

Projektet pågår fram till januari 2013 och i projektet deltar 29 institutioner från 20 olika europeiska länder. CARARE koordineras av Kulturarvsstyrelsen (Danmark) tillsammans med MDR Partners. Projektet kommer att ha en egen webbplats på www.carare.eu

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Runstensfrakt för 1000 år sedan

Av: Daniel Langhammer den 10 December 2009 i Arkeologi, FMIS/fornsök and Månades fornlämning. 0 Comments

Det finns endast några enstaka inskrifter på runstenar där det omtalas att själva stenen förts från en plats till en annan. Detta förekommer i Sverige på U414 i Norrsunda socken, Malstastenen i Hälsingland, U735 samt möjligen även på U736 i Uppland. En runsten på Gotland, Fleringe, använder också fyrþi, då stenen talar i förstaperson. Verbet ”att föra” förekommer annars då det handlar om personer, döda eller levande, som förts någonstans (t.ex. runstenarna Sm52 och U395) eller fört någonting (t.ex. runsten Gs13).

Kopia av Malstastenen. Foto: Bengt A Lundberg
Kopia av Malstastenen. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ

Stenen från Norrsunda är numera försvunnen, kanske inmurad i kyrkan, men finns som tur återgiven av 1600-talets antikvarier. Inskriften omtalar att stenen fördes från Gotland. Tack vare avbildningarna kan vi se att den har en form som sluter sig till de gotländska bildstensformade runstenarna. En annan sten som omtalar runstensflytt är Långarnöstenen (U735) som på fornyrdislag omtalar att Veðraldi förde stenen från sin plats, en nu uttorkad fjärd av Mälaren. Denna har möjligen haft en parsten som också omtalat runstensflytt (U736). En sten vars tradition ter sig märkligare än de ovan är Malstastenen från Hälsingland. Stenen som är ristad med s.k. stavlösa runor kan dateras till 1000-talets mitt. Den tilldrog sig Sven B. F. Janssons stora engagemang 1979 då den flyttades till Hudiksvalls museum och ersattes med en kopia (stenen var sedan tidigare skadad). Inskriften omtalar att stenen hämtades/söktes norrut på Balsten (Balastæin). År 1724 skall O. Celsius ha fått förklarat för sig av en lokal bonde att det handlade om en bergknalle i närheten, som enligt uppgiftslämnaren var olycksbådande att besöka efter solnedgången. Enligt Celsius kom Bæle från Balo som skulle ha en betydelse av ’ondska, bedrägeri, list och djävulen’. En nyare tolkning har föreslagit fsv *bali ’jämn backe längs strand’. Ett gemensamt drag hos stenarna är att de daterar sig till 1000-talet (gäller ej den från Fleringe som är en medeltida gravhäll), och att de som regel är eller har varit vackert ornerade.

Runsten U735 återfinns i Fornsök vid en sökning på Villberga 50:1. Läget för Malstastenens kopia hittas vid en sökning på Rogsta 1:1. Originalet återfinns på Hudiksvalls museum.

För ytterligare läsning i urval, se:

  • Jansson, Sven B. F. 1985. Två runstenar i Hälsingland – Malsta och Sunnå. Filologiskt arkiv 33. KVAHH. Stockholm.
  • Jansson, Sven B. F. & Wessén E. 1949. Sveriges runinskrifter. Upplands runinskrifter. D. 3. Bd. 8.
  • Hagåsen, L. 2008. Balsten och Käringlåret. Namn från land och stad, Hyllningsskrift till Mats Wahlberg. Uppsala.

>> Daniel Langhammer jobbar med FMIS Fornsök på Riksantikvarieämbetet.

Offentlig förvaltning 2.0

Av: Rolf Källman den 3 July 2009 i Debatt, FMIS/fornsök, K-samsök, Om RAÄ, Systemutveckling and Webb. 0 Comments

Regnet smattrar mot fönsterrutan, men det kan jag ta efter det upplyftande almedalsseminariet ”Offentlig förvaltning 2.0”.

På talarlistan stod Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister, – Annette Carnhede, förbundsordförande i ST, Max Dyga, operativ chef, Chas visual management,, Erik Sellström, initiativtagare till Digitala staten, Växjö universitet, Lars Lundqvist, enhetschef ansvarig för informationsutveckling, Riksantikvarieämbetet och Nicklas Lundblad, European policy manager, Google.

Seminariet gick i möjligheternas tecken och samtliga talare delade med sig av erfarenheter i en positiv anda som inspirerade till att gå vidare mot en mer transparent och samarbetande offentlig förvaltning.

Mats Odell inledde och uppehöll sig vid nödvändigheten av ett offentligt etos och att sociala medier är en viktig del av det. Odell menade också att sociala medel har en viktig roll i myndigheternas arbete för att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna göra fria, väl underbyggda och kloka val.

Mats Odell sa också att den offentliga förvaltningen måste våga pröva att använda de verktygs som står till buds och vi får göra fel när vi utforskar deras möjligheter och begränsningar.

Ett axplock av tankar och formuleringar:

  • Vi måste se till att få tjänstemän 2.0 för att kunna arbeta med offentlig förvaltning 2.0 (Annette Carnhede)
  • Genom att bygga på fria verktyg och fri information kan kreatörer i dag gå från tanke till digital produkt med minimala investeringar (Max Dyga)
  • ”Om vi inte arbetar kollaborativt och transparent är det risk att vi blir irrelevanta.” (Erik Sellström)
  •  ”Vi måste våga släppa kontrollen” (Lars Lundqvist)
  •  I USA är offentlig information som geodata och statistik fri att använda. Men så är också informationsindustrin 10 gånger större än i Europa (Nicklas Lundblad).

Under tiden bloggtexten blivit till har regnet dragit bort och molntäcket har börjat spricka upp. Ett tecken…?img_4356

Lars berättar om Riksantikvarieämbetets erfarenhet av sociala medier i praktiken. Foto: Agneta Gardinge

Presentationer m.m. på Facebook.

>> Rolf Källman är chef för Informationsavdelningen på Riksantikvarieämbetet

På väg till Offentliga rummet

Av: Rolf Källman den 26 May 2009 i FMIS/fornsök. 0 Comments

kopia-av-bild-0382
Andreas Olsson (Statens Maritima Museer) och Malin Blomqvist (Riksantikvarieämbetet) tar ut kursen mot Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping. Foto: Rolf Källman.

Som en av fyra e-tjänster är Fornsök en av fyra finalister till utmärkelsen Guldlänken.  Guldlänken är en tävling som premierar de bästa e-tjänsterna inom kommuner, landsting och statlig förvaltning. Tävlingen arrangeras av Vinnova, SKL (Sveriges kommuner och landsting) och konferensen ”Offentliga rummet”. Syftet är att premiera och lyfta fram innovativa e-tjänster inom offentlig förvaltning. Ca 40 förslag har lämnats in. Att Fornsök är en av de fyra som gått vidare till final är oerhört roligt för oss på Riksantikvarieämbetet, Statens Maritima Museer och Sjöfartsverket som i samverkan utvecklat och förvaltar tjänsten.

Guldlänken delas ut på Offentliga Rummet , en årligen återkommande konferens. Offentliga rummet är en fullmatad konferens som belyser hur den offentliga förvaltningen kan vidga det offentliga rummet och utveckla en sammanhållen förvaltning med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.

Nu väntar vi med spänning på prisutdelningen i Norrköping i kväll!

>> Rolf Källman är chef för informationsavdelningen på RAÄ.

Månadens fornlämning: Nöden har ingen lag – men har den lagskydd?

Av: Antonia Baumert den 23 April 2009 i Arkeologi, Bebyggelse, Bebyggelseregistret, FMIS/fornsök, Fornlämningar and Månades fornlämning. 0 Comments

Ibland får vi frågor om informationen i Fornsök. Ibland är det lätt att svara. Ibland är det svårt. Häromdagen fick jag en fråga ifrån en entusiastisk person som var mycket nöjd med tjänsten, men han var lite fundersam över vilken information som egentligen finns där. Jag försökte pedagogiskt svara att det är dels fasta fornlämningar som är skyddade enligt Kulturminneslagen, dels andra kulturhistoriskt intressanta lämningar som inte har något direkt lagskydd. Då undrade han varför man tagit med Kristianopel 43:1. Det var här det blev svårt.

Såhär beskrivs lämningen på det inskannade bokuppslaget från 1969: ”Toalett, intill fotbollsplan, trä med stående panel, tre dörrar, sluttande tak av papp, gulmålat med bruna dörrar”. Den är registrerad med lämningstypen “Samlingsplats”… Följdfrågan blir logisk: Varför finns det en toalett i Fornsök?

Det kan bero på att man på den tiden (1969) även registrerade ”kulturhistoriskt intressanta byggnader” i Fornminnesregistret. Det fanns inget motsvarande register för byggnader då som det gör nu. Men har en toalett något kulturhistoriskt värde? Nja, man kan ju fundera, vilket man också kan göra på valet av lämningstypen Samlingsplats. Kanske hade “Byggnad annan” varit mer lämpligt om det handlar om att man tagit med toaletten p.g.a. byggnadens värde. Men kanske hade toaletten stor betydelse som samlingsplats för inventeraren den där sommaren 1969…?

För att en samlingsplats ska registreras idag så krävs i alla fall att den uppfyller bl.a. följande kriterier: ”Avser plats för sammankomst för lagstiftning och rättsskipning, plats för regelbundet återkommande handel, t.ex. dans och lekarplatser. ” Så man kan ju undra vilken sorts aktiviteter som försiggått innanför dessa bruna dörrar …

Men om vi tror att toaletten tagits med för att den är en kulturhistoriskt intressant byggnad då? Byggnader registreras ju inte längre i FMIS eftersom Bebyggelseregistret (BBR) numera finns. Så jag frågade min kollega Sanna som jobbar med BBR: Kan en toalett ha något bebyggelsehistoriskt värde?

Gul träbyggnad med gröna dörrar och bruna foder runt fönster och dörrar.
Dasset “Här & Där” på Rämens herrgård i Värmland. Foto: Carina Johansson, Länsstyrelsen Värmland

Sanna svarar:
Toaletter, dass, avträden, hemlighus… kärt barn har många namn… har i allra högsta grad ett bebyggelsehistoriskt värde. Människan har i århundraden lagt ner möda på bekvämlighet och trivsel för denna av nöden tillkomna byggnad. Vem har inte imponerats av de första vattentoaletterna, byggda under antiken, i t.ex. Efesos. Här bjöds t.o.m. på musikunderhållning vilket säger något om att toabesöket på den tiden var en mer av en social begivenhet. Och vem har inte med en rysning fascinerats av medeltidens eller renässanssens latrinhållning när man försökt glutta ner i hålet från det vackert utformade balkongavträdet på t.ex. Gripsholms slott eller på Mårten skinnares hus i Vadstena, landets mest fotograferade dass!

I det svenska landskapet står utedasset i alla dess former från den enkla lilla rödmålade byggnaden med pulpettak till det mer ståndsmässiga herrgårdsdasset, ofta med en del för herrskapsfolket och en del för tjänstefolket. För de flesta är utedasset sommar, barndom och semester. Inne på dasset pryds väggarna med skämtteckningar, tryck av Carl Larssonmålningar och bilder på Kungen och Drottningen, vilket får en att fundera över vad vi egentligen har för förhållande till vårt kungahus…

Många har som sagt ett lagskydd, dock inte för dassens egna, kanske intressanta kulturhistoria, utan för att det ingår i ett byggnadsminne, t.ex. en herrgårdsanläggning. Det finns omkring 160 byggnadsminnesmärkta dass i Bebyggelseregistret. Ett av de stiligare är det ni ser på bilden ”Här & Där” på Rämens herrgård i Filipstads kommun.

Sedan 1996 uppdateras inte information om byggnader i Fornsök. Den aktuella informationen om kulturhistoriskt intressanta byggnader och bebyggelse finns i Bebyggelseregistret som nu även har en kartkoppling.

>> Antonia Baumert arbetar på Riksantikvarieämbetet med Fornsök bl.a.
>> Susanna Eschricht arbetar på Riksantikvarieämbetet med Bebyggelseregistret bl.a.

Farfar och jag – från bilar till webbregistrering på 104 år

Av: Malin Blomqvist den 12 March 2009 i Arkeologi and FMIS/fornsök. 1 Comment

Min farfar såg en bil för första gången när han var elva år gammal. Han har själv skrivit ner historien: ”1905 på sommaren sade folkskolläraren vid ett tillfälle:
- om ni nu går sakta till fönstren får ni se något nytt
Vi till fönstren förstås, vad fick vi se? Jo, en bil som, ja jag höll på att säga, rusade förbi på landsvägen. Detta var den första bilen jag såg, det var en sensation.”

Han berättar också om när han som soldat reste från Skövde till Sollefteå i januari 1913. De skulle på vinterutbildning. ”Det var en lång och dryg resa på järnvägen. I 38 timmar satt vi på tåget med uppehåll tre gånger för måltider, i övrigt fick vi leva på torrskaffning.” Idag tar den resan drygt 8 timmar.

Kanske var det på en sådan här landsväg som farfar såg sin första bil.
Kanske var det på en sådan här landsväg som farfar såg sin första bil. Foto: Carl Gustaf Rosenberg/RAÄ

Jag läste om farfars berättelse samtidigt som vi höll på med verksamhetsplaneringen för 2009 på jobbet. En av de saker vi planerar att göra under året är en förstudie (och kanske lite mer än så) för webbregistrering för FMIS (informationssystemet för fornminnen). Webbregistreringen ska bli det nya verktyget för att komplettera FMIS med ny information.

För sju år sedan när vi utvecklade FMIS pratade vi om att webbregistrering nog vore det bästa. Med webbregistrering behöver man inte installera någon speciell programvara. Men det skulle bli knepigt, kanske till och med omöjligt att hantera den geografiska informationen om fornlämningarna (var de ligger och vilken utsträckning de har) på ett vettigt sätt. Punkter kanske skulle gå men inte linjer och ytor. Det slutade med ett registreringsverktyg som måste installeras på varje enskild dator. Den är idag föråldrad och de som arbetar med FMIS registreringsklient skulle gärna vilja bli av med den.

Idag har tekniken hunnit ifatt våra drömmar – på Riksantikvarieämbetet finns redan ett informationssystem som använder webbregistrering (Bebyggelseregistret). Nu är det FMIS tur. De som använder informationen i FMIS, till exempel via sökverktyget Fornsök, kommer inte att märka någon skillnad förutom att ny information förhoppningsvis kommer att kunna registreras snabbare om ett år eller två. Men de som arbetar med registrering kommer att få ett bättre och effektivare arbetsredskap.

Under året kommer vi också att arbeta med att byta referenssystem för den geografiska informationen. Hittills har Riksantikvarieämbetet använt RT 90 2,5 gon V men mot slutet av året ska det vara SWEREF 99 som gäller för informationssystemens kooordinater. SWEREF 99 är nära sammankopplat med WGS 84 som används av GPS:er. Många kommuner, myndigheter och organisationer i Sverige har redan gått över till SWEREF 99, eller kommer att snart att göra det. Andra aktiviteter för året är lite vidareutveckling av Fornsök.

Farfar såg sin första bil vid elva års ålder, han behövde nästan 40 timmar för att resa mellan Skövde och Sollefteå. Jag tror inte att han någonsin såg en dator fastän han blev över 80 år gammal. Hans barnbarn sitter framför en dator hela dagarna och flyger mellan Stockholm och Visby på 35 minuter.

>> Malin Blomqvist jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Fornlämningar i mobilen

Av: Lars Lundqvist den 2 March 2009 i FMIS/fornsök, Gästblogg, K-samsök, Tips and Webb. 0 Comments

sokresultat2c

Nu kan alla få information om svenska fornlämningar i mobilen. Vi på Idevio har  en mobil gratis karttillämpning som heter Locago där har vi lagt till ett kartskikt för att söka efter fornlämningar. Sökningarna hämtar information från K-samsök och FMIS och presenterar resultatet som symboler på en kartbild. Till varje symbol finns mer information och i vissa fall en bild. Ladda ner i telefonen från get.locago.com eller prova web-demon. I telefonen lägger man till fornminnesskiktet genom att i menyn välja “Lägg till Lager” -> “Nyaste” och därefter väljer “Fornminnen”.

Alla som är det minsta historiskt intresserade tror jag vill veta vad det är för konstiga stenar, högar eller ruiner man stöter på ute i naturen. Det kan bli det nya söndagsnöjet att leta upp intressanta fornminnen i närheten som man inte visste fanns eller att ha med Locago på promenaden för att se vad det är man stöter på. Det kan bli en ny aktivitet liknande geocaching att leta upp spännande fornminnen.

infobildc
Sten jag brukade klättra upp på som barn för att få bättre fart i lian-gungan.

Locago är en mobil karttillämpning som bygger på att det går att välja de kartskikt man är intresserad av. Locago är användbar både med eller utan GPS. Om man har intressant data kan man även publicera egna skikt. Typiska kartskikt är foton från Flickr, företags- och personsök från Eniro, väder och turistguider. Nu alltså även fornminnen. Locago fungerar på nästan alla mobiltelefoner från Nokia och Sony Ericsson som lanserats de senaste åren samt en mängd andra.

Sökningarna hämtar information direkt från K-samsök och FMIS via de webservices som finns tillgängliga. Tillsvidare används FMIS-tjänsten för att söka efter vad som finns inom aktuellt kartområde. Sedan används K-samsök för att hämta mer information om varje objekt. Om K-samsök såsmåningom får möjligheten att söka på koordinater så kan vi gå direkt på denna tjänst och få med fler möjliga svar. Vi som sysslar med kartor tycker naturligtvis att koordinaterna är viktiga och hoppas på att så många objekt som möjligt blir koordinatsatta samt att det går att söka på dessa. Självklart önskar vi mer text och bilder för de objekt som saknar detta.

En intressant utökning skulle kunna vara att låta allmänheten bidra med datainsamlande. Det skulle kunna utformas ungefär som på en blogg där det går att lämna kommentarer. Kommentarerna skulle sedan vara synliga för alla användare. Möjligheten att ladda upp en bild skulle också kunna läggas till.

Johan Persson, CTO på Idevio

Gästblogg: Fornsök i utställningar

Av: Lars Göran Spång den 5 February 2009 i FMIS/fornsök, Fornlämningar and Gästblogg. 0 Comments

Flyg som en fågel över din hembygd och se var fornlämningarna finns! Med enkla medel är det möjligt att erbjuda museibesökare en flytgtur till intressanta platser.

Utställning Murberget
Bildspelet visades i en sitthörna där man i lugn och ro kunde uppleva en flygtur mellan olika fornlämningar. På bordet låg litteratur för den som ville fördjupa sig mer. Foto: Lars Göran Spång

Murberget har gjort en utställning om Härnösands forntid vari ingick ett bildspel med Google Earth som spelmotor. Tack vare att Fornsök har exportfunktion till Google Earth var det en relativt enkel procedur att göra ett bildspel som lliknade en flygsimulator. Kameran förflyttas mellan olika fornlämningar i Härnösand i en animerad flygtur, och vid varje plats görs ett uppehåll där ett fönster dyker upp som beskriver fornlämningen mer i detalj.

Fornsök i Google earth
Ett avsnitt av bildspelet med stenåldersboplatser som tema. Bilder av fynden har infogats i inventerarens anteckningsbok. Den aktuella havsnivån (50 m.ö.h) har infogats som en halvtransparent blå bild i terrängen. I Google Earth kan bilder draperas på terrängen eller fästas plant vid en viss nivå.

Google Earth har enkla verktyg för att lägga på bilder och texter vid olika punkter. Dessutom finns det möjlighet att drapera historiska kartor och t.o.m foga in olika havsnivåer.

Fornsök har med nuvarande utformning en stor potential utöver det som var tänkt från början. Fornminnesregistret är förvisso ett handläggarregister och det krävs mycket tillägg för att allmänheten ska få ut något av informationen. Som utställningsproducent är det emellertid ett förnämligt verktyg för att sammanställa information om fornlämningar för specifika ändamål. Museernas bilddatabaser är också en stor tillgång. I bildspelet om Härnösand dyker  exempelvis bilder av lösfynden upp i inforutan när kameran zoomar in till fyndplatsen.

Bildspelet kan sedan exporteras som en dvd-film och köras i en vanlig projektor. Det enkla förfarandet gör att flera bildspel kan produceras med olika teman, t.ex. stenålderboplatser, sevärda objekt, 1600-tals byar m.m. Det är alltid uppskattat när något nytt presenteras i utställningar som står en längre period.

Utställningen “Förlorad forntid. Skärvor ur Härnösands historia” var utställd hösten 2008 på Murberget.

>> Lars Göran Spång är forskningskoordinator på Murberget, Länsmuseet Västernorrland.

Något att tänka på när man halkande och huttrande tar sig till jobbet i snömodden

Av: Sophie Jonasson den 12 January 2009 i FMIS/fornsök and Tankar kring.... 0 Comments

För ganska precis 300 år sedan, närmare bestämt i början av februari 1709, var det också groteskt kallt. Rödnästa människor snorade och huttrade – det var till och med så kallt att ölet frös till is i tunnorna. Den här köldknäppen visade sig bli ödesdiger för en hoper törstiga matroser. De hade lämnats kvar för att passa lastfartyget Anna Maria som hade tvingats att söka en tidig vinterhamn vid Dalarö. För att muntra upp sig lite anordnade de en middag för några besättningsmän från kringliggande infrysta skutor. De kalasade på kokt kött, skorpor och brännvin och rökte tobak. En på det hela taget trevlig kväll, får man anta. Det var bara det där problemet med ölet. Våra vänner ombord var inte så desperata att de gav sig på förrådet av fryst öl, men öltörst eller möjligen några andra slags behov drev dem att bege sig iland och uppsöka inrättningen “Besökaren Åmans Enkja”. Det sista skeppsgossen gjorde var att sopa aska över glöden i kabyssen.

Vad som hände medan matroserna var upptagna på annat håll är ju lätt att lista ut. Tack vare att Anna Maria fattade eld och sjönk med last, öltunnor och rubbet vet vi precis vad som hände den där köldslagna februarikvällen. Matrosen Philip Bewe som anordnade middagen och hans kamrater hamnade nämligen i domstol. De kunde inte ersätta redarna utan fick istället plikta med fängelse på vatten och bröd i några dygn. Detta var det snälla straffet – redarna bad faktiskt att matroserna skulle behandlas milt. Bra tycker jag, för deras försummelse har ju bidragit på ett påtagligt sätt till Fornsök! Och Anna Maria? Hon ligger kvar på bottnen vid Dalarö.

man, hund och skuta på is
Å nej! Ölet har fryst i tunnorna! Infryst skuta i en annan tid på en annan plats. Bilden kommer från Flickr Commons. Foto: National Maritime Museum

>> Sophie Jonasson jobbar med dialog- och delaktighetsfrågor på Riksantikvarieämbetet.