Archive for the 'Internationellt' Category

Mitt första uppdrag som Första-hjälpen-arbetare för kulturarv

Av: Erika Hedhammar den 26 October 2011 i Internationellt, Konservering, Om RAÄ, Omvärldsbevakning and Tankar kring.... 0 Comments
Margaretakyrkan i Oslo

Margaretakyrkan i Oslo

Jag har nyligen varit ute på mitt första uppdrag som Första-hjälpen-arbetare för kulturarv. Inte trodde jag att det här i trygga Norden skulle vara med anledning av en bomb. Det visade sig att svenska Margaretakyrkan i Oslo hade blivit skadad av Oslobomben. Kyrkan ligger ca 200 m från där bomben detonerade den 22 juli i år. Eftersom kyrkans husmor hade åkt på semester en kvart innan blev det inga personskador. Däremot hade fyra av fem konstglasfönster förstörts och ett svart sotlager täckte hela kyrkans interiör.

Riksantikvarieämbetet blev kontaktad av kyrkoherde Erland Söderström om skadorna och vi gjorde bedömningen att man från myndigheten borde åka över för att se om det fanns något vi kunde hjälpa till med. (Kyrkans omfattas inte av Kulturminneslagen då den ligger på norskt territorium.) Kanske fanns det även andra kulturinstitutioner som skulle behöva hjälp på något sätt? Jag hade ju bara för knappt ett år sedan fått öva liknande situationer på ICCROM i Rom. Hur tar man vara på kulturarv efter katastrofer? Vad är viktigt? Efter ett ganska kort samtal med kyrkoherden bestämde vi att jag skulle komma redan dagen efter. Det hade då gått ca 1 ½ vecka sedan bombdådet.

Förberedelser

Jag började i mina tankar att organisera arbetet. Vad var det nu man skulle göra? Vad var viktigt? Jo, att ta med sig bra utrustning och framförallt egen skyddsutrustning. Jag gick ut och handlade skor med stålhätta och handskar. Hjälm, kamera och annat ”bra-att-ha-material” packades ner. Jag hade fått reda på att byggnaden ansågs som säker att gå in i d.v.s., den riskerade inte att rasa. Men hur var det med avspärrningar? För säkerhets skull tog jag med mig passet och kanske borde jag ha haft en tjänstelegitimation som visade var jag kom ifrån? Jag försökte ta reda på så mycket jag kunde om Margaretakyrkan (byggnadsår, inventarier m.m.) och hittade då bl.a. några bilder av de trasiga fönstren som församlingen hade lagt ut på Facebook.

Besöket i kyrkan

Väl framme i Oslo träffade jag kyrkoherden och en svensk glas- och keramikkonstnärinna vid flygbussen. Området kring kyrkan var inte längre avspärrat, men det gick inte att köra bil raka vägen. Församlingens diakon, tillika kyrkoherdens fru, bjöd på soppa till lunch. Kyrkoherden berättade att de trasiga bemålade fönstren hade varit en gåva till församlingen på 1940-talet från norska krigsbarn som hade fått soppa i kyrkan under kriget, då det var stor brist på mat i Oslo. Nu låg stora skärvor av glaset på golvet, annat hängde i sina blyinfattningar och några större delar satt kvar och var oskadade.

 

Sotlager på textilförvaringsmöbel

   Sotlager på textilskåp i Margaretakyrkan, Oslo

En saneringsfirma var i full gång med att ta bort sot och sopa upp glasskärvor. Bränderna till följd av bomben gjorde att ett tunt lager av sot hade lagt sig över allt i kyrkan, församlingssalarna och även i prästgården intill. En konstglasfirma hade anlitats för att ta ner de resterande delarna av glasmålningarna. Man hade även satt för de trasiga fönstren med plywoodskivor och höll nu på att sätta upp byggställningar i kyrkan.

Ett första möte med berörda

Det hölls ett kort möte om glasmålningarna och hur man skulle behandla dem. Med fanns representanter från församlingen, Byantikvaren, försäkringsbolaget, konstglasfirman och en den svenska konstnärinnan samt jag från svenska Riksantikvarieämbetet. Kyrkan är inte skyddad enligt vår svenska kulturminneslag, men gul-listad enligt norsk lag. Det betyder att de behöver informera Byantikvaren om de tänker förändra kyrkan. De konstnärliga rättigheterna till glasmålningarna innehas av Emanuel Vigelandsmuseet. Det betyder att de behövde underrättas.

 

Glasskärvor från skadat förster

Glasskärvor från skadat förster

Diskussioner om glasmålningarna följde. Skulle man rekonstruera dem? Göra ett nytt konstverk av glasskärvorna? Man kom fram till att det var bäst att dokumentera resterna och se vad som går att göra av dessa. Därefter kan församlingen m.fl. ta ställning till om det är något som passar i kyrkorummet.

Jag påpekade att det var viktigt att ta hand om övrig konst och konsthantverk i kyrkan. Målningar, kors och textiler hade ett sotlager och riskerade även att bli mer nedsmutsade av arbetet med nedtagningen av glasmålningarna. Diakonen, vaktmästaren och jag hjälptes åt att täcka altare med lakan och att lyfta undan kors, dukar och kollekthåvar till andra utrymmen.

Jag fick sedan en inblick i konstglas och dess hantverk. Firman hade på 1990-talet renoverat glasmålningarna. Som tur var fanns det bra fotodokumentation av glasmålningarna från firmans tidigare arbete. Bilderna kommer säkert att vara mycket användbara i arbetet med en rekonstruktion eller ny tolkning.

Trasiga fönster och blommor på gatorna

Jag tog mig vidare ut och runt kyrkan för att se vilken skada bomben hade orsakat. Man hade tagit bort mycket glas och skräp från gatorna, men spåren av trasiga fönster var påtaglig. I många kvarter hade fönstren gått sönder och var nu ersatta med plywood. I Margaretakyrkan kunde man se att fönsterhakar som varit för svaga hade tryckts iväg och blyinfattningarna till glaset hade pressats inåt och gått av. Detta visade vilket tryck det måste ha utsatts för.

Påtagligt var även alla blommor på gatorna. Jag tog mig till domkyrkan där den största samlingen av blommor fanns. Man hade ordnat med vakter i domkyrkan som såg till att lagom många besökare kom in i taget och att de många ljus som tändes placerades på lämpliga ställen och utbrända togs bort. Extra handbrandsläckare fanns utplacerade både i och utanför domkyrkan. Man hade börjat samla in kort från blommorna för att arkivera i norska Riksarkivet.

Vad hände med Oslos kulturarv?

Jag har försökt följa vad som skett med övrigt kulturarv i det bombade kvarteren i Oslo. De hade möten med Riksantikvaren om hur man skulle återställa byggnaderna i Regeringskvarteren. Byantikvaren gick runt mellan de byggnader som de har ansvar för och skapade sig en uppfattning om skador. På text-tv kunde jag också läsa att konstverk evakuerades från de skadade byggnaderna.

Katastrofberedskap och restvärderäddning för kulturarvet i Sverige

Vi får verkligen hoppas att detta inte händer i Norden igen. Det är viktigt att vi vet hur och vem som agerar i katastrofsituationer. På Riksantikvarieämbetet arbetar vi med att skapa förståelse för katastrofberedskap och restvärderäddning för kulturarv. En del av detta är att se till att räddningstjänst vet att kulturarv har oersättliga värden som måste tas omhand på ett varsamt sätt, samt att vara tydlig med vad som är kulturarv. Vi bör även se till att det finns personer på plats snabbt så att man inte av okunskap städar eller sanerar bort bitar av kulturarv som kan vara viktiga vid återuppbyggnad och att det tas om hand på ett bra sätt.

Länkar:

Riksantikvaren

http://www.riksantikvaren.no/?module=Articles;action=Article.publicShow;ID=129837

Byantikvaren Oslo

http://www.byantikvaren.oslo.kommune.no/article198623-901.html

Erika Hedhammar arbetar som konservator med frågor som rör katastrofberedskap och restvärdesräddning på Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet och Europeana anordnar hackathon

Av: Karin Nilsson den 4 May 2011 i Evenemang and Internationellt. 1 Comment
Hack4Europe! är en serie hackathon som arrangeras av Europeana i samarbete med Riksantikvarieämbetet (Sverige), Collections Trust (Storbritannien), Picasso Museum (Spanien) och Poznan Supercomputing and Networking Center (Polen) och erbjuder möjligheten att utforska potentialen med kulturarvsdata!

Hack4Europe! Sweden äger rum den 10-11 juni i Livrustkammarens valv på Kungl. Slottet i Stockholm. Eventet samlar utvecklare från Sverige och övriga Norden vilka kommer ha tillgång till det rika innehållet i Europeanas API samt Europeana Linked Open Data. Resultatet kan vara allt från ett koncept eller en prototyp till en applikation.

Europeana står för resor och en övernattning i Stockholm. Vinnarbidraget kommer att presenteras på Digital Agenda Assembly i Bryssel, 16/6.

>> Karin Nilsson jobbar med K-samsök och Europeana på Riksantikvarieämbetet

Two days of hacking in Hilversum

Av: Johan Carlström den 8 April 2011 i Internationellt, K-samsök and Webb. 0 Comments

The room where we hacked away for two days. Foto: Johan Carlström
Last weekend, Jonas Bolin and I attended the first Europeana hackathon, in Hilversum, the Netherlands. A hackathon is an event where computer programmers meet and code together during a limited amount of time (usually one day or two). Often, a price is awarded the programmers who come up with the best application. The aim for this hackathon was to develop applications on Europeanas newley launched API. Participation was by invitation only. The Europena hackathon took place at the Dutch Institute for Sound and Vision, a fantastic building. We where about 30 developers and some other participants from Europeana and other institutions (myself included).
Our aim was to develop an Android-application which uses the geographic data in Europeana. The idea was to let the user suggest a more accurate position for the Europeana data which today is using coordinates from Geonames that only roughly point out the location. Unfortunately, we encountered a bug in the API which led to loss of valuable time for troubleshooting.


The Dutch Institute for Sound and Vision.  Photo: Johan Carlström

However, at the beginning of day two, we found a workaround which led us back on track. Unfortunately the Android emulator lost its internet connection (it is apparently emulating reality in every way) which we did not notice in time. Despite all this, the API is easy to work with and has a lot of potential when the bugs are fixed and more functionality will be added.
Even though we did not finish with our application, the productive and inspirational atmosphere brought new thoughts about both SOCH (K-samsök) and Kringla but also how we could organize a hackathon with the SOCH API of our own in the future. We where also fortunate to meet many creative and skilled people which gave us some new perspectives.
Even though the API is still pretty rough, the developing teams presented several innovating applications where some took on a gamification perspective. My own favorites were the Wikimedia ingestion tool and the Joomla plugin (which also won first prize).
The event where well organized and the Institute for Sound and Vision where an amazing building, made for creativity. :) A big thanks to David Haskiya, Vanessa Proudman and all the other representatives from Eureopana. Hopefully, we will be able to participate another time as well. :)
>> Johan Carlström works with SOCH and Europeana at the Swedish National Heritage Board

En ny renässans när Europas kulturarv finns på nätet

Av: admin den 25 January 2011 i Internationellt. 0 Comments

Europakommissionen uppmanar medlemsstaterna att digitalisera kulturarvet och göra det öppet och tillgängligt. Det framgår av en ny rapport från Comité des Sage, ungefär De vises kommitté, vilken arbetar för Europarådskommissionärens digitala strategi för kulturarvet. De vises kommitté består av tre representanter för arkiv och bibliotek. I höstas hölls en öppen hearing i Bryssel där vi tillresta fick lufta både visioner och farhågor kring den ökade efterfrågan på digitalisering av Europas arkiv, museer och bibliotek.

En utmaning för ett öppet och tillgängligt kulturarv är upphovsrättslagstiftningen som konstruerats långt före digitala mediers uppträdande på scenen. En annan stor fråga är hur offentliga och privata/kommersiella aktörer kan samarbeta för att genomföra den kostsamma digitaliseringen. Få deltagare på hearingen och i den öppna enkäten som legat ute under hösten såg fördelar med att innehållet bara går att komma åt i ett specifikt land eller att man ska betala en avgift för att få tillgång till det digitaliserade materialet.

Organisationer som företräder konstnärer, musiker och författare brottas med hur man ska både öppna för användning av materialet och samtidigt behålla kontrollen. Resultatet från den öppna enkäten om hur man vill ha tillgång till material från arkiv och bibliotek har också vägts in i rapporten.

Budskapet är tydligt:

1.  Europeana, som samlar in och vidarebefordrar kulturarvsinformation från europeiska källor, ska vara noden för Europas kulturarv online. Det är extra roligt att Sverige genom K-samsök är en av Europas största förmedlare av sådan information.

2. Medlemsstaterna ska se till att allt material som digitaliseras med offentliga medel ska vara tillgängligt på Europeana och före år 2017 ska alla offentligt ägda mästerverk finnas i Europeana.

3. Medlemsstaterna ska lägga mer krut på att tillgängliggöra samlingar i alla bibliotek, arkiv och museer. Kommittén kan tänka sig ett samarbete mellan privata och offentliga intressen under vissa förutsättningar.

Det finns många fördelar med att satsa på ett digitaliserat kulturarv hävdar Kommissionären för utbildning och kultur. Tio mil bilväg kostar lika mycket att bygga som digitaliseringen av till exempel alla ljudsamlingar i hela EUs samlade arkiv. Den infrastruktur som på så sätt skapas tar innovationskraften, turismen, utbildningen och forskningen betydligt längre än vad 100 km väg kan generera för tillväxten.

Föreslagna lösningar

Rapporten föreslår också lösningar för att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt på nätet:

1. Verk som skyddas av upphovsrätten men som inte längre är i kommersiell distribution ska publiceras online. Det är först och främst rättighetsinnehavarnas ansvar men om dessa avstår bör kulturinstitutionerna ha möjlighet att ersätta rättighetsinnehavarna och digitalisera och publicera verken.
2. Föräldralösa verk, orphan works, de verk som man inte kan identifiera någon upphovsrättsinnehavare för, behöver adopteras så fort som möjligt och tillgängliggöras.

Redan idag erbjuder Europeana.eu tillgång till mer än 15 miljoner digitaliserade böcker, kartor, fotografier, filmklipp, målningar och musikaliska utdrag, men detta är bara en bråkdel av de verk som finns hos Europas kulturinstitutioner

(se IP/10/1524).

Det mesta av det digitaliserade materialet består av äldre verk för att undvika potentiella tvister för arbeten som omfattas av upphovsrätt.

Kommissionärernas och EUs vision är att det är genom tillgänglig och fritt användbar information om till exempel kulturarvet som Europa kan utvecklas och förbli en kreativ miljö som kan locka både ny industri och turism i framtiden.

Rapportens rekommendationer kommer att ingå i Kommissionens bredare strategi för en digital agenda för Europa, vilken ska hjälpa kulturinstitutionerna vid övergången till den digitala eran. Rekommendationerna kommer också att vara användbara för Kommissionens plan för en hållbar finansieringsmodell för Europeana 2012.

Comité des Sages on Digitisation består av Maurice Lévy, Elisabeth Niggemann and Jacques de Decker (se IP/10/456).
Hela rapporten hittar du här.

Och pressreleaser som gäller det texten behandlar finns här:

IP/10/581

MEMO/10/199

MEMO/10/200


/Birgitta Elfström, Riksantikvarieäbetet

Hållbar expo?

Av: Jerker Moström den 20 December 2010 i Internationellt and Stadsutveckling. 0 Comments

Vi har tidigare här på bloggen rapporterat från vårt deltagande i Expo 2010 i Shanghai som vi genomförde tillsammans med Arkitekturmuseet, Boverket och Formas inom ramen för ett aktuellt regeringsuppdrag.  Ett huvudtema på världsutställningen denna gång var just hållbar stadsutveckling. Mängder av exempel, “best practise”, och inspirerande och nytänkande lösningar visades upp i syfte att göra våra städer lite mer hållbara. Nu är världsutställningen slut och nedmontering pågår för fullt. De flesta av paviljongerna är sålda och ska flyttas till nya platser i Kina och resten av världen. I drygt ett halvår stod den gigantiska utställningen på plats. Goda intentioner och spännande möten med över 70 miljoner besökare, men man kan ändå reflektera ett ögonblick kring hållbarheten i själva projektet.  Är det försvarbart att för så kort tid bygga upp och plocka ner i den omfattningen?

Bricoleurbanism är en läsvärd blogg som följt inte bara Expo 2010 utan stadsutvecklingsproblematiken i Kina i stort. I en serie av inlägg diskuteras och illustreras på ett ett tankeväckande sätt olika aspekter av världsutställningen, bland annat just frågan ovan.

I inlägget Deconstructing the Shanghai Expo – Part III: The Size illustreras exempelvis hur stort expoområdet egentligen är: “Officially the Expo was 528 hectares, but how big is that? A neat comparison is with another contained place around which you mostly have to walk, Venice.”  En satellitbild över Venedig överlagrad med konturerna av expoområdet i samma skala ger perspektiv! I inlägget Deconstructing the Shanghai Expo – Part II: The Effacement illustreras också skalskillnaderna i den urbana väven, före och efter världsutställningen.

Ännu tydligare blir det många gånger mycket kontrastrika mötet mellan det gamla och nya Kina i inlägget om stadsomvandlingen i Tianjin.  Inlägget behöver knappas kommenteras ytterligare, bilderna talar för sig själva!

>> Jerker Moström är kulturgeograf och jobbar med landskapsfrågor, stadsutveckling och GIS på RAÄ.

Fotografen Pål-Nils Nilsson visas i Paris

Av: Anna Boman den 22 November 2010 i Aktuellt, Bilder, Foto and Internationellt. 0 Comments


Dansaren Erik Bruhn. (1928-1986). Foto: Pål-Nils Nilsson. RAÄ

Flera av fotograferna i Riksantikvarieämbetets fotosamlingar har också bilder i andra samlingar, hos privatpersoner, institutioner och museer. Ibland dyker de upp i olika sammanhang och det är alltid spännande för oss att följa.


Industriarbetare i Skåne. Omkring 1960. Foto: Pål-Nils Nilsson. RAÄ

Jag fick ett tips från en kollega att Svenska institutet i Paris i samarbete med Borås Konstmuseum visar en retrospektiv utställning om den svenska fotografgruppen ”Tio fotografer”. Utställningen är gjord inom ramen för Paris fotobiennal ”Mois de la Photo” (Paris fotomånad) och pågår 2010-11-10 – 2011-01-23, om någon tänker sig en sväng till Paris. Läs mer om utställningen och Tio fotografer högst upp i Svenska institutets kalendarium.

En av initiativtagarna till Tio fotografer var fotografen Pål-Nils Nilsson (1929-2002). Han finns sedan 1998 i Riksantikvarieämbetets samlingar med cirka 300 000 bilder i färg och svartvitt. Mer än 2300 av bilderna har hittills digitaliserats och finns i bilddatabasen Kulturmiljöbild.


Lägenheter i Fittja, Stockholm. 1970-tal. Foto: Pål-Nils Nilsson. RAÄ

En sökning på bilder av Pål-Nils Nilsson i samsöktjänsten Kringla ger träffar på Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Då får vi veta att hans bilder också finns där! Hans bilder finns också bland annat i Svenska Turistföreningens (STF) bildarkiv på Nordiska museet och i Kungliga Bibliotekets (KB) samlingar. Bilderna levereras även till sökportalen Europeana.

I Nationella fotografregistret som administreras av Nordiska museet/Fotosekretariatet kan man läsa mer om Pål-Nils Nilsson. Flera av fotograferna i Riksantikvarieämbetets samlingar finns i Nationella fotografregistret och nya läggs till.

>> Anna Boman jobbar med bildsamlingarna och Flickr Commons på Riksantikvarieämbetet.

Ibland kommer det frågor…

Av: Johanna Berg den 5 October 2010 i Internationellt, K-samsök and Webb. 0 Comments

Det händer fantastiskt mycket kring digital kulturarvsinformation. Både hemmavid och ute i den stora världen. Riksantikvarieämbetet är bara en av många informationsförvaltare som är besjälade av att få ut information och utveckla den så att den blir mer användbar för fler. Många har stora förväntningar och det finns många frågor och problem att lösa. Vi på Riksantikvarieämbetet får många frågor, framförallt från museer men även från andra håll. Skälet är nog att myndighetens K-samsöksuppdrag innebär att det finns en ganska tydlig aktör att interagera med inom fältet kulturarv och webb.

Jag tänkte att istället för att svara enstaka personer så lägger jag ut både fråga och svar så kanske flera kan ha nytta av svaren. Här är våra svar på en del undringar som kommit upp den senaste tiden. Dessa

Vad gör Riksantikvarieämbetet för att förmedla Sveriges kulturarv till Europa och invånare i Sverige?
Riksantikvarieämbetet har åtagit sig den långsiktiga förvaltningen av K-samsök som utvecklats under perioden 2008-2010. K-samsök är en webbservice som skördar data från en rad olika museer och andra kulturinstitutioner i Sverige. Bland informationsleverantörerna finns både nationella, regionala och kommunala museer samt drygt tjugo hembygdsföreningar. Levererade data syns i Kringla, och även (om man har en Android-mobil) i telefonen (sök på “kringla” i Android Market). Den information som finns i K-samsök levererar vi också vidare till Europeana och den kan genom ett öppet API användas i en mångfald webbtjänster och applikationer.

Varför är inte alla museer med i Europeana?
Att alla museer (ännu) inte finns med i Europeana (eller i K-samsök för den delen) har flera skäl. Det handlar bl a om bristande resurser (det kostar att digitalisera), bristande teknisk infrastruktur lokalt och en stor osäkerhet kring rättighetsfrågor. På många håll arbetar museer och arkiv hårt på att ta sig förbi dessa hinder. Riksantikvarieämbetet försöker stödja alla initiativ i den riktningen och ser särskilt positivt på alla former av konstruktivt samarbete mellan olika aktörer. Dock måste påpekas att myndigheten inte har något uppdrag att styra Sveriges museer. Varje institution står för sig själv, och utvecklingen måste alltså drivas av varje museiledning utifrån deras egna ambitioner och prioriteringar.

Finns det ingen nationell plan för att få med alla museers bildarkiv i Europeana?
Nej. Men Regeringen arbetar för närvarande med de underlag till en “Nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande” som lämnades in av bl a alla statliga museer i våras, läs mer här. Det arbetet kan kanske komma att utmynna i en sådan nationell plan som ibland efterlyses, vi får se.

Är det Riksantikvarieämbetet eller K-samsök som levererar till Europeana?
Den som levererar data till Europeana kallas provider. Riksantikvarieämbetet är (med data ur Kulturmiljöbild) en provider, men fungerar också som aggregator. Det betyder att myndigheten också levererar data från flera andra institutioner och organisationer, och detta möjliggörs genom K-samsöks tekniska plattform. SOCH (Swedish Open Cultural Heritage) är den engelska beteckningen på K-samsök.

Är det Riksantikvarieämbetet eller K-samsök som håller regionala träffar med ABM-aktörer?
K-samsök är en webservice, en apparat som skördar data från olika informationsförvaltare. Den bjuder inte in till möten och kan över huvud taget inte prata med människor. De regionala träffarna hålls av Riksantikvarieämbetet som har regeringens uppdrag att ”förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök” i samarbete med berörda myndigheter, institutioner, ideella organisationer och andra aktörer. För att kunna utföra detta uppdrag behöver vi möta representanter för arkiv, bibliotek och museer (ABM). Den dialogturné som vi genomför under året är ett led i att etablera sådana  kontakter, i synnerhet med aktörer som tidigare inte deltagit i K-samsöksarbetet. Läs mer om våra regionala möten på K-samsöksbloggen.

Vem bestämmer hur information ska levereras till Europeana?
Varje informationsförvaltare bestämmer över sina data. Den som vill leverera till Europeana ska veta att det finns flera olika möjligheter. Varje institution väljer själv om, och hur det ska gå till. I Sverige är så vitt vi vet K-samsök den enda nationella lösningen som har en långsiktigt säkrad drift och förvaltning.

Europeana Local Sweden är ett EU-finansierat projekt knutet till ABM Västernorrland och länsmuseet på Murberget i Härnösand. Projektet ska ”bestå av regionala och lokala institutioner inom kulturarvsområdet och deras digitaliserade material” och leverera data till Europeana. Projektet söker även aktivt samarbete med andra aktörer runt om i landet, bland annat genom  Portalnätverket. Projektet avslutas i maj 2011.

En annan leverantör har varit projektet Knowledge Management in Museums (KMM) som, också med Kulturrådsmedel, EU-stöd m.m., drivits av Länsmuseet Västernorrland, Länsmuseet i Halmstad och Stockholms läns museum. Detta projekt är nu avslutat och enligt uppgift ska den av KMM levererade datan i Europeana tas bort.

Ett fjärde alternativ som vi kommit i kontakt med är ett initiativ i en sydsvensk region. Där undersöker man just nu möjligheterna till direktleveranser baserade på Europeanas öppna källkod. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig!

Ur Europeanas perspektiv är det intressant med stora mängder – gärna högkvalitativ – data. Å andra sidan vill de  helst inte ha direktkontakt med tusentals institutioner och föreningar i de 27 medlemsstaterna. Därför ser de gärna nationellt ansvariga aggregators på olika områden, och/eller gränsöverskridande paraplyorgan som APEnet (för arkiven)  och CARARE (för byggnader och fasta fornlämningar). För en bra sammanställning av aktuella Europeana-inititativ, se ABM-centrums webbplats.

Denna text kommer snart även att läggas ut på K-samsöks FAQ-sida.

>> Johanna Berg är verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet

Konflikters påverkan på kulturarvet i världen i dag

Av: Erika Hedhammar den 4 October 2010 i Internationellt and Konservering. 1 Comment


Bild: Catalina från Colombia ser till att alla föremål som vi har packat ner för evakuering finns med på listorna. Foto: Erika Hedhammar, RAÄ

Jag befinner mig just nu på kurs i Rom. Mina kurskamrater kommer från världens alla hörn och många av dem har erfarenheter av krig och konflikter från sitt hemland. Vi ska under kursens gång lära av varandra och från inresta föreläsare om hur kulturarvet påverkas av konflikter och vad man kan göra som första hjälpen för att skydda och bevara det. Denna kurs anordnas av ICCROM (International Centre for the Study of the Preservation and Restauration of Cultural Property) som är en organisation skapad av UNESCO.

Jag kan erkänna att jag var lite nervös innan kursen. Vad vet jag om krig och konflikter som bor i Sverige? Hur ska jag bete mig med kurskamrater som kommer från Afghanistan, Iran och Irak eller Palestina? Jag kan nu efter en vecka berätta att det går hur bra som helst. Vi är en grupp på 19 personer från 6 världsdelar med många olika erfarenheter och kunskap. Några är arkeologer, några arkitekter, några konservatorer, en antropolog och en militär. Vi hade alla fått i uppgift att ta fram tre bilder som visade på hur konflikter i vårt land har påverkat kulturarvet. Det blev en intressant och lärorik introduktion. Någon var orolig för att man förvanskar kulturarvet i territorier som ockuperats av annat land. Någon har fått se militär förstöra arkeologiska lämningar i samband med strider mot maffian.  Många länder har blivit plundrade på stora mängder kulturarvsföremål. Jag kunde bara konstatera att jag har det rätt bra som bor i Sverige, men att kulturarvet har påverkats i viss omfattning när man vandaliserar moskéer, judiska kyrkogårdar eller kontroversiella utställningar.

Veckan har sedan fortsatt med en rad olika grupparbeten och övningar. Vi har bl.a. evakuerat en samling föremål från ett studiemagasin på ICCROM. Vi insåg nog alla att ordning och reda med märkning, dokumentation och listor var viktigt för att inte missa information eller ge tillfälle för souvenirjägare. Föremålen som packades i tillgängligt material var tänkta att klara en transport med en öppen lastbil på guppiga vägar till ett evakueringsmagasin utanför Rom. Som ni förstår var detta tänkt att i viss mån likna förhållanden som kan gälla i krigsdrabbade länder. Jag blev ansvarig för packgruppen. Det var inte helt lätt att hinna på den korta tid vi hade på oss och lite språkproblem hade vi, men gruppen jobbade på bra och vi fick alla praktiska erfarenheter av denna övning.

Nu börjar andra veckan. Då vi ska åka ut till en konserveringsateljé utanför Rom där vi ska lära oss om första hjälpen för textilier, läder och tavlor.

>> Erika Hedhammar är konservator och jobbar med förebyggande konservering på Riksantikvarieämbetet.

Svensk kulturarvsdata sökbar i Europeana

Av: Johan Carlström den 24 September 2010 i Internationellt and K-samsök. 1 Comment

I början av sommaren började vi testleverera data från K-samsök (eng: Swedish Open Cultural Heritage) till den europeiska sökportalen Europeana. Det rör sig i dagsläget om drygt 1,2 miljoner objekt från institutionerna som levererar data till K-samsök, endast objekt med foton/bilder. I Europeana visas datan tillsammans med en tumnagelbild, klickar man på den skickas man till källan (t ex denna). Detta är ett work in progress, mer metadata kommer att tillkomma.

Detta innebär att data som levereras av t ex ett museum till K-samsök även kommer att levereras till Europeana och bli sökbar i t ex Kringla och Europeana automatiskt.

Datan från Fornsök/FMIS och Bebyggelseregistret levereras inte i dagsläget, den leveransen kommer att göras senare inom ramen för delprojektet Carare som är specifikt inriktad på information om fornlämningar och historiska byggnader. Projektet kommer att ta fram ett specifikt protokoll för den typen av data.

Vi kommer även att under hösten titta på hur vi ska kunna visa information från Europeana i Kringla via Europanas API. Tänk dig att du söker på “Halmstad” i Kringla  och hittar kartan här till vänster från Bibliothèque nationale de France. Det är ju inte direkt självklart att den finns där. :) Mer om detta senare.

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök och Europeana/Carare på Riksantikvarieämbetet.

Small people matters

Av: Daniel Nilsson den 17 September 2010 i Bebyggelse, Evenemang, Internationellt and Stadsutveckling. 0 Comments

I juli arrangerade Boverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet en workshop i den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai. Syftet var att främja ett svensk-kinesiskt kunskapsutbyte om betydelsen av människors engagemang i en långsiktig stadsomvandling, se bloggen från juli. Den 23-24 september arrangerar de fyra myndigheterna ytterligare två workshops. Denna gång är det barn och deras upplevelser av staden som står i fokus.

Deltagandet i världsutställningen är en del av arbetet med ett gemensamt regeringsuppdrag att stärka förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling genom ökad samverkan mellan miljö- och kulturpolitiken. Uppdragets huvudfokus är att visa positiva effekter av att lyfta fram sociala och kulturella aspekter i hållbarhetsarbetet. Arrangemanget i september är även en del av Sweden Architecture Week som äger rum i den svenska paviljongen den 23-27 september.

Den 27 september deltar vi i ‘Arkitekternas Dag’, arrangerad av Sveriges Arkitekter, då bl a sinosvenska samarbetsprojekt inom området arkitektur och planering presenteras.

Representanter från myndigheterna kommer här på denna blogg att delge er såväl stora som små intryck och reflektioner. Välkommen att följa vårt arbete i Shanghai!

Världsutställningen i Shanghai har temat “Better City Better Life” och man räknar med 70-100 miljoner besökare, varav 95 % kinesiska. Sammanlagt deltar 242 länder, varav ett fyrtiotal med egna utställningspaviljonger. All verksamhet i Sveriges paviljong utgår från temat “Spirit of innovation” och har fokus på hållbarhet, kommunikationer och innovationer. Ytterligare information finns på www.expo2010.se samt www.expo2010.cn

>> Daniel Nilsson är kulturgeograf och arbetar med samhällsbyggnadsfrågor på Riksantikvarieämbetet. Det rör bland annat hur kulturarvet kan användas som resurs för utveckling och tillväxt. Daniel arbetar även med ett regeringsuppdrag om hållbar stadsutveckling i mötet mellan miljö- och kulturpolitiken.