Archive for the 'Systemutveckling' Category

Kringla ger K-samsök ett ansikte

Ett pedagogiskt problem med K-samsök har sedan starten varit att förklara vad det är (och vad det inte är). Ordet “sök” för ju tankarna till en söktjänst men så är det ju inte. K-samsök är motorn som servar applikationer/e-tjänster/tillämpningar (kärt barn har många namn) med data. Skulle man titta på datan i K-samsök i en webbläsare skulle det se ut såhär (en fritextsökning på “runinskrifter”):

Strukturerat och fint men inte särskilt användarvänligt för den breda allmänheten. För att informationen ska gå att visa för slutanvändaren behövs det en applikation som anropar datan i K-samsök via dess öppna API. Nedan ser du en skärmdump av samma sökning i Kringla:

Lite intressantare och klart som korvspad? :)

>>Johan Carlström är projektledare för Kringla på Riksantikvarieämbetet.

Kringla, din sökväg till historien


Sökresultat i Kringla visad på kartan.

Nu gör vi en marknadsföringsinsats för att sprida vetskapen om Kringla existens. Detta kommer att göras via:

  • pressmeddelande
  • denna blogg
  • vår externa webbplats
  • diskussionsforum
  • gamla hederliga e-postlistor
  • Facebook, Twitter mm.
  • Fler förslag?

Inför utvecklingen av Kringla gjorde vi medvetet inga användarundersökningar, vi gjorde istället en omvärldskoll av hur andra har utvecklat sina söktjänster (bl a Europena, Victoria & Albert Museum och Brooklyn Museum) och utvecklade utifrån detta grundläggande sökfunktionalitet.

Tanken är nu att vi ska låta användarna testa Kringla och komma med feedback, detta kommer att göras genom  användartester men även via ett forum. Det går även att skicka e-post till kringla (at) raa.se men jag tycker att det blir intressantare om det görs öppet. Detta kommer sedan att ligga till grund för en utvecklingsomgång som är planerad till hösten.

Observera att Kringla ligger på två domännamn, Kringla.nu och Kringla.info. Själva sökapplikationen ligger på.nu och all kringinfo/sökhjälp/nyheter/mm ligger i en wordpressinstallation under kringla.info men integreras genom utseendet. Anledningen var att vi behövde ett enkelt sätt att uppdatera kringinfon. Detta var en nödlösning och tanken är att kunna slå ihop dem på sikt. Testa på och kom gärna med feedback!

>>Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla

Nu kan du testa Kringla

kringla_dump_091221

Sedan i fredags ligger betaversionen av Kringla ute för alla att testa, lite tidigare än planerat. En betaversion är en version där all tänkt funktionalitet inte är färdigutvecklad och/eller implementerad. Tanken är att vi ska få en möjlighet att ta till oss åsikter och förslag från användarna innan vi går vidare med utvecklingen. Vilken Kringla vill du ha?

Testa på, god jul och gott nytt år! :)

>>Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Kringla är en mashup

En mashup är kortfattat en webbplats/webbtjänst som kombinerar data från av varandra oberoende tjänster och skapar en ny helhet. En mashup behöver egentligen inte innehålla någon egen information. Exempel på en mashup är SvD som i sin nya vädertjänst bl a kombinerar väderdata från norska yr.no med kartor från Google maps.

Kringla fungerar på liknande sätt och innehåller inte särskilt mycket egen data. De API:er (regelverk för kommunikation mellan olika webbtjänster) som används i dagsläget är:

Rättstavning från LIBRIS:

stavning från LIBRIS

All information om objekt (föremål, foton, byggnader, fornlämningar mm) hämtas från K-samsök:

Information från K-samsök

Kartor från Google maps:

Karta från Google maps

API:erna ovan är öppna för vem som helst att skapa egna webbtjänster på. Du skulle alltså kunna bygga din egen webbplats med data från flera av Sveriges museer.

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Sluta krångla, börja kringla!

Sevärdhetsskylt vid Mora stenar Fotograf: Bengt A Lundberg
Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ

Utvecklingen av Kringla fortsätter, förra veckan implementeras bl a kartsök. Ett inte helt oangenämt jobb med att bygga en ny e-tjänst är att döpa den. Vi i utvecklingsteamet här på Riksantikvarieämbetet täckte en whiteboard med förslag som var synonymt med plats, upptäcka, nyfikenhet osv. Kriterierna var att det inte skulle vara för långt (ska gå att göra en snygg logga av) och på något sätt speglade tjänstens innehåll, om än långsökt.

Efter mycket tankearbete och vånda tittade en av våra systemutvecklare in och kläckte “Kringla”… vi gillade det direkt (tack Henna). :) Kringlan är utöver att vara ett bakverk symbolen för sevärdhet på skyltar längs landets vägar samt även ett smeknamn på symbolen i Riksantikvarieämbetets logga (kallas även S:t Hanskorset). “Krångla” och “att kringla” (jmfr med “att googla”) dök också upp i våra huvuden. “Kringla” är kort och skriker inte Riksantikvarieämbetet (allt för mycket), det är informationen från många olika museer, arkiv m fl  som står i centrum.

Vi döpte om vår nuvarande samsökstjänst Kulturmiljösök till Kringla (främst för att förhindra sammanblandning med K-samsök) och tanken är att den Kringla vi bygger nu ska ersätta den gamla på sikt. Såhär kommer loggan att se ut:

Kringlas logga

Sluta Krångla, börja Kringla!!

>> Johan Carlström är projektledare för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Ps. Missa inte Historiska museets blogg om deras kommande utställning kring Sveriges Historia. Ds.

Hela världens Kringla – om kartor

Skärmdump från Kringla med en karta över England

Vi har i utvecklingen av Kringla valt att använda Google Maps istället för Lantmäteriets kartor som Riksantikvarieämbetet idag använder i t ex Fornsök och Platsr. Anledningarna är flera. Googlekartan är snabb med sin vektorgrafik och täcker mer än bara Sverige vilket är viktigt då många svenska museer och arkiv har material från andra delar av världen än Sverige. Man skulle t ex kunna visa vilken ort ett föremål är ifrån på kartan via att plocka in koordinater för orten i Google maps (se skärmdumpen ovan). Resultatet blir såklart inte lika exakt som när det finns exakta koordinater för objektet (t ex en fornlämning) men det ger ändå en fingervisning om var i världen platsen ligger. Att Google maps även, sedan en tid,  ger oss tillgång till Lantmäteriets flygkartor är en trevlig bonus. :) Detta öppnar även upp för att visa data från t ex Europeana i framtiden.

En nackdel är att det finns områden i Sverige som är mindre detaljerade men det är något som förhoppningsvis förbättras med tiden. Ett alternativ skulle vara att ha lantmäteriets kartor som ett valbart lager men det är inget som är aktuellt för den första betaversionen, men kan tillkomma senare om det är efterfrågat. Vad tycker du?

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Ps. Idag hade vi sprintdemo nr 2. Det börjar likna nåt som jag skulle kunna tänka mig lansera. :) Ds.

En gång i den grå forntiden…

…2003 närmare bestämt,  började en grupp anställda på Riksantikvarieämbetet fundera över hur man enklast skulle kunna nå ut till människor för att uppfylla sitt uppdrag: att driva kulturarvsfrågor i dialog och debatt. Redan tidigare hade man identifierat webben som en bra arena att bedriva verksamhet på, och inte bara som en sändarkanal. Dessutom menade man att webben skulle öka i betydelse under kommande år…

I och med detta började tanken på en webb 2-tjänst ta form, året innan detta begrepp egentligen myntades. Tjänsten gick under namnet “Min Kulturmiljö” och tanken var att skapa en tjänst där människor själva kunde välja en historiskt intressant trakt och samla in och dela med sig av information om “sin” plats . Min Kulturmiljö blev arbetsnamnet på denna tjänst.

Det tog lite tid att komma igång. Tiden var inte riktigt mogen och det fanns många frågetecken att räta ut innan projektet kunde starta. Men för ungefär ett år sedan fick Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag att ta fram en prototyp av Min Kulturmiljö. Vi drog igång projektet 13 mars och utvecklingen 14 april.

Nu, ett antal månader senare, har vi prototypen uppe i drift. Det är en stängd beta än så länge, men om allt går som vi räknar med kommer tjänsten snart att ligga ute helt öppen.

Grundtankarna; bidra, dela med dig och kommunicera är de samma. Utseendet och namnet på sajten har ändrats en del – på projektuppstarten röstades namnet Platsr fram. Här är några bilder från skisserna 2005 och från hur tjänsten ser ut idag.

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003-platspresentation_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-startsida_small
Skärmdump av Platsrs förstasida 2009.

skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-platspresentation_small
Skärmdump av en platspresentation på Platsr 2009

Nu ser vi fram emot att få se vad våra piloter hittar på med sajten, och hälsar Nacka mediegymnasium med Stockholms länsmuseum,  SAS Alfa på Komvux i Visby och Gotlands hembygdsförbund välkomna ombord!

>>Sophie Jonasson är projektledare för Platsr

Kringla – sök i kulturhistoriska samlingar

Sedan två veckor pågår utvecklingen av Kringla här på Riksantikvarieämbetet, en söktjänst som kommer att använda sig av data från K-samsök. Kringla utvecklas med utvecklingsmetoden Scrum och i fredags (den 13:e till råga på allt, gick bra ändå) körde vi första sprintdemon. Nedan kan du se två designskisser. Märk att taggmolnet, inloggning och språkbyte inte kommer att utvecklas i denna utvecklingsomgång.
Kringla är en söktjänst som söker fram data och visar den i samma gränssnitt. Användaren har sedan en möjlighet att klicka sig vidare till respektive institutions webbplats om denna önskar. Målgruppen är användare som har en viss förförståelse för informationen och vi har valt att tona ner Riksantikvarieämbetet som avsändare, det är informationen som står i centrum.
I denna utveklingsomgång som pågår fram till jul är tanken att bygga grundläggande sökfunktionalitet vilket kommer att resultera i en beta-version som släpps i början av nästa år. Efter det kommer vi att ta emot önskemål från användarna,  (förhoppningsvis) via ett forum på sajten samt via användargrupper. Redan nu har önskemål om möjlighet att kommentera och tagga (och geotagga) framkommit.

Sedan två veckor pågår utvecklingen av Kringla här på Riksantikvarieämbetet, en söktjänst som kommer att använda sig av data från K-samsök. Kringla utvecklas med utvecklingsmetoden Scrum och i fredags (den 13:e till råga på allt) körde vi första sprintdemon. Nedan kan du se en skiss över startsidan, vi har bl a inspirerats av Brooklyn museum, Victoria & Albert museum och Europeana. Observera att vissa features (t ex taggmolnet, inloggning och språkbyte) inte kommer att utvecklas i denna utvecklingsomgång.

Kringla-startpage-20091110_large

Målgruppen är användare som har en viss förförståelse för informationen och vi har valt att tona ner Riksantikvarieämbetet som avsändare, det är informationen som står i centrum.

I denna utveklingsomgång som pågår fram till jul är planen att bygga grundläggande sökfunktionalitet vilket kommer att resultera i en beta-version som släpps i början av nästa år. Efter det kommer vi att ta emot önskemål från användarna,  (förhoppningsvis) via ett forum på sajten samt via användargrupper. Redan nu har önskemål om möjlighet att kommentera och tagga (och geotagga) framkommit.

>>Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet.

Digitalt fortalt – vårt norska systerprojekt

Innan sommarsemestrarna träffade vi Platsrs norska motsvarighet Digitalt fortalt som drivs av norska ABM-utvikling. De har varit i drift sedan 3 februari 2009. Det var ett spännande möte, och nästan komiskt att höra hur lika vi tänker! Fokus för dem (och oss!) ligger på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan få göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för och användandet av “kulturminner” som det heter på norska. Ett bra ord som gör det tydligt att ett minne faktiskt kan vara kulturarv – immateriellt kulturarv!

När det här skrivs ligger det 698 berättelser på sajten, och de har en enorm bredd. Någon berättar om sin gårds historia i tre generationer, en annan berättar om platsen de brukade besöka på skolloven och en tredje berättar den dramatiska historien om några norska motståndsmän under andra världskriget.

Skärmdump från Digitalt fortalt

Ett exempel på en “digital fortelling” på Digitalt fortalt. Berättelsen “Krigsdrama på Staveneset” är skriven av Bente Lund, fotografierna kommer ifrån Fylkesarkivet Sogn och Fjordane.

Vad skall då komma ut av kontakterna över gränsen? I slutet på november åker vi till Oslo för att träffa både våra norska vänner och knyta nya kontakter med danska 1001 fortellinger om Danmark. Detta är de första stegen mot vad vi hoppas på ska bli ett nordiskt nätverk för digital storytelling. Redan när vi först pratades vid på telefon blev det tydligt att vi skulle kunna få stort utbyte av varandra, både vad gäller samarbete och erfarenhetsåtervinning. Det ska bli väldigt roligt att träffas igen. Fram till dess får man fila på sin skandinaviska och kanske lägga in en fortelling på Digitalt fortalt. Jag satt i en hytte och åt gröt i Lillehammer under vinter- OS 1994 när Vegard Ulvang åkte baklänges över mållinjen. Ett historiskt ögonblick!

>> Sophie Jonasson är projektledare för Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Platsr på g igen

Nu är vi i full gång igen med utvecklingen av Platsr efter ett skönt sommaruppehåll. Själv har jag insupit mina favoritplatser IRL (och fotograferat så att jag har några schyssta bilder att ladda upp på Platsr!).

I våras koncentrerade vi oss på grunden- att en användare ska kunna skapa en plats och “möblera” den med texter och bilder. Nu i höst kommer det till roliga bitar som interaktionen mellan medlemmarna i communityt. Man ska kunna skapa en grupp, och man ska om man vill också kunna öppna en plats så att vissa eller alla kan få bidra. Kanske kan man tänka sig att gruppen “klass 4c Solbergaskolan” tillsammans skapar platsen “Solbergaskolan”, eller Sibbamåla hembygdsförening tillsammans skapar “Sibbamålas gamla dansbana”. Bara fantasin sätter gränserna!Ett svartvitt foto från Powerhouse museum föreställande 13 unga män från sekelskiftet 1800-1900.
Förr i världen fick man träffas fysiskt för att kunna bilda grupper. Idag räcker det med en uppkoppling och medlemskap på något trevligt community! Fotografiet kommer från Powerhouse museum på Flickr Commons.

>> Sophie Jonasson är projektledare för Platsr på Riksantikvarieämbetet.