Archive for the 'Tankar kring…' Category

Platsr Org i drift!

Av: Maria Logothetis den 18 November 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 0 Comments

Platsr.se sajt
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Nu har vi äntligen sparkat igång Platsr Org på Platsr.se.  Systemutvecklingen började i mitten av september men diskussioner kring detta initierades redan under vårvintern 2011 med ett flertal museer bland annat.  Det är en ny användarnivå för organisationer, museer,  föreningar och liknande helt enkelt, samt en del förbättringar i gränssnittet för alla!

Varför Platsr Org?

Jo, just för att man enkelt ska kunna registrera sig på Platsr som en organisation, museum, arkiv, förening, företag eller liknande, dels för att synas, men också för att kunna kommunicera med användare på Platsr på en öppen och flexibel plattform.

Möjligheten att kombinera personligt, individuellt innehåll med mer ’strukturerade informationspaket’ är en utveckling på Platsr sajt som alla Platsrs besökare och användare har nytta av – framförallt ger det Platsrs besökare en bred och varierad sajt där både personliga platsberättelser med individuella avsändare och mer strukturerade informationspaket från organisationer går att finna. Samtidigt deltar Platsrs registrerade medlemmar aktivt med kunskapsuppbyggnaden kring kulturmiljön genom att skapa egna platser samtidigt som det finns möjlighet att interagera med övriga användare och er.

Platsr Org blir en förlängning av en organisations hemsida men med ett öppet och kommunikativt gränssnitt där ni syns och kan presentera eget material samtidigt som ni kan kommunicera med Platsr besökare och användare.

Platsr ska framgent bli en plattform för att skapa upplevelse- och lärobjekt, objekt som ska göras tillgängligt via ett API både för offentligt och privat bruk. Viktigt är att materialet som läggs in på Platsr är fritt och återanvändbart och uppmärkt (Creative Commons) för att kunna nå ut och nyttjas. Är materialet inte fritt är det inte tillgängligt. De fria licenserna på bild och text gör att informationen går att skörda till tredje part (att applikationsutvecklare till bland annat mobilappar kan hämta relevant info) till t ex turist- och upplevelsenäringen eller att användas i läromiljöer, fritt och gratis. Materialet förvaltas långsiktigt av Riksantikvarieämbetet.

Tänk på att som en Platsr Org-medlem bidra med fyllig och relevant information kring en plats. Relevant information innebär också att de platser som har fri, fyllig och rik information är de som kommer att ’skördas’ via ett API.

Följande parametrar ska vara med för en ’bra plats’:

  • Rubrik
  • Kartmarkör
  • Inledning
  • Berättelse, gärna med en personlig ton (fri licens dvs, CC-by eller utslocknad, finns  alternativ att bocka i)
  • Bild/bilder (fri licens dvs, CC-by eller utslocknad, finns alternativ att bocka i när man laddar upp)
  • Taggar

Bonus är inlänkat:

  • Video (via YouTube)
  • Ljud (via SoundCloud)
  • Länkar (länka till er hemsida, eller annat som anknyter till platsen)

 

Mitt första uppdrag som Första-hjälpen-arbetare för kulturarv

Av: Erika Hedhammar den 26 October 2011 i Internationellt, Konservering, Om RAÄ, Omvärldsbevakning and Tankar kring.... 0 Comments
Margaretakyrkan i Oslo

Margaretakyrkan i Oslo

Jag har nyligen varit ute på mitt första uppdrag som Första-hjälpen-arbetare för kulturarv. Inte trodde jag att det här i trygga Norden skulle vara med anledning av en bomb. Det visade sig att svenska Margaretakyrkan i Oslo hade blivit skadad av Oslobomben. Kyrkan ligger ca 200 m från där bomben detonerade den 22 juli i år. Eftersom kyrkans husmor hade åkt på semester en kvart innan blev det inga personskador. Däremot hade fyra av fem konstglasfönster förstörts och ett svart sotlager täckte hela kyrkans interiör.

Riksantikvarieämbetet blev kontaktad av kyrkoherde Erland Söderström om skadorna och vi gjorde bedömningen att man från myndigheten borde åka över för att se om det fanns något vi kunde hjälpa till med. (Kyrkans omfattas inte av Kulturminneslagen då den ligger på norskt territorium.) Kanske fanns det även andra kulturinstitutioner som skulle behöva hjälp på något sätt? Jag hade ju bara för knappt ett år sedan fått öva liknande situationer på ICCROM i Rom. Hur tar man vara på kulturarv efter katastrofer? Vad är viktigt? Efter ett ganska kort samtal med kyrkoherden bestämde vi att jag skulle komma redan dagen efter. Det hade då gått ca 1 ½ vecka sedan bombdådet.

Förberedelser

Jag började i mina tankar att organisera arbetet. Vad var det nu man skulle göra? Vad var viktigt? Jo, att ta med sig bra utrustning och framförallt egen skyddsutrustning. Jag gick ut och handlade skor med stålhätta och handskar. Hjälm, kamera och annat ”bra-att-ha-material” packades ner. Jag hade fått reda på att byggnaden ansågs som säker att gå in i d.v.s., den riskerade inte att rasa. Men hur var det med avspärrningar? För säkerhets skull tog jag med mig passet och kanske borde jag ha haft en tjänstelegitimation som visade var jag kom ifrån? Jag försökte ta reda på så mycket jag kunde om Margaretakyrkan (byggnadsår, inventarier m.m.) och hittade då bl.a. några bilder av de trasiga fönstren som församlingen hade lagt ut på Facebook.

Besöket i kyrkan

Väl framme i Oslo träffade jag kyrkoherden och en svensk glas- och keramikkonstnärinna vid flygbussen. Området kring kyrkan var inte längre avspärrat, men det gick inte att köra bil raka vägen. Församlingens diakon, tillika kyrkoherdens fru, bjöd på soppa till lunch. Kyrkoherden berättade att de trasiga bemålade fönstren hade varit en gåva till församlingen på 1940-talet från norska krigsbarn som hade fått soppa i kyrkan under kriget, då det var stor brist på mat i Oslo. Nu låg stora skärvor av glaset på golvet, annat hängde i sina blyinfattningar och några större delar satt kvar och var oskadade.

 

Sotlager på textilförvaringsmöbel

   Sotlager på textilskåp i Margaretakyrkan, Oslo

En saneringsfirma var i full gång med att ta bort sot och sopa upp glasskärvor. Bränderna till följd av bomben gjorde att ett tunt lager av sot hade lagt sig över allt i kyrkan, församlingssalarna och även i prästgården intill. En konstglasfirma hade anlitats för att ta ner de resterande delarna av glasmålningarna. Man hade även satt för de trasiga fönstren med plywoodskivor och höll nu på att sätta upp byggställningar i kyrkan.

Ett första möte med berörda

Det hölls ett kort möte om glasmålningarna och hur man skulle behandla dem. Med fanns representanter från församlingen, Byantikvaren, försäkringsbolaget, konstglasfirman och en den svenska konstnärinnan samt jag från svenska Riksantikvarieämbetet. Kyrkan är inte skyddad enligt vår svenska kulturminneslag, men gul-listad enligt norsk lag. Det betyder att de behöver informera Byantikvaren om de tänker förändra kyrkan. De konstnärliga rättigheterna till glasmålningarna innehas av Emanuel Vigelandsmuseet. Det betyder att de behövde underrättas.

 

Glasskärvor från skadat förster

Glasskärvor från skadat förster

Diskussioner om glasmålningarna följde. Skulle man rekonstruera dem? Göra ett nytt konstverk av glasskärvorna? Man kom fram till att det var bäst att dokumentera resterna och se vad som går att göra av dessa. Därefter kan församlingen m.fl. ta ställning till om det är något som passar i kyrkorummet.

Jag påpekade att det var viktigt att ta hand om övrig konst och konsthantverk i kyrkan. Målningar, kors och textiler hade ett sotlager och riskerade även att bli mer nedsmutsade av arbetet med nedtagningen av glasmålningarna. Diakonen, vaktmästaren och jag hjälptes åt att täcka altare med lakan och att lyfta undan kors, dukar och kollekthåvar till andra utrymmen.

Jag fick sedan en inblick i konstglas och dess hantverk. Firman hade på 1990-talet renoverat glasmålningarna. Som tur var fanns det bra fotodokumentation av glasmålningarna från firmans tidigare arbete. Bilderna kommer säkert att vara mycket användbara i arbetet med en rekonstruktion eller ny tolkning.

Trasiga fönster och blommor på gatorna

Jag tog mig vidare ut och runt kyrkan för att se vilken skada bomben hade orsakat. Man hade tagit bort mycket glas och skräp från gatorna, men spåren av trasiga fönster var påtaglig. I många kvarter hade fönstren gått sönder och var nu ersatta med plywood. I Margaretakyrkan kunde man se att fönsterhakar som varit för svaga hade tryckts iväg och blyinfattningarna till glaset hade pressats inåt och gått av. Detta visade vilket tryck det måste ha utsatts för.

Påtagligt var även alla blommor på gatorna. Jag tog mig till domkyrkan där den största samlingen av blommor fanns. Man hade ordnat med vakter i domkyrkan som såg till att lagom många besökare kom in i taget och att de många ljus som tändes placerades på lämpliga ställen och utbrända togs bort. Extra handbrandsläckare fanns utplacerade både i och utanför domkyrkan. Man hade börjat samla in kort från blommorna för att arkivera i norska Riksarkivet.

Vad hände med Oslos kulturarv?

Jag har försökt följa vad som skett med övrigt kulturarv i det bombade kvarteren i Oslo. De hade möten med Riksantikvaren om hur man skulle återställa byggnaderna i Regeringskvarteren. Byantikvaren gick runt mellan de byggnader som de har ansvar för och skapade sig en uppfattning om skador. På text-tv kunde jag också läsa att konstverk evakuerades från de skadade byggnaderna.

Katastrofberedskap och restvärderäddning för kulturarvet i Sverige

Vi får verkligen hoppas att detta inte händer i Norden igen. Det är viktigt att vi vet hur och vem som agerar i katastrofsituationer. På Riksantikvarieämbetet arbetar vi med att skapa förståelse för katastrofberedskap och restvärderäddning för kulturarv. En del av detta är att se till att räddningstjänst vet att kulturarv har oersättliga värden som måste tas omhand på ett varsamt sätt, samt att vara tydlig med vad som är kulturarv. Vi bör även se till att det finns personer på plats snabbt så att man inte av okunskap städar eller sanerar bort bitar av kulturarv som kan vara viktiga vid återuppbyggnad och att det tas om hand på ett bra sätt.

Länkar:

Riksantikvaren

http://www.riksantikvaren.no/?module=Articles;action=Article.publicShow;ID=129837

Byantikvaren Oslo

http://www.byantikvaren.oslo.kommune.no/article198623-901.html

Erika Hedhammar arbetar som konservator med frågor som rör katastrofberedskap och restvärdesräddning på Riksantikvarieämbetet

Platsr Org och Platsr mobil

Av: Maria Logothetis den 1 July 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 0 Comments

Trafikljusfigurer i olika färger
Foto: zeevveez (CC-by)

Lite uppdateringar om de två utvecklingsprojekten för Platsr under 2011:

Platsr Org

Projektplanen för Platsr Org godkändes av styrgruppen för ett par dagar sen, så om allt går enligt planerna, sätter systemutvecklingen igång i mitten av september och fortgår fram till slutet av oktober 2011. Sen vill vi gärna ha hjälp med att testa Platsr Org, ett flertal museer har redan hört av sig för medverkan! Kontakta platsr@raa.se om ni också är intresserade. Lite kort om vad Platsr Org är:

Tanken är att en organisation/institution/förening ska kunna registrera sig med ett särskilt konto på Platsr. Som innehavare och administratör av ett sådant konto godkänner man att leverera en viss kvalitet på egenskapade platser efter givna standards.

Det finns en efterfrågan kring möjligheten att registrera sig på Platsr som organisation, museum, arkiv, förening eller liknande, dels för att synas, men också för att kunna kommunicera med användare på Platsr på en öppen och flexibel plattform.

Möjligheten att kombinera personligt, individuellt innehåll med material från yrkesverksamma inom kulturarvsområdet är en effektiv och smart utveckling på Platsr. Det ger Platsrs användare en bred och varierad sajt där både personliga berättelser med individuella avsändare och mer strukturerade informationspaket om platser runt om i Sverige går att finna.

Samtidigt deltar Platsrs användare aktivt med kunskapsuppbyggnaden kring kulturmiljön genom att skapa egna platser och möjligheten att interagera med användare med Platsr Org-konton. Förutom fördelen med att använda en befintlig kommunikativ plattform, breddar Platsr exponeringen på webben samt kommer att ingå i en semantiskt kontext.

Platsr blir en förlängning av en organisations hemsida men med ett öppet och kommunikativt gränssnitt där man syns och kan presentera eget material samtidigt som man kan kommunicera med Platsrs användare. Materialet förvaltas långsiktigt av Riksantikvarieämbetet.  

Utvecklingen för Platsr Org sker med fördel i samverkan – genom stöd i form av finansiering eller stöd med content/innehåll. Tanken med Platsr är att det är ett verktyg och en plattform, dels för att publicera eget material men också för att kunna kommunicera med användare samt att få ut information i en bredare kontext. 

En investering finansiellt eller innehållsmässigt genom samverkan, är ett sätt att vidareutveckla Platsr så sajten blir ett bättre och mer flexibelt verktyg att jobba med. Det är också en tydlig samverkansform vilket Riksantikvarieämbetet kommer att lyfta fram i olika sammanhang.

Man ingår också i ett ‘delägarskap’  av Platsr där det är möjligt att påverka utvecklingen av Platsrs funktioner och design framgent samt förvaltningen av Platsr.

Platsr ska kunna skördas till K-samsök

Platsr ska bli en plattform för att skapa upplevelse- och lärobjekt, objekt som ska göras tillgängligt via K-samsöks API både för offentligt och privat bruk. Exempel på detta är att Platsr/K-samsök ska kunna leverera infopaket via applikationer till intressenter i rese- och turistbranschen/närlingslivet, och även som lärobjekt i skolmiljö. De platser som kommer att skördas är platser med rikt innehåll som är märkta med den mest fria licensen, det vill säga CC-by. Viktigt är alltså att materialet som läggs in på Platsr är fritt, återanvändbart och uppmärkt (Creative Commons) för att kunna nå ut och nyttjas. Längre fram bör även Platsr kunna hantera flera språk, i första hand engelska.

Platsr mobilapplikation

Under 2011 bygger Riksantikvarieämbetet i samverkan med Västmanlands läns museum Platsr mobilapplikation, en förstaversion av en mobilapplikation för Android och Iphone är nu under utveckling. En prototyp kommer att vara färdig efter sommaren. Bland annat är det tänkt att man ska kunna ta foton och spela in ljud via mobilapplikationen och markera ut på karta när man är ute i fält, för att senare fortsätta arbeta med sin plats hemma vid datorn.

Licensen för uppladdade bilder via appen kommer att bli CC-by. Eventuella ändringar får göras via Platsr.se, men vi uppmuntrar till att använda CC-by, förutsatt att du själv äger rätten till bilden eller att den redan är uppmärkt med CC-by. Som jag tidigare nämnde kommer platser med CC-by-licensiering vara de platser som görs tillgängliga för skördning via K-samsök.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Malmberget workshop – digitalt berättande på Platsr

Av: Maria Logothetis den 21 June 2011 i Aktuellt, Bebyggelse, Gästblogg, Platsr, Stadsutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 1 Comment

Simon presenterar workshopen
Foto: Maria Logothetis (CC-by)

För några veckor sen var vi från Riksantikvarieämbetet, Agnes, Gert och Maria,  i Malmberget i Gällivare för att genomföra en workshop i digitalt berättande (digital storytelling) tillsammans med deltagare från tre olika berättargrupper från Malmberget.

Bakgrunden till genomförandet av workshopen handlar om hur alternativa berättelser kan skapa ökad delaktighet och engagemang för kulturarvet, och möjligheten att tillgängligöra dessa på webben på Platsr community. Arrangemanget var ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet tillsammans med Gällivare kommun och nätverket av berättargrupper från Malmberget samt Kulturskolan Stockholms mediecenter.

Klicka här för att fortsätta läsa ‘Malmberget workshop – digitalt berättande på Platsr’

Tankar kring användargenererat innehåll

Av: Henrik Summanen den 17 May 2011 i K-samsök, Systemutveckling and Tankar kring.... 3 Comments


Av: opensurceway (CC-by-sa)

Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.

En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.

På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa “taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.

För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet

Workshop i Malmberget & platser på Platsr kring Motala ström..

Av: Maria Logothetis den 12 May 2011 i Aktuellt, Arkeologi, Platsr, Systemutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 0 Comments
Workshop i digitalt berättande
Just nu förbereder vi en workshop för digitalt berättande i Malmberget, Gällivare. Riksantikvarieämbetet, Kulturskolan Stockholms mediecenter och Malmberget berättargrupper anordnar gemensamt en 2 dagars workshop för digitalt berättande. Kulturskolans mediecenter, under ledning av Simon Strömberg,  anordnar workshops under handledning som har till uppgift att stärka delaktighet och eget skapande med medier som verktyg.

För att kunna genomföra workshopen på bästa sätt, förbereder deltagarna en personlig berättelse som sedan används i workshopen. En jag-berättelse som tar avstamp i ett specifikt minne eller en plats med koppling till Malmberget. Den färdiga digitala berättelsen (filmen) kommer att bli cirka 1-1,5 minut, så 250 ord brukar vara tillräckligt. Bilder att illustrera berättelsen med, digitala bilder eller fotografier, teckningar, kartor och annat som kan fotas/skannas av kan användas i den digitala berättelsen.

Riksantikvarieämbetets community Platsr kommer sedan att användas som plattform för att publicera videoberättelserna. Workshopen genomförs 21 – 22 maj, mer om detta kommer framöver.
Platser kring Motala ström
Göran Gruber och Mats Engström från UV Öst samarbetar med Platengymnasiet kring ett temaarbete som handlar om att väcka frågor kring hur platser skapas och ge perspektiv på hur grupper och individer använder dessa. Fokus i detta arbete ligger på Motala ström och dess omgivningar. Målet är att är att väcka insikter hos gymnasieeleverna om hur berättelser kring det förflutna skapas och används utifrån olika aktörers perspektiv, utgångspunkter och erfarenheter.
Det vill säga att genom diskussioner och praktiska övningar visa på historieskapande processer längs Motala ström och därigenom ge redskap för ett kritiskt tänkande. Tidigare i veckan fick de  23 eleverna från Platengymnasiet välja varsitt ställe som har betydelse för dem. På Platsr community kunde de sedan göra sin plats synlig på nätet. Dels markerades den ut på kartan, dels skrev dom en kort presentation och berättelse om platsen. Med detta ville Göran och Mats från UV Öst belysa hur platser är knutna till minnen och identitet samt hur denna handling i sig skapar en plats.
Följande arbetsmoment ingår i projektet:
1. Eleverna får själva välja en plats/byggnad/område som man kort presenterar på Platsr. I presentationen ingår att besvara/reflektera kring vissa uppställda frågor (som man kommer fram till i grupp) såsom vad som har hänt på platsen, hur den kan ha sett ut tidigare, hur den används, vilken betydelse den har etc. Detta för att väcka frågor kring hur platser omkring oss definieras och beskrivs.
2. En vandring längs med Motala ström. Den visar på de olika tidslagrens fysiska avtryck i landskapet. Här väcks frågor kring vad som hänt och vad som finns kvar. Elever, lärare och arkeologer berättar om vad de kan tänkas veta om platserna längs strömmen. Plocka fram frågepaketet från moment 1 och ställ dem mot de olika platserna. Vissa frågor kommer att vara enkla att besvara, andra kräver mer research. Eleverna får välja ut en plats att arbeta vidare med.

3. Teori, metod och material – hur hantera och värdera källor, hur hitta material?

4. Bearbetning av frågorna (kring de platser eleverna valt i moment 2) – Dvs. egen forskning, grupparbete med handledningstillfällen.

5. Arkeologisk utgrävning – eleverna besöker och deltar i utgrävning. Visa på alternativa metoder att skapa historia. Diskussion kring kopplingen mellan arkeologiskt material, metod och tolkning.

6. Redovisning bl a genom att skriva in den platsen längs med strömmen som man arbetet med i Platsr.

Läs mer om detta intressanta projekt här.
Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Platsr 2011

Av: Maria Logothetis den 21 February 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling and Tankar kring.... 0 Comments

KalendermånaderFoto: Knterox (CC-by-nc-sa)

Nu har vi kommit en bit in på det nya året och det passar lagom  att reflektera lite över de senaste månaderna men även blicka framåt under 2011 och den spännande utveckling som ligger framför oss med Platsr.

Platsr har rasslat på sedan driftsättningen innan jul, extra skjuts fick vi av de båda radioinslagen som sändes i början av januari, i Ekot och även ett lokalt inslag i Radio Jönköping. Många nyreggningar och platsberättelser på Platsr kom till de följande veckorna.

I början av februari åkte några av oss på en konferens för digitalt berättande i Lillehammer, Create Share Listen. Det var en mycket lärorik och välarrangerad konferens med flera bra keynote speakers. Platsr presenterades också tillsammans med de liknande skandinaviska sajterna: danska 1001 Fortellinger, samt norska Digitalt Fortalt.  Några dagar senare var det dags för Platsr-presentation på NCK’s årliga vårkonferens i Östersund. Temat för i år var mångfald och kreativitet, vilket givetvis passar Platsr som handen i handsken! Platsr fungerade som ett bra exempel på en öppen och användargenererd sajt inom kulturarvsektorn som bland annat Bente Jensen föreläste om.

Nåväl, förvaltningen av Platsr rullar på men vi tänker givetvis inte nöja oss med det utan nu kör vi igång en liten utvecklingsomgång i mars 2011. Det kommer framförallt handla om gränssnittsförbättringar för användarna i första skedet, små men viktiga förändringar som bidrar till helhetsintrycket och en bättre användarupplevelse. Det är återigen Mogul, systemutvecklarna som byggt Platsr, som hjälper oss med detta.

Vidare har vi funderat på hur vi ska kunna implementera ett sätt för bland annat museer, föreningar och myndigheter att presentera kulturhistoriskt material på Platsr, och också kunna få egna ingångar till Platsr. Den här tanken har varit med från ett tidigt skede och vi har märkt en efterfrågan från flertalet kulturarvsinstitutioner på en användarvänlig och kommunikativ lösning. Nu har vi hittat en form att utgå ifrån och vi träffar ett antal intressenter i Stockholm i mars för en möjlig utvecklingsomgång i samverkan efter sommaren. Det känns väldigt kul och lovande!

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Nodem 2010 – några systemutvecklartankar

Av: Jonas Bolin den 16 December 2010 i Tankar kring.... 0 Comments


Foto: Jonas Bolin

Det slog mig just som jag är på väg att lämna Ämbetet, Gotland och landet för välbehövd semester att jag borde rapportera av min resa till Danmark och Nodem 2010. Blev påmind idag om detta så jag präntar ner några snabba rader om resan, konferensen och dess innehåll.

Själva resandet gick allt från ifrån bra. Det tycks som om någon eller något motarbetade mig vid varje station med start i Visby där jag nästan inte fick komma med flyget. Efter mycket problem med hotell, bokningsproblematik på konferensen och 13 timmars härlig försening kom jag dock hem igen till ön i gott skick.

Men nog om det!

Konferensen var mycket intressant men kanske inte helt rätt för mig. Det digitala spelade andrafiolen på denna digitala museikonferens. En sak kunde jag observera: Vi ligger mycket bra till! Alla projekt som presenterades – med undantag från mitt eget Kringla Android samt ett skotskt och ett irländskt projekt- var i mångmiljonklassen. Budgetarna fick vår egen verksamhet att anta dvärgproportioner. Presentationerna skedde under mycket buller och bång och det underströks hur banbrytande, unikt och svårkonstruerat – men framförallt – hur dyrt respektive projektet var.

Ett exempel är The Wall,  som marknadsförs som en 12 meter lång touchscreen. Den visade sig i själva verket bestå av fyra plexiglasskivor som tillsammans med ett par flankerade utställningsmonter som tillsammans mätte 12 meter. Skärmarna byggde på ett infrarött plan med bakomliggande (sittande direkt över huvudet på användaren) ir-kameror och med fyra separata Ubuntu-datorer. Varken informationen eller utförandet imponerade. Så sammanfattningsvis vill jag klassa ‘The Wall’ som ett projekt med mycket färg och form med litet innehåll till en mycket hög kostnad.

Man visade också upp ett imponerande system för att simulera det danska folktinget, där barn och ungdomar får chansen att vara politiker för en dag. Guiden förklarade att det var det mest komplexa system som någonsin byggts. Det man framhöll mest och som gjorde intryck på  besökarna var att det var hela 48 datorer varav 3 servrar.

De flesta presentationerna följde en liknande formel. Mycket pengar, men problem att nå fram med innehållet.  Den danska motsvarigheten till Platsr – 1001 fortellingar – hade trots sin stora budget och påkostade reklamkampanj svårt att nå ut och deras applikation (iPhone) hade bara 1700 nerladdningar. Det kan jämföras med Kringla Mobil som i dagsläget har över över 7000 nerladdningar, varav 2784 aktiva installationer (38%).

Två av föreläsningarna var särskilt intressanta, en med Pranav Mistry, MIT  som handlade om framtidens interaktion. Presentationen bygger till stor del på hans föreläsning på TED 2009. Den andra föreläsningen presenterades av  Michael Edson från Smithsonian Institute arbete med information, informationsteknologi och webben.

Michael Edson hade stor påverkan på auditoriet. Innan hans föreläsning talades det mycket om portalbyggen. Michael Edson pekade på “portalernas” tillkortakommande och framhävde att en långt mer framkomlig väg är en mer öppen syn på webbnärvaro. Efter denna presentationen försvann portalbegreppet ur diskussionerna och ersates av ‘webbnärvaro’ – ett “nytt” buzzword. Så kan det gå!

Så det fanns en del spännande, men också en konferens med ganska mycket snack och lite verkstad. Nästkommande konferens blir troligen i Stockholm 2013 och då får svenska museer en möjlighet att visa upp vad som åstadkommits!

>>Jonas Bolin arbetar som systemutvecklare på Riksantikvarieämbetet. Arbetar bland annat med K-samsök och Kringla Android.

Platsr – bakgrund, utveckling och användande

Av: Maria Logothetis den 14 December 2010 i Platsr and Tankar kring.... 10 Comments

pusselbitar
Foto: Mykl Roventine (CC-by)

När vi började bygga Platsr (2009) ville vi skapa en sajt, en community, där människor kan mötas på webben och berätta om sina egna platser tillsammans med andra. Genom livet skapar vi relationer till platser som vi på något sätt har anknytning till, platser som är viktiga för oss ur olika aspekter. De minnen och berättelser som just du bär på kring dessa platser vill vi och andra gärna ta del av, läsa om, diskutera kring, se bilder på. Den information som du bär på är något som bidrar till att hålla kulturmiljön levande och dynamisk.

Din tolkning och dina minnen är ytterligare ett lager av kunskap som bidrar till dynamiken och historien kring olika platser. Dialog, gemenskap, och samskapande bidrar till ett empatiskt och ansvarstagande samhälle, du kan påverka och medverka till en levande kulturmiljö, den miljö omkring oss som äldre generationer har format och som vi nu fortsätter att forma.

Vi har fått en del frågor från olika kulturarvsinstitutioner om hur Platsr kan användas  och vi vill betona att Platsr är tänkt som en community med personligt fokus med personliga berättelser – och avsändare – knutna till en plats, och inte en sändarkanal för museer och andra institutioner. Om institutioner enbart vill leverera data  från sina system finns K-samsök, datat är sedan sökbart via söktjänsten Kringla. Platsr har en annan ingång; här är skapandet, det personliga berättandet och diskussionerna kring olika platser och deras historia i fokus. Vi hoppas att Platsr blir en levande, organisk community, som utvecklas hela tiden med hjälp av användarnas berättelser, bilder, filmer och interaktion. 

Regeringsuppdrag

Stödet och möjligheten att realisera Platsr, har också förankring i ett regeringsuppdrag. Regeringens regleringsbrev 2009 pekade på att den projektidé som legat länge på väntelistan skulle realiseras – detta var starten till utvecklandet av Platsr. Dialog och delaktighet är något som hela tiden förts fram som ett viktigt led i kulturmiljöarbetets framgång, vilket i sin tur kan generera ett ökat ansvarstagande för kulturmiljön omkring oss. Men hur skapar man intresse kring kulturmiljön? Ofta är det lättare att åstadkomma ett djupare engagemang om man utgår från ett lokalt perspektiv: det är mer intressant med ett hus, en torpgrund, en fornlämning, en plats, på den egna marken än i grannlänet. Och det är väl inte så konstigt egentligen, att det vi på något sätt känner igen eller har en relation till väcker mer intresse – åtminstone inledningsvis.

Kulturmiljövården kan heller inte bygga på ett tänkande där endast vissa har tolkningsföreträde till vad som ska berättas, vad som anses viktigt. En dynamisk kulturmiljö bygger på en mängd olika uppgifter, perspektiv och sammanhang. Användargenererad kunskap är ett viktigt lager av information som bidrar till en interaktiv och komplex kulturmiljö. Vår ambition är att Platsr blir en välkänd och välanvänd mötesplats för dialog om kulturarv och kulturmiljö där många berättelser och tolkningar får samsas sida vid sida.

Användardeltagande i Kringla – en idé

Av: Johan Carlström den 9 December 2010 i K-samsök, Systemutveckling, Tankar kring... and Webb. 2 Comments

I år har vi utvecklat Kringla i version 1.0. I o m det har vi utvecklat en söktjänst som är väldigt mycket web 1.0, dvs en utpräglad sändarsajt; användaren surfar in, söker fram material och kan sedan inte göra så  mycket mer.

I vissa fall är informationen i våra system bristfälligt beskriven och taggad. Vi har under hela utvecklingen lekt med tanken att låta användarna hjälpa oss att kvalitétshöja informationen från olika minnesinstitutioner för att göra den lättare att hitta. Idén är att man ska kunna:

  • Logga in, bl a med hjälp av besökarens Facebookkonto
  • Tagga objekt, t ex med beskrivande nyckelord
  • Geotagga
  • Länka semantiskt mellan olika källor, dvs att länken betyder något, t ex ett foto som föreställer en fornlämning
  • Ladda upp foto av t ex en fornlämning som inte finns avbildad tidigare
  • Kommentera

Via kommentarfunktionen kan en användare lägga till ytterligare information eller rätta felaktigheter som vi sedan kan lägga in i våra system. Taggar, länkar och geotaggar är ganska okomplicerade men hur gör vi med kommentarer gällande objekt från andra institutioner än Riksantikvarieämbetet. Finns det förslag på lösningar?

Jag efterlyser även standarder för strukturering av användargenererad information. Tanken är att den användargenererade informationen på sikt ska vara nåbar via K-samsök så att andra applikationer kan dra nytta av den användargenererade informationen. Var tycker du om idén?

>> Johan Carlström jobbar med bl a Kringla på Riksantikvarieämbetet