Archive for the 'Webb' Category

Vem kan läsa våra tankar om 100 år? #ind11

Av: Henrik Löwenhamn den 22 November 2011 i Webb. 0 Comments

Internet archive

Internet Archive. Foto: Kristina Alexanderson (CC BY-SA-NC)

Ett av tisdagens seminarium var på temat arkivering. Hur arkiverar vi allt som finns på nätet idag så att det kan sparas på ett långsiktigt sätt?

Internet Archive

Kris Carpenter Negulescu från Internet Archive inledde med att berätta om vad de gör, vad de har i arkivet och vad de gör publikt och inte. Det mesta av det hon pratade om finns på archive.org.

Men hon berättade även en hel del om de problem man har med hur allt material ska visas. Det börjar redan bli svårt idag att visa det material som finns sparat, och det kommer att bli ännu svårare. Morgondagens webbläsare kommer inte att tolka gamla webbsidor som de var gjorda. Det är ett problem.

Dessutom sparar de ner massor av material från sociala medier, Youtube och mobila lösningar med mera som man idag inte riktigt vet hur man ska kunna presentera och där vill de ha så mycket hjälp de bara kan få. Internet Archive är en organisation som idag lever på donationer.

Pelle Snickars

Pelle Snickars från Kungliga biblioteket utgick från forskarperspektivet, från den avancerade användaren. Han hade inte bara ros att dela ut, det fanns massor av ris också.

I projektet Kw3 så började KB att samla in ögonblicksbilder från den svenska delen av internet. Man gjorde det ungefär två gånger per år. Det blev snabbt en stor skatt att söka i. Problemet är bara att det endast är tillgängligt innanför KBs väggar och idag finns det bara en dator på KB som har tillgång till detta material.

Så det är ingen som använder det. Det är ingen forskare som använder allt material som finns, eftersom det bara går att komma åt via en endaste dator som står på KB.
Dessutom tog man 2009 en paus från insamlandet. Att man skulle ta en paus från att samla in böcker skulle aldrig hända. Men det är tydligen helt ok när det gäller den information som finns på nätet.

Idag baseras insamlandet på pliktexemplar av fysiska böcker och tidningar. Men här uppstår ju frågan, vad är originalet? Är det boken, eller är det den digitala filen som använts till tryck.

Det viktigaste är nästan det här med att samla in vs att tillgängliggöra.

Idag samlar man in massor och man tillgängliggör väldigt lite. Man stödjer sig på personuppgiftslagen och på upphosrättslagen och gör inget tillgängligt. Det blir alltid nedprioriterat.

Användandet ska vara utgångsläget!

Sören Öman

Sören Öman är jurist på utbildningsdepartementet och fick i uppdrag att snabbutreda hur man ska samla in allt material som idag bara publiceras på nätet men som inte faller under det här med pliktexemplar.

Han har lämnat sitt svar och det jobbas nu på en proposition. Om det går igenom så är tanken att några större betydande publicister ska börja lämna in pliktexemplar på allt som publiceras efter 1 april 2012. De får bli en förtrupp och testa inför det stora genomförandet 1 januari 2015.
Det kan tyckas vara lång tid, men man måste tänka på att KB ska lagra det här för evigt.

Det svåraste med det här är att lista ut vad som ska samlas in. Vad är en hemsida? För att det inte ska bli för teknikberoende så samlas innehållet in i format som i framtiden går att konvertera till då gällande filformat. Man får skicka in de olika beståndsdelarna som utgör en webbsida och ange metadata som visar att de tillhör samma plats. Sedan får KB bygga en lösning för att sätta samman det.

Allt går ju inte att samla in. Inte varenda blogg. Istället det som är grundlagsskyddat, fast med ett tillägg för yrkesmässiga publicister eftersom grundlagen inte gäller sådant som endast publiceras på nätet.

Lars Aronson

Lars Aronson är mest känd för projektet Runeberg men pratade idag om vad svenska museer gör på nätet. Egentligen inte så mycket om långvarig arkivering utan mer om vad som händer när museerna blir irrelevanta på nätet.

Om man för 20 år sedan ville veta mer om Bruno Liljefors, Anders Zorn eller Carl Larsson så sökte man sig till Nationalmuseum. Idag googlar man och de vanligaste träffarna är Wikipedia och privata museum eller sidor. Nationalmuseum syns inte ens.

Många av institutionernas webbplatser är idag tröga och svåranvända och framför allt finns det inte så mycket att se och läsa. Till exempel har ju KB stora mängder information som är digitaliserat men som är väldigt svårtillgängligt idag. Varför?

- För att vi fick pengar för att digitalisera det, men inte till att göra det tillgängligt.

Ofta har men inte ens digitaliserat det för att kunna göra det tillgängligt.

Så frågan är varför alla dessa skattepengar går till dessa institutioner när man idag letar kunskapen på Wikipedia?

Så varför lägger man då inte mer krut på att ta fram arkiveringsmöjligheter för kulturinstitutionernas webbplatser? För att de är så tomma och statiska så det är ingen direkt brådska.

 

/ Henrik Löwenhamn, kommunikatör Riksantikvarieämbetet

Digitalisering av kulturen #ind11

Av: Henrik Löwenhamn den 22 November 2011 i Webb. 8 Comments

Pernilla Rydmark, Johanna Berg och Peter Krantz 

Pernilla Rydmark, Johanna Berg och Peter Krantz. Foto: Henrik Löwenhamn (CC BY)

Jag spenderar måndag och tisdag den här höstmötesveckan på Internetdagarna i Stockholm. På det avslutande seminariet på måndagen så lyssnade jag på Rolf Källman, Johanna Berg och Peter Krantz som pratade om digitaliseringen av kulturen, modererat av .SEs Pernilla Rydmark.

Här är en snabb sammanfattning.

Rolf Källman

Först ut var Rolf Källman, fd Riksantikvarieämbetet, som nu leder Sekretariatet för digitalisering på Riksarkivet. Det kommer för övrigt att förkortas Digisam från och med nu.

Rolf började med att Digisams uppdrag ingår i Sveriges satsning på att bli bäst i världen på att använda digitaliseringsmöjligheter. I uppdraget, som pågår 2011-2015, ingår kompetensuppbyggnad och kunskapsinhämtning, samordning och sedan 2014 ska det utvärderas och rapporteras.

Det finns oerhört mycket att digitalisera. Bara Riksarkivet har 70 hyllmil. Det är svårt att veta exakt hur mycket, speciellt utanför den offentliga sektorn. Det finns massor att digitalisera hos hembygds- och släktforskarföreningar och liknande.

Men är det värt att digitalisera allt det här?

Man har räknat ut att det skulle kosta €100 miljarder att digitalisera hela Europas kulturarv. En oerhörd summa. Men satt i relation till att forskning och utveckling av Joint Striker Fighter-projektet kostat €40 miljarder och att 10 mil motorväg kostar €750 miljoner.

Rolf visade sedan några bra exempel på hur man kan använda det här och visade då så klart Kringla och Platsr, bland annat.

Rolf avslutade med att visa vad nycklarna är för att detta ska gå i lås:

Materialet måste vara lätt och fritt att använda.
Licensieringen måste vara klar och tydlig.
Öppna format.
Permanenta länkar.
Möjligt att koppla ihop med andra tjänster.
Lagar och regler måste stödja detta.
Släpp kontrollen över det egna materialet.

Rolfs presentation finns på Slideshare.

Johanna Berg

Johanna Berg, även hon fd Riksantikvarieämbetet, jobbar på Digisam och hon berättade lite om de upphovsrättsliga problemen som kan uppstå.

Det kanske största problemet är att många av institutionerna idag är paralyserade av skräck, de är så rädda att göra fel att de inte gör någonting.

- Ingen kan ju tycka att det är bra att det är så svårt att fatta vad som gäller.

Riskerna är inte så stora som man tror. Man blir inte dömd att betala fantasibelopp i skadestånd!

Man kan göra ingenting, eller så kan man göra egna överenskommelser och avtal med rättighetsinnehavarna. Eller så kan man vänta på de nya avtalslicenserna som kommer 2012. Men de kommer förmodligen inte att lösa alla problem.

Blir dessa avtal dessutom för dyra, så kommer ingenting att hända i alla fall.

Man kan även chansa, göra en riskbedömning. Man kan göra ärliga försök att spåra upphovsmannen, göra en bedömning på vad det skulle kosta och sedan kör man. Det är så de flesta har gjort idag och det har gått väldigt bra. Väldigt få fall där upphovsrättsinnehavarna har blivit upprörda. Tvärtom finns det flera fall där de blivit glada att materialet har blivit tillgängligt.

Peter Krantz

Sist ut var Peter Krantz som jobbar på E-delegationen ett litet tag till. Peter skulle gnälla lite och ställa lite obekväma frågor. Det gjorde han riktigt bra.

Peter pratade om kostnader, nyttor, rädslor.

- Idag spenderar vi mycket pengar på digitalisering, massor av miljoner, stora planer. Som till exempel Kungliga bibliotekets Digidaily-projekt.

Men vems är informationen, var är informationen, var är tjänsterna, frågade Peter.

Sedan visade han några bra exempel på appar och tjänster som använder Riksantikvarieämbetets data, som till exempel Fornfynd.

För det är ju så, att tillgång till den här informationen leder till innovativa lösningar utanför den offentliga sektorn. Det här är en innovationskraft vi måste ta vara på, måste uppmuntra. För den stora vinsten är när all den här informationen används, och inte när den säljs.

Peter visade siffror på vad det totala potentiella värdet skulle vara om man släppte fri all offentlig information i Europa. Ställt mot vad de samlade intäkterna är av den information som idag kostar pengar att använda. Intäkter på försäljning, i hela Europa: cirka €1,4-3 miljarder (PDF). Potentiella värdet av den fria informationen: €140 miljarder.

Den offentliga sektorn sitter på en enorm skattkista. Men vi kan både ge bort alla guldmynt och ha de kvar. Till en väldigt låg kostnad.

Men varför kommer det inte mer information?
Rädslorna är främst:
Lätt att generalisera framtidens katastrofscenarier. Tänk om de använder vår information si eller så?
Personuppgifter.
Missbruk. Tänk om någon använder våra bilder till sexleksaker?

Slutsatsen är: nyttan uppstår när informationen används!

 

/Henrik Löwenhamn, kommunikatör, Riksantikvarieämbetet

Platsr Org i drift!

Av: Maria Logothetis den 18 November 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 0 Comments

Platsr.se sajt
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Nu har vi äntligen sparkat igång Platsr Org på Platsr.se.  Systemutvecklingen började i mitten av september men diskussioner kring detta initierades redan under vårvintern 2011 med ett flertal museer bland annat.  Det är en ny användarnivå för organisationer, museer,  föreningar och liknande helt enkelt, samt en del förbättringar i gränssnittet för alla!

Varför Platsr Org?

Jo, just för att man enkelt ska kunna registrera sig på Platsr som en organisation, museum, arkiv, förening, företag eller liknande, dels för att synas, men också för att kunna kommunicera med användare på Platsr på en öppen och flexibel plattform.

Möjligheten att kombinera personligt, individuellt innehåll med mer ’strukturerade informationspaket’ är en utveckling på Platsr sajt som alla Platsrs besökare och användare har nytta av – framförallt ger det Platsrs besökare en bred och varierad sajt där både personliga platsberättelser med individuella avsändare och mer strukturerade informationspaket från organisationer går att finna. Samtidigt deltar Platsrs registrerade medlemmar aktivt med kunskapsuppbyggnaden kring kulturmiljön genom att skapa egna platser samtidigt som det finns möjlighet att interagera med övriga användare och er.

Platsr Org blir en förlängning av en organisations hemsida men med ett öppet och kommunikativt gränssnitt där ni syns och kan presentera eget material samtidigt som ni kan kommunicera med Platsr besökare och användare.

Platsr ska framgent bli en plattform för att skapa upplevelse- och lärobjekt, objekt som ska göras tillgängligt via ett API både för offentligt och privat bruk. Viktigt är att materialet som läggs in på Platsr är fritt och återanvändbart och uppmärkt (Creative Commons) för att kunna nå ut och nyttjas. Är materialet inte fritt är det inte tillgängligt. De fria licenserna på bild och text gör att informationen går att skörda till tredje part (att applikationsutvecklare till bland annat mobilappar kan hämta relevant info) till t ex turist- och upplevelsenäringen eller att användas i läromiljöer, fritt och gratis. Materialet förvaltas långsiktigt av Riksantikvarieämbetet.

Tänk på att som en Platsr Org-medlem bidra med fyllig och relevant information kring en plats. Relevant information innebär också att de platser som har fri, fyllig och rik information är de som kommer att ’skördas’ via ett API.

Följande parametrar ska vara med för en ’bra plats’:

  • Rubrik
  • Kartmarkör
  • Inledning
  • Berättelse, gärna med en personlig ton (fri licens dvs, CC-by eller utslocknad, finns  alternativ att bocka i)
  • Bild/bilder (fri licens dvs, CC-by eller utslocknad, finns alternativ att bocka i när man laddar upp)
  • Taggar

Bonus är inlänkat:

  • Video (via YouTube)
  • Ljud (via SoundCloud)
  • Länkar (länka till er hemsida, eller annat som anknyter till platsen)

 

Konferens om sociala medier i offentlig sektor, dag 2

Av: Henrik Löwenhamn den 18 November 2011 i Webb. 0 Comments

Den andra dagen av konferensen som handlade om sociala medier i offentlig sektor inleddes med min idol Kristina Alexanderson. Hon berättade om bakgrunden till Creative Commons, hur det fungerade och varför man bör använda sig av det. Vi har skrivit om CC här tidigare och det kommer att dyka upp ännu mer innan året är slut, så det får räcka med Kristinas presentation.

Tvåa ut idag var jag själv. Jag berättade om vad Riksantikvarieämbetet gör, och varför vår verksamhet gör att vi behöver använda sociala medier.

Min presentation hittar du på Slideshare. 
Nummer tre var Thomas Selig, som ligger bakom Katrineholm kommuns närvaro på sociala medier.

En mycket bra presentation som inte bara visade hur och vad Katrineholms kommun gör, utan även varför. De underliggande mekanismerna, behoven, kommunikationsvägarna.

Han visade även många bra exempel på hur de har engagerat innevånarna i Katrineholm och han berättade varför det är helt ok för kommunchefen att ibland vara lite personlig, rent av privat, på sitt Twitter-konto.

Jag hoppas få tillgång även till Thomas presentation.

 

UD-bloggen

Efter lunch var det dags för Teo och Tobias från Utrikesdepartementet att presentera sin resa som de gjort med UD-bloggen.

De började med att visa lite om vad de gjort tidigare, som Carl Bildts blogg och det uppskattade jobbet med sajten för Sveriges EU-ordförandeår 2009.

Men det hela grundade sig i att SIFO-mätningar visade att svenska folket inte visste riktigt vad UD jobbade med, men de hade samtidigt väldigt höga förväntningar. Förtroendet var inte särskilt högt. Det var de tvungna att ändra på.

Samtidigt upplevde de en frustration över det stela verktyg som användes på alla departement och de såg också effekten av Carl Bildts bloggande. De var också triggade av jobbet med ordförandeskaps-sajten.

De ville visa vad de jobbade med, hur många olika saker de gjorde, så de bestämde sig för att flera på UD skulle blogga om sin vardag. Efter mycket jobb med juristerna och andra så fick de igång en bloggportal. Instruktioner skickades ut till de som skulle blogga.

- En PDF skickades till medelålders män på andra sida jordklotet och samma dag var de igång!

De använder WordPress, kan det vara värt att tillägga.

När revolutionerna i mellanöstern och Nordafrika kom så testades bloggen ordentligt och de fick svara på massor av frågor. Men det blev riktigt bra och sparade många mail och lugnade många oroliga.

Senaste SIFO-mätningen visar på större kännedom, större förtroende.

UDs slutkläm:

We learn as we go along.

 

Mikael Damberg

Stockholmspolitikern Mikael Damberg var på plats och han pratade om hur de väldigt målmedvetet och planerat använde specialiserade Facebook-sidor för att skapa uppmärksamhet inför valet. Sidor som handlade om att klasserna var för stora i skolan skapade massor av uppmärksamhet och började leva egna liv, och debatterna fortsätter än idag.

Efter valet har Mikael Damberg även börjat blogga och det har blivit ett kraftfullt sätt att kommunicera utan det filter som traditionell journalistik faktiskt lägger på.

Efter Damberg berättade Hampus Brynolf om sitt arbete med socialdemokraterna och sociala medier. Tyvärr var jag tvungen att lämna konferensen för att hinna med transporten hem.

 

Sammanfattning

Det bästa med sådana här konferenser är inte bara allt matnyttigt och all inspiration man får av de duktiga föredragshållarna. Det är alla tankar, frågor, synpunkter och funderingar man får ta del av från åhörarna. Man får en insyn i hur det fungerar i andra organisationer, hur de är organiserade runt nätet och sociala medier. Vilka hinder de har stött på och hur de gör för att runda dom.

Att Riksantikvarieämbetet dessutom användes som ett gott exempel av flera personer på dessa konferenser gör det bara ännu roligare att få komma ut och berätta vad vi faktiskt jobbar med. Flera kom fram efter min presentation och sade att det där hade de ingen aning om att vi gjorde och att vi var så framåt när det gäller det digitala.

 

Henrik Löwenhamn, kommunikatör på Riksantikvarieämbetet

Konferens om sociala medier i offentlig sektor, dag 1

Av: Henrik Löwenhamn den 16 November 2011 i Webb. 3 Comments

Här kommer några korta sammanfattningar från några av de presentationer som var dag 1 på Confex konferens om Sociala medier i offentlig sektor.

Tillgänglighet i sociala medier, Funkanu och Susanna Laurin

Det här med sociala medier och tillgänglighet är inte så lätt. Det är lätt att ta det för givet att om man postar något på Facebook så kan alla (med konto) läsa det. Men så är det ju inte.

Susanna Laurin från Funkanu presenterade lite vad man ska tänka på och vad som kan vara hinder för funktionsnedsatta när det gäller sociala medier.

De har granskat de fem största sociala medierna (som Post- och telestyrelsen utsett) plus ytterligare tio stycken. Bland annat granskade de Facebook, Twitter, Flickr, Youtube, Myspace och LinkedIn. De första slutsatserna var att alla har tillgänglighetsproblem men att de inte utesluter några grupper på ett direkt sätt. Men det är ofta hög svårighetsgrad och vissa delar har sämre tillgänglighet än andra.

Susanna pratade mycket om att det inte finns några normalanvändare. Många har ett funktionshinder, stort eller litet. Det finns ju många som idag har svårt för teknik, som har svårt för språket och så vidare. Dessa måste man tänka på.

Hon gick igenom en mängd saker att tänka på när man tittar på olika medier som jag även tar med mig in i projektet med den nya webben. Jag ska försöka att sammanfatta det i ett separat inlägg lite längre fram, hur vi kommer att jobba med tillgänglighet.

 

Juridiken och sociala medier, med Per Furuberg, Setterwalls advokatbyrå.

Per var en karismatisk jurist som har jobbat med det här väldigt länge. Han var bland annat med och skrev på den så kallade BBS-lagen som kom 1998, och som fortfarande är relevant och i bruk.

Han inledde med att säga att det är i princip samma regler på nätet som i traditionell miljö. Men först ska man ställa frågan om man verkligen får finnas i sociala medier.

Per valde att hoppa över avtalen på de olika nätjänsterna. Vi skulle aldrig godkänna de avtalen i andra sammanhang.

Stort fokus på vad som är allmän handling och inte. Hans slutsats, vilken verkar vara helt rätt, är att allt material man kan komma åt med hjälp av till exempel ett tangentbord, bör räknas som en allmän handling. Förutom det som går under den konstiga Biblioteksregeln.

När man nyttjar externa sociala medier så kan man även där sätta upp egna förhållningsregler, och vill man inte godkänna dom så får man inte nyttja dom. Alltså, bra med tydliga regler innan.

Per hann också med att prata om arkivering, gallring och mycket mer.

 

Freja, Angereds närsjukhus

Nästa praktiska exempel var Angereds närsjukhus i Göteborg. Angered är ett område med väldigt många kulturer och olika språk och det är svårt att nå ut till innevånarna och berätta att man finns och vad man kan hjälpa dom med.

Dagstidningspenetrationen är låg och konkurrensen från utländska medier är stor. Det är dessutom svårt att kartlägga språk, grupper och åldersgrupper inom stadsdelen.

De har gjort lite undersökningar som tydligt visar att informationen sprids via vänner, bekanta, skolor, samfund, föreningar och internet.

Så de har självklart testat sociala medier. De har testat, utvärderat, skrotat och provat sig fram. En Facebook-sida fick ingen rejäl fart, men när de startade en Facebook-profil (som strider mot Facebooks regler) så gick det desto bättre.

Målet med Facebook, och den blogg som de använder mycket, är inte att nå alla innevånare, utan att nå opinionsbildarna, föreningarna och de människor som har kontakt med många.

De prövar sig fortfarande fram, men de känner helt klart att det är på rätt väg.

 

Uppsala kommun

Åsa och Maria från Uppsala kommun berättade om hur de 2009 gjorde en helomvändning från att vara helt ointresserade av sociala medier till att satsa helhjärtat.

De började med att skaffa egna privata Twitter-konton för att testa lite, se hur det går till.

De fortsatte sedan med att testa sociala medier i samband med ett stadsplaneringsförslag, uppbackat av traditionella annonser. Följden blev att de fick in 1700 förslag istället för de 2-300 som brukade komma in.

De har haft lite dålig media, men väldigt mycket bra.

Utmaningarna har varit, och är fortfarande:
Det går fort, det händer mycket inom nya digitala kanaler.
Lagstiftningen. Vad får man göra, vad får man inte göra.
Det kan missbrukas.
Kostnader, resurser.
Organisationens mognad.
Det är två världar som krockar.

 

Förutom ovanstående föredrag så pratade även Sofia Mirjamsdotter om bloggar, och vad det kan göra. Jocke Jardenberg avslutade dagen med en väldigt inspirerande föreläsning om nätet, framtiden och möjligheterna. Här är hans presentation: Jocke Jardenberg SMIOS 15 nov 2011.

Håll utkik efter sammanfattningen om dag 2.

Henrik Löwenhamn, kommunikatör.

Uppdatering: Ändrade ett litet skrivfel som helt ändrade innebörden av Per Furubergs uttalande angående avtalen.
Uppdatering 2: Länk till Jockes presentation.

Platsr mobil – en betaversion i år

Av: Maria Logothetis den 25 October 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tips and Webb. 0 Comments

PlatsrMobBeta

Under september och oktober har vi fortsatt att utveckla mobilapplikationen för Platsr. Det har varit klurigare än vi väntat oss på grund av tekniska problem med ramverket jQuery. Resultatet av systemutvecklingen blir sålunda en betaversion av Platsr mobilapplikation i år. Tanken med Platsr mobil är att hjälpa dig att hitta intressanta platser när du är ute, men även att kunna skapa platser som du sen kan fortsätta pyssla med och fördjupa hemma vid datorn på Platsr.se. Den är i princip byggd för Android version 2.2 och nyare versioner, då detta operativsystem är det mest kompatibla operativsystemet med det ramverk som vi använder. Utgångsläget för appen var dock en operativobunden app som även skulle funka för iPhone och Windows Phone men det var för tekniskt svårlösligt inom projektets resurser. Vi har också haft lite manfall internt inom mobilutvecklargänget som försvunnit till andra betesplatser, men det ingår liksom att man får hantera sådant i ett projekt så gott det går.  Tester har utförts internt under hela utvecklingsperioden. Det går endast att testa appen innanför Visby-lokalernas väggar  i nuläget, eftersom vi använder Riksantikvarieämbetets testmiljö (i Visby) men vem som helst får givetvis komma förbi och testa på! Vi hoppas kunna släppa Platsr mobil beta, på Android Market i mitten av november någon gång. Västmanlands läns museum har som vi tidigare sagt varit med och supportat projektet finansiellt och sitter med i styrgruppen för projektet -  fin och uppskattad samverkansform!

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Nytt om Platsr Org & App

Av: Maria Logothetis den 5 September 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling and Webb. 0 Comments

Project success
Foto: kenfagerdotcom (CC-by-sa)

Efter sommarens uppehåll är det full fart igen på utvecklingsfronten! Platsr Org ligger i startgroparna för systemutvecklingen som just nu håller på att specificeras i detalj. Platsr Org, som vi kallar projektet, är helt enkelt en användarnivå för att organisationer enklare skall kunna  registrera sig med ett konto. Utseendemässigt kommer det inte att bli dramatiska förändringar, snarare en tydlighet i vem som är avsändare för en plats (en privatperson eller en organisation), en del allmänt utökade funktioner och designförbättringar som t ex möjligheten att länka in ljud samt ett kartutsnitt som visar samtliga skapade platser på Min Sida. Vi kommer att  lägga upp lite skisser på design efterhand så att ni kan följa utvecklingen, både här och på Platsrs facebook-sida. Det är Mogul som fixar biffen återigen.

Platsr Org, specifikation av funktioner
Foto: Maria Logothetis (CC-by)

Utvecklingen med Platsr mobilapplikation har visat sig lite svårare än vad vi från början trott – delvis på grund av oförutsägbarheten i att utveckla med nya ramverk, men också för att projektgruppen på Riksantikvarieämbetet bytt ut systemutvecklare och kunskapsöverföringen inte alltid fungerat till 100 %. Vi får helt enkelt se om det blir en prototyp som blir färdig i höst eller om det blir en ‘skarp’ app.  Säkert är dock att det ska bli en bra app, även om den färdiga appen kanske får något försenad release!

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Tillgängliga kartor

Av: Johan Carlström den 31 August 2011 i Webb. 0 Comments


Foto: Swansea Photographer (CC by-nc-nd)

Inom ramen för mitt arbete med Kringla så har jag tittat på kartor och tillgänglighet. Jag märkte snabbt att det inte finns mycket skrivet på området och det finns inte heller några egentliga rekomendationer andra än rekomendationer för webbplatser, t ex Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0. E-delegationen håller även på att ta fram riktlinjer för offentliga webbplatser, betan finns här.

Internet skapar förutsättningar att tillgodogöra sig information snabbt och enkelt. För den som har problem att tillgodogöra sig skriven text så kan Internet vara skillnaden mellan att tillgodogöra och att inte tillgodogöra sig information då det finns möjligheter att få information uppläst med hjälp av en skärmläsare. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är att webbplatsen är byggd i linje med de internationella standards som finns.

Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser där geografisk information är en delmängd (Fornsök, Bebyggelseregistret och Platsr). Även söktjänsten Kringla hanterar geografisk information via bl a K-samsök. Kartmotorn för Fornsök, Bebyggelseregistret och är baserat på Open Layers medan Kringla använder sig av Google maps. Anledningen till det senare är att Kringla visar geografisk information från objekt som befinner sig utanför Sveriges gränser och då krävdes en annan lösning. Dessutom är Google maps API enkelt att jobba med och det är enkelt att lägga på flera kartlager, t ex bilder från Panoramio och flygbilder.


Kartor och tillgänglighet
Det finns flera anledningar till att en användare kan ha svårt att tillgodogöra sig innehållet på en karta , t ex kan användaren vara synskadad, denna har en webbläsare som inte kan hantera javascript eller har en långsam uppkoppling mot Internet.

Det är svårt att göra kartor tillgängliga för dessa grupper till 100%. Samtidigt är kartan, av uppenbara skäl, svår att avstå ifrån när man visar geografisk information. Även om det inte är möjligt att göra kartan tillgänglig fullt ut för dessa användare så kan man underlätta användandet av kartan genom att låta tillgänglighetsarbetet genomsyra hela utvecklingsprocessen.


Förslag på åtgärder
Efter att ha läst det lilla som är skrivet på området, t ex här och här, så har jag tagit fram ett första förslag på åtgärder för att öka tillgängligheten i kartor. Se detta som ett arbetsdokument. Dessa kommer sedan att delas in i “skall” och “bör”. Exempel på åtgräder/funktioner som underlättar användandet av karttjänster:

  • Ny- och förvaltningsutveckling sker genom användarcentrerad utveckling där användbarhet och tillgänglighet är viktiga komponenter.
  • Webbplatsen följer nationella och internationella standards.
  • Se till att ställa in taborningen så att de mest efterfrågade funktionerna/knapparna/länkarna kommer först.
  • Skapa möjlighet till enkelt fritextsök (dvs sök på ett ställe) som söker ner i alla fält i databasen.
  • Tillhandahåll en beskrivning av kartan i text eller HTML. Beskriv syftet med kartan, vilken information visas, vem står bakom.
  • Göra det möjligt att navigera i kartan med hjälp av tangentbordet, exempelvis: panorering, zooma, välja objekt.
  • Skapa en HTML-version av funktioner som använder JavaScript.
  • Labels and tool tips för alla knappar och fält.
  • Är JavaScript avstängt ska det framgå att kartan behöver detta för att fungera.
  • Använda kartor med hög kontrast.
  • Använd inte endast färg för att skilja på viktiga delar av kartan.
  • Göra det möjligt för användaren att förstora kartan, verktyg, teckenförklaring mm.
Känner du till mer som är skrivet på området eller något som bör läggas till i listan ovan?
>>Johan Carlström jobbar med Kringla på Riksantikvarieämbetet

Tips inför utflykten

Av: Johan Carlström den 4 August 2011 i Bebyggelse, Bebyggelseregistret, Besöksmål, FMIS/fornsök, Fornlämningar, Tips and Webb. 0 Comments


Foto: Carl Curman, okänd datering

Vad är egentligen stenröset uppe på höjden? Vad är det för konstiga kullar i hagen bakom ladan? Det är sommar, vissa av oss är tillbaka på jobbet medan andra är mitt uppe i semestern. Då vi gärna rör oss ute i naturen på semestern så tänkte jag tipsa om några av våra (och andras) e-tjänster som kanske kan förhöja upplevelsen av utflykten.


Före utflykten
Vi på Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser varav två kan vara användbara inför utflykten; Fornsök och Bebyggelseregistret. Dessa innehåller information om alla hittills kända fornlämningar samt skyddad historisk bebyggelse. Vill du göra en mer allmän sökning så rekommenderas Kringla vilket är en samsökstjänst som söker ner i ett 20-tal minnesinstitutioners databaser (inklusive Forsnök och Bebyggelseregistret). Kanske finns det äldre foton från platser som du brukar besöka?


Under utflykten
Det händer att man stöter på former ute i landskapet som man blir nyfiken på men som man inte haft möjlighet att kolla upp i förväg. När detta händer rekommenderar jag att du har laddat ner Kringla för mobilen (i dagsläget endast för Android-telefoner). Med denna app kan du få reda på vad som finns i närheten (byggnader, fornlämningar och koordinatsatta fotografier) med hjälp av GPS:en i din smartphone, på plats ute i landskapet. Har du istället en iPhone så finns det en app som heter Fornfynd där du kan söka fram fornlämningar. Fornfynd är inte utvecklad och förvaltad av Riksantikvarieämbetet men använder samma information som Kringla via K-samsök.

Efter utflykten
Alla har vi platser vi känner lite extra för och som vi kan berätta historier om. Dela med dig av din historia om dina platser på Platsr, Riksantikvarieämbetets community. Du kan lägga till text, ladda upp bilder och diskutera med andra. En ganska ny funktion är att du kan använda ditt Facebook-konto för att logga in.

Jag fick f ö ett supportmail till Kringlas e-postlåda från en användare som heter Eva och som avslutade vår konversation med: “Det här är som släktforskning fast med gamla hus och sånt i stället.”

Spot on! :)

>>Johan Carlström är systemansvarig för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Platsr Org och Platsr mobil

Av: Maria Logothetis den 1 July 2011 i Aktuellt, Platsr, Systemutveckling, Tankar kring..., Tips and Webb. 0 Comments

Trafikljusfigurer i olika färger
Foto: zeevveez (CC-by)

Lite uppdateringar om de två utvecklingsprojekten för Platsr under 2011:

Platsr Org

Projektplanen för Platsr Org godkändes av styrgruppen för ett par dagar sen, så om allt går enligt planerna, sätter systemutvecklingen igång i mitten av september och fortgår fram till slutet av oktober 2011. Sen vill vi gärna ha hjälp med att testa Platsr Org, ett flertal museer har redan hört av sig för medverkan! Kontakta platsr@raa.se om ni också är intresserade. Lite kort om vad Platsr Org är:

Tanken är att en organisation/institution/förening ska kunna registrera sig med ett särskilt konto på Platsr. Som innehavare och administratör av ett sådant konto godkänner man att leverera en viss kvalitet på egenskapade platser efter givna standards.

Det finns en efterfrågan kring möjligheten att registrera sig på Platsr som organisation, museum, arkiv, förening eller liknande, dels för att synas, men också för att kunna kommunicera med användare på Platsr på en öppen och flexibel plattform.

Möjligheten att kombinera personligt, individuellt innehåll med material från yrkesverksamma inom kulturarvsområdet är en effektiv och smart utveckling på Platsr. Det ger Platsrs användare en bred och varierad sajt där både personliga berättelser med individuella avsändare och mer strukturerade informationspaket om platser runt om i Sverige går att finna.

Samtidigt deltar Platsrs användare aktivt med kunskapsuppbyggnaden kring kulturmiljön genom att skapa egna platser och möjligheten att interagera med användare med Platsr Org-konton. Förutom fördelen med att använda en befintlig kommunikativ plattform, breddar Platsr exponeringen på webben samt kommer att ingå i en semantiskt kontext.

Platsr blir en förlängning av en organisations hemsida men med ett öppet och kommunikativt gränssnitt där man syns och kan presentera eget material samtidigt som man kan kommunicera med Platsrs användare. Materialet förvaltas långsiktigt av Riksantikvarieämbetet.  

Utvecklingen för Platsr Org sker med fördel i samverkan – genom stöd i form av finansiering eller stöd med content/innehåll. Tanken med Platsr är att det är ett verktyg och en plattform, dels för att publicera eget material men också för att kunna kommunicera med användare samt att få ut information i en bredare kontext. 

En investering finansiellt eller innehållsmässigt genom samverkan, är ett sätt att vidareutveckla Platsr så sajten blir ett bättre och mer flexibelt verktyg att jobba med. Det är också en tydlig samverkansform vilket Riksantikvarieämbetet kommer att lyfta fram i olika sammanhang.

Man ingår också i ett ‘delägarskap’  av Platsr där det är möjligt att påverka utvecklingen av Platsrs funktioner och design framgent samt förvaltningen av Platsr.

Platsr ska kunna skördas till K-samsök

Platsr ska bli en plattform för att skapa upplevelse- och lärobjekt, objekt som ska göras tillgängligt via K-samsöks API både för offentligt och privat bruk. Exempel på detta är att Platsr/K-samsök ska kunna leverera infopaket via applikationer till intressenter i rese- och turistbranschen/närlingslivet, och även som lärobjekt i skolmiljö. De platser som kommer att skördas är platser med rikt innehåll som är märkta med den mest fria licensen, det vill säga CC-by. Viktigt är alltså att materialet som läggs in på Platsr är fritt, återanvändbart och uppmärkt (Creative Commons) för att kunna nå ut och nyttjas. Längre fram bör även Platsr kunna hantera flera språk, i första hand engelska.

Platsr mobilapplikation

Under 2011 bygger Riksantikvarieämbetet i samverkan med Västmanlands läns museum Platsr mobilapplikation, en förstaversion av en mobilapplikation för Android och Iphone är nu under utveckling. En prototyp kommer att vara färdig efter sommaren. Bland annat är det tänkt att man ska kunna ta foton och spela in ljud via mobilapplikationen och markera ut på karta när man är ute i fält, för att senare fortsätta arbeta med sin plats hemma vid datorn.

Licensen för uppladdade bilder via appen kommer att bli CC-by. Eventuella ändringar får göras via Platsr.se, men vi uppmuntrar till att använda CC-by, förutsatt att du själv äger rätten till bilden eller att den redan är uppmärkt med CC-by. Som jag tidigare nämnde kommer platser med CC-by-licensiering vara de platser som görs tillgängliga för skördning via K-samsök.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.