Kategori: Europeana

Sök medel för att lyfta fram Europas kulturarv

EU-kommissionen har genom fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) utlyst medel för arbete kring Europas kulturarv. Tanken är att skapa nya tematiska kollektioner utifrån Europeanas tjänsteplattform. Kollektionerna kan utgå från redan befintligt material i Europeana, men kan också innefatta nydigitalisering. Totalt finns 2 miljoner euro att söka och fonden kan stå för upp till 50% av de totala kostnaderna.

Sista dag för ansökan är 15 december 2016.

Mer information finns på Innovation and Network Executive Agencys hemsida.

Europeana har skrivit ett blogginlägg om utlysningen och uppmanar intresserade aktörer att höra av sig med idéer.

Du kan även lyssna på en webbsändning om utlysningen som också innehåller en del praktiska råd kring ansökan.

Fyndens väg från undersökare till museum

En medeltida schackpjäs hittad i kv Eddan, Linköping. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst
En medeltida schackpjäs hittad i kv Eddan, Linköping. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst

Det är naturligt att det blir ett stort fokus på digital information i olika former inom DAP (Riksantikvarieämbetets program om en Digital Arkeologisk Process), men fynden är också ett resultat från en utgrävning som måste hanteras. Processen att få fynden från undersökare till museum tar i dag många år och innebär en hel del dubbelarbete. Förra året kom en rapport från Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer om situationen med förslag på åtgärder och Riksantikvarieämbetet jobbar nu med att följa upp en del av dessa.

Långsam och arbetskrävande process
I dagsläget är det Riksantikvarieämbetet som fattar beslut om fynden ska behållas på statligt museum, eller om de kan fördelas till ett regionalt museum som då övertar ägandeskapet. Vissa museer anhåller om samtliga arkeologiska fynd inom sin region, andra vill bara ha ett urval. Staten har dessutom rätt att avslå en anhållan, om föremålen bedöms vara så viktiga att de bör finnas kvar i statlig ägo. Ett beslut kan därför inte fattas förrän efter det att alla resultat från undersökningen är fullt redovisade i en rapport och lagts in i lämningsregistret (FMIS) av handläggare vid Riksantikvarieämbetet. I dagens system framgår det därför inte i rapporten på vilket museum fynden kommer hamna.

Mottagandet medför dessutom en hel del jobb för museets personal, en arbetsbörda som ökat de senaste åren när allt fler undersökningar utförs av andra organisationer än museerna själva. Det måste kontrolleras att det som står i fyndlistan faktiskt levererades av undersökaren. Fyndlistorna kan behöva skrivas in för hand igen eftersom de inte registrerats på det sätt som det mottagande museets system kräver. Fyndetiketter måste göras om och bytas ut på samtliga askar så att museets egna fyndnummer framgår.

För att museernas samlingar ska kunna vara en bra resurs för forskning och kunskapstillväxt krävs också att information om deras innehåll finns tillgängligt digitalt. Det här jobbar museerna allt mer med, både att lägga ut sina egna samlingsdatabaser på nätet och att koppla samman dessa på nationell nivå med K-Samsök och internationellt med Europeana. Det är viktigt att fynden kan behålla sin koppling till var de hittades (platsen) och i vilket sammanhang (grav, boplats, offer?) – dvs kopplingen till fältdokumentationen som i sin tur är digital och koordinatsatt.

Förslag på lösningar
I DAP arbetar vi nu därför med att ta fram förslag på hur fyndfördelningsprocessen kan effektiviseras och hur onödigt dubbelarbete kan undvikas vid fyndmottagning, samt hur vi kan säkerställa att fynden inte tappar sin koppling till fältdokumentationen. Det innebär att utveckla digitala register för uppdrag och dokumentation, men kan även innebära att förtydliga rekommendationerna för hur fyndregistrering bör organiseras (t.ex. enligt SPECTRUM). Vi har dels pratat med de som handlägger fyndfördelning här på RAÄ och dels varit i flera möten med personal vid Historiska Museets avdelning för kulturhistoria och samlingar. Vi kan identifiera några möjliga lösningar som kan skapa en mer effektiv hantering av fynden för alla parter.

  • Lämningsnummer: Genom att arkeologerna kommer kunna registrera direkt i lämningsregistret i samband med undersökningen så kan fyndfördelningsbeslut tas så fort rapporten är klar.
  • Uppdragsregister: Redovisar vilket museum som är fyndmottagare för respektive undersökning.
  • Fältdokumentationsregister: Arkeologernas digitala information om lämningar, anläggningar och fynd bevaras.
  • Fynd-ID: DAP tar fram ett system så att varje fyndpost i fyndregistret får ett unikt ID enligt internationell standard (t.ex. UUID). På det sättet säkerställs att det alltid finns en koppling mellan arkeologernas fältdokumentation och föremålen i museernas samlingar, oavsett var de förvaras.

Vi har lite fler idéer också som kan effektivisera arbetet ytterligare, inte minst tack vare goda förslag från Historiska Museet som också jobbar med detta från sitt håll. Lösningarna kommer arbetas fram i dialog med museerna och de arkeologiska undersökarna. En del saker kan lösas med att vi bygger tekniska system för informationsdelning, men andra saker kan bara lösas genom att alla som arbetar med fynden i olika stadier av processen har bra kommunikation med varandra och arbetar enligt principer och standarder vi kommit överens om.

 

Europeana – sammanfattning av årets nätverksträff i Madrid

Europeana AGM
Europeana AGM Madrid, oktober 2014
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

De sista dagarna i oktober var jag och min kollega Matilda i Madrid för att närvara på Europeanas årliga möte och i anslutning till årsmötet, det avslutande mötet för 3-årsprojektet Europeana Awareness (tidigare inlägg om Europeana Awareness finns här och här).
Europeana Awareness-mötet som hölls den första dagen var mer projektspecifikt och flera olika presentationer gjordes kring resultaten av de olika delar som ingått i projektet.  Framförallt var det de större digitala kampanjerna kring ’Europeana 1914 – 1918′ och ’Europeana 1989 – We Made History’ som presenterades mer utförligt. Riksantikvarieämbetets och Europeanas digitala kampanj ’Då och nu’  genomfördes under maj – september i år i samverkan med Wikimedia bland annat. Läs mer om ’Då och Nu’-kampanjen här.

Det pratades en del om förutsättningarna för hur data som förvaltas av kulturarvssektorn ska kunna vara en användbar tillgång för andra sektorer, till exempel kreativa industrier, genom hårdare direktiv från beslutsfattare kring att förespråka öppet och fritt innehåll; ‘Policymakers must promote open license and open copyright, if cultural heritage institutions are to help tourism, education and creative content’. Något som återkommer gång på gång är begreppet ’content fit for purpose’. De som gör data/innehåll användbart, kan kokas ned till ett par kriterier: koordinat, fria högupplösliga bilder, rik metadata (med någon typ av berättelse). Berättelser nämndes återkommande som något som genererar engagemang och intresse (tänk Platsr) och framförallt när man ska genomföra en digital kampanj.

Berättelser är också något som efterfrågas inom digitala tjänster och produkter riktade mot turister:  ’The stories are unique, not so much the pics’. Även läsvänliga listor ’Top tens’ och ’niche interests’ är annat som togs upp. Kulturturister är enligt Culture24’s undersökning inte en homogen grupp utan segmenterade i olika grupper som ’youths’, den generation som helt vuxit upp med den digitala tekniken, vs de som är  30+ med ett digitalt tänk vs de som är 30+ och utgår från ett analogt tänk, vilket resulterar i mycket olika beteenden på webben. Mer research finns i C24’s rapport ’Moving Targets’.

Europeana AGM
En paus mellan presentationerna på Europeana Awareness-mötet.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

På Europeanas årsmöte presenterades arbetet med en ny  business plan och ny ledningsstruktur, Europeana council members och kring röstning av dessa. Det gjordes även kortare presentationer kring en nylansering av Europeanas webbsida för nätverksmedlemmar, där de bland annat tagit fram en ny struktur för hur man kan mäta, läsa och analysera webbstatistik kring den data vi levererar till Europeana via K-samsök.

Riksantikvarieämbetet är också med i en av Europeanas task force grupper som vi arbetade vidare med på mötet. Målet är att få fram ett ramverk för vad som är bra data för vidareanvändning och vad leverantörer ska kunna få ut av att leverera olika typer av data till Europeana, till exempel att materialet kan användas på många fler platser om bilder är högupplösta och fritt licensierade. Det färdiga ramverket kan vara ett stöd för K-samsök och K-samsöks leverantörer genom att visa vilka krav Europeana ställer och vad som är ’bra’ kulturarvsdata.

Samtliga presentationer från Europeana AGM, oktober 2014 finns här.

20141028_171332
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Matilda Karlsson och Maria Logothetis jobbar på Riksantikvarieämbetet med frågor som rör digital infrastruktur.

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Under sommaren har ett underlag tagits fram för att kunna göra vägval för K-samsök på några års sikt, och rapporten är nu färdigställd. Uppdraget var att ge förslag på K-samsöks roll och funktion i en framtida digital kulturarvsinfrastruktur i Sverige och K-samsöks roll på kort och lång sikt i förhållande till Europeana. Rapporten är skriven av Marie Gustafsson Friberger med en bilaga av Matthias Palmér.

I rapporten ges förslag på ett antal roller som K-samsök kan ha framöver: Aggregator, Samordnare och/eller ägare av auktoritetslistor, Mötesplats för innehållsleverantörer, Stöd för utvecklare samt Skapare av kontaktytor för allmänheten. Flera av rollerna är inte i första hand tekniska, eftersom K-samsöksarbetet redan idag inte bara berör rent tekniska frågor utan handlar mycket om att driva frågor om digital samordning och digital utveckling inom kulturmiljö- och museisektorn – till exempel stödverksamhet kring upphovsrätt, licensiering, digitalisering och andra relaterade frågor.

Den slutliga versionen levererades till Riksantikvarieämbetet idag och nästa steg är att göra en djupare analys av vad olika vägval skulle innebära. De K-samsöksleverantörer som deltog på K-samsöksmötet förra veckan har fått läsa en nästan färdig rapport, och diskussionerna på mötet var bra input i det fortsatta arbetet.

Här hittar du rapporten:
Underlag för utvecklingsplan för K-samsök
Bilaga

Hur fritt är det digitaliserade kulturarvet?

Många minnesinstitutioner uppmuntrar till användning av bilder och annat innehåll i sina digitala samlingar genom att märka dem med Creative Commons-licenser, som kan sägas täcka området mellan helt begränsat och helt fritt material. Licenserna anger hur materialet får användas – om exempelvis en bild får användas hur som helst så länge fotografens namn anges, om den får ändras och om den får användas kommersiellt. (Läs mer om Creative Commons-licenserna här)

K-samsök samlar och tillgängliggör kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner och innehåller just nu c:a 5,5 miljoner objekt (varav 2,3 miljoner med bild) från drygt fyrtio olika minnesinstitutioner. All metadata, det vill säga all information om objekten, i K-samsök är märkt CC0 vilket innebär att den inte är skyddad av upphovsrätt. Bilder och annan media kan däremot ha någon av flera olika märkningar, och hur de fördelar sig ses i diagrammet nedan:

Rättighetsmärkning i K-samsök
Riksantikvarieämbetet – CC BY

”Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar” (CC BY-NC-ND) är den allra vanligaste licensen bland K-samsöksinnehållet. Det är en licens som innebär att materialet får användas så länge det inte ändras och inte används i kommersiella sammanhang. Näst störst är Public Domain Mark, som används för att visa att innehållet inte längre skyddas av upphovsrätt (till exempel gamla fotografier). Det finns troligen mer material som tillhör den kulturella allmänningen men som inte är märkt så.

Diagrammet ovan visar bara de objekt som överhuvudtaget har någon rättighetsmärkning — ett av fem objekt med bild i K-samsök har inte märkts med någon upphovsrättsinformation alls.

Europeana som samlar och tillgängliggör europeiskt kulturarv (just nu mer än 30 miljoner objekt från ett par tusen kulturarvsinstitutioner i Europa) har också sammanställt statistik över hur stor andel av materialet i deras söktjänst som har rättighetsmärkning och vilka licenser som används. Deras diagram är sorterat efter hur fritt materialet är; ju längre till vänster i diagrammet desto friare får det användas.

Europeanas licenser
Europeana – CC BY-SA

Så här ser motsvarande diagram ut för K-samsök (SOCH, Swedish Open Cultural Heritage, på engelska):

Licenser i K-samsök enligt Europeanas uppdelning
Riksantikvarieämbetet – CC BY

(Gröna staplar = får vidareanvändas, blå staplar = vidareanvändning med restriktioner, grå staplar = ingen vidareanvändning tillåten)

Jämfört med Europeana (där K-samsök ingår som en delmängd) har alltså digitaliserat kulturarv från svenska institutioner en större andel Creative Commons-licensierat material och relativt mycket som är Public Domain, men de licenser som används för upphovsrättsskyddade objekt är oftast de mest begränsande av licenserna.

Digitalt kulturarv i Rotterdam

Europeana Annual General Meeting 2013, Rotterdam
Ett uppkopplat Europeanagäng. Foto: Europeana. CC-BY-SA
Europeana Networks Annual General Meeting hölls i Rotterdam i början av december i samband med konferensen DISH, Digital Strategies for Heritage. Deltagarna kom från många olika europeiska länder, förhållandevis få var från Sverige – kanske beroende på att åtminstone två konferenser med liknande tema hölls samtidigt i Sverige.
På Europeanas AGM presenterades bland annat ett förslag på strategi för Europeana 2015-2020. Strategin sammanfattades i fem punkter:
  • Shift from portal to platform: mindre fokus på sökportalen, mer fokus på återanvändning av data, kunskap och teknologi.
  • Improve data quality: förbättrat innehåll genom t ex bra beskrivningar, korrekt geografisk data och tydlig information om rättigheter.
  • Support the Public Domain: allt material som i grunden tillhör den kulturella allmänningen ska också tydligt vara fritt att använda, inte märkt med restriktioner.
  • Enable re-use: verka för att kulturarvssamlingar tillgängliggörs fritt om det inte finns skäl att begränsa användningen.
  • Discoverability: arbeta för långsiktiga lösningar för att material på många olika språk ska fungera så bra som möjligt även om användaren talar ett annat språk.
Du kan läsa mer om dessa strategiska mål på Europeanas blogg.
En stor del av DISH-konferensen upptogs av gruppdiskussioner och workshops. Ett ämne som diskuterades mycket var tillgänglighet i form av öppna data och öppna licenser. Många minnesinstitutioner runt om i Europa vill digitalisera sina samlingar och släppa dem fria för användning eftersom man ser vilken nytta det ger. Men det är också tydligt att det tar mycket tid och kraft att reda ut vilka rättigheter institutionerna har att sprida digitaliserat kulturarv, att leta upp utomstående rättighetsinnehavare och så vidare, vilket gör att tillgängliggörandet oftast inte är så enkelt i praktiken.
Under konferensdagarna hölls också flera intressanta presentationer. Till exempel berättade Jason Scott om frivilligorganisationen Archive Team som sparar data från webbplatser som riskerar försvinna. Bara dagar innan konferensen hade de tillsammans räddat innehåll från en nederländsk nätgemenskap som skulle läggas ner – ungefär nio miljoner användarprofiler sparades innan de försvann från webben.
Chris Wild berättade om sitt arbete med Retronaut, där han delar historiska bilder som på ett eller annat sätt överraskar. Han har undersökt vilken typ av innehåll som skapar mest uppmärksamhet, och det sammanfattades som SPEED: Seen (bilder fungerar bättre än film eller ljud), Positive, Easy to understand, Emotive (väcker känslor) och Disruptive (något som är annorlunda, som inte passar in i ens bild av historien).

Europeana-möte i Prag

Vy över Prag och Karlsbron
Foto: Riksantikvarieämbetet CC-by

Förra veckan var jag i Prag i Tjeckien ett par dagar för att medverka på Europeana Awareness Annual General  Assembly meeting. Det var National Narodni Muzeum som var värd för mötet. Förutom mycket information kring uppföljning av personalresurser, finanser och budget kring våra olika projekt och Work Packages (WP’s), var det också uppdatering kring de olika aktiviteterna som genomförts sedan starten 2012. Riksantikvarieämbetet är med i två WP’s:  WP1 Mediakampanj, samt WP4 ‘Connecting cultural content with the tourism’.

Mediakampanjen kommer att genomföras under 2014 i samband med att Umeå är kulturhuvudstad, tanken är att lyfta fram Europeana och att knyta mediakampanjen till aktiviteter som är relevanta för respektive land för draghjälp.  Under hösten kommer kommunikationsenheten, som leder WP1 på Riksantikvarieämbetet, att planera mer i detalj för hur mediakampanjen kommer att utformas.

På mötet i Prag presenterades bland annat flera genomförda mediakampanjer, det var väldigt  intressant att ta del av dessa. Polen och Cypern hade till exempel stort genomslag med sina mediakampanjer,  Polen med temat Europeana 1989 – we made history och Cypern med Europeana  1914 – 1918. Mediakampanjerna var öppna event med insamlingsdagar av berättelser, objekt, foton etc.  Följ länkarna nedan för respektive Facebook-sida för eventen: Europeana 1989 och Europeana 1914-1918, Cypern.

Presentation av mediakampanj på Europeana Awarness-mötet
Foto: Riksantikvarieämbetet CC-by. Agata från Narodowy Instytut Audiowizyalny, Polen, presenterar Europeana 1989 mediakampanj.

Hela gruppen som var på mötet fick också en guidad tur i Czech Music Museum där guiden spelade många av de instrumenten som fanns utställda, bland annat ett dubbelpiano med kvartsnoter.  Läs gärna mer om vad vi gjorde på mötet på Europeanas egen blogg.

Visning på Czech Museum of  Music
Foto: Riksantikvarieämbetet CC-by. Visning på Czech Museum of Music.

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Leaving Europe: A new life in America

Immigrant party of Swedes. from Europeana
Immigrant party of Swedes. Picture from Europeana

I den europeiska kulturarvsportalen Europeana finns nu att beskåda den helt nya virtuella utställningen om den europeiska emigrationen till USA under 18- och 1900-talen. Det är tack vare det unika digitala samarbetet mellan the Digital Public Library of America (DPLA) och Europeana som detta möjliggjorts.

Utställningen består av fotografier, manuskript, målningar, brev, inspelningar osv. som berättar emigranternas resa och hur de bosatte sig på andra sidan jorden. Välkommen att kika på utställningen!

Om Europeana
Den stora europeiska databasen Europeana är platsen där du kan dyka ner i hela Europas kulturarv. Den är initierad av den europeiska kommissionen och EU:s medlemsländer. Här finns länkar till över 22 miljoner digitala objekt med syftet att tillgängliggöra Europas kulturella och vetenskapliga arv för alla i ett virtuellt bibliotek. I Europeana kan du exempelvis hitta miljontals av böcker, målningar, filmer och musik som digitaliserats. Riksantikvarieämbetet deltar aktivt för att öka mängden information i Europeana liksom att öka kännedom om den europeiska kulturarvsportalen. Mer in formation finns på: http://www.europeana.eu/portal/.

Europeana Awareness

Europeanas logotyp
Foto: Europeana

Tidigare i somras var delar av min enhet (Informationsutveckling) på Europeana plenary sessions i Leuven, Belgien. Seminariedagarna syftade bland annat till att ge inspirerande presentationer och case studies om öppen data, styrkan i nätverk,  senaste utvecklingen inom digitalisering, teknik och webb för kulturarvssektorn.

Det var väldigt bra konferensdagar både med tanke på innehåll och logistik men även de sociala evenemangen efteråt. Det var också ett tillfälle att nätverka kring Europeana Awareness-projektet. Här är ett tidigare inlägg från Europeanas Leuven-konferens.

Europeana Awareness (EAwareness) är ett Best Practise Network som syftar till att skapa uppmärksamhet kring Europeanas plattform och marknadsföra den, för att på så sätt stimulera intresse och användning av den mängd data som finns tillgänglig via plattformen: Europeana is a single access point to millions of books, paintings, films, museum objects and archival records that have been digitised throughout Europe. It is an authoritative source of information coming from European cultural and scientific institutions.

Sex olika Work Packages (WP’s) ingår i EAwareness, varav WP 2 – 5 fokuserar på att skapa intresse för Europeanas data för användare och yrkesverksamma. WP1 organiserar PR-verksamhet kring EAwareness och WP6 koordinerar och projektleder EAwareness.

Riksantikvarieämbetet medverkar genom WP1 Public Media Campaign via Kommunikationsenheten samt WP4 Connecting cultural content with the tourism sector via Informationsutvecklingsenheten.

Vi på Riksantikvarieämbetet ansvarar för att arrangera en serie workshops tillsammans med Culture24 under hösten och våren. Culture24 är en engelsk organisation som driver en webbsajt  som stödjer och marknadsför kulturella events, museer, gallerier och liknande i England, för besökare på nätet. De finansieras bland annat av Arts Council England.

Jane Culture 24
Jane, Culture24, Brighton.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Riksantikvarieämbetets roll är att tillsammans med Culture24 undersöka huruvida deras modell (event-aggregation tillsammans med kulturarvsdata) kan fungera i Sverige med de förutsättningar vi har. Vi tror att kulturarvsdata kan blir mer nyttjad och tillgänglig om den kombineras och paketeras med annan turistrelaterad data och ingår på ett naturligt sätt i användarnas online-flöden. Tanken är alltså att laborativt modellera fram olika sätt att knyta kulturarvsdata till event- och turistinformation på ett sätt som underlättar för användare på nätet och stödjer besöksnäringen. Resultatet av dessa workshops samt analysen av dem kommer att levereras i en rapport i juni 2013.

Jag och min kollega Henrik Summanen åkte till Brighton förra veckan för att träffa Culture24 för att planera de kommande workshopsen. Det var två intensiva dagar, dels för att sätta sig in i respektive verksamheter, hitta likheter och olikheter men också för att sätta agendan för de workshops vi ska anordna här i Sverige. Den första blir sannolikt i december, i Visby. Workshop två och tre kommer hållas i Stockholm nästa år där vi också kommer att bjuda in externa diskussionspartners som kan ge värdefull input till modelleringen.

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

 

 

 

 

 

Platsr web critique session i Leuven, Belgien.

Detalj av Stadshuset i Leuven.
Del av Stadshuset i Leuven, Belgien.
Foto: Werkmens (CC BY-NC-ND 2.0)

I mitten av juni var delar av min enhet (informationsutveckling) på Europeana plenary sessions i Leuven, Belgien. Seminariedagarna syftade bland annat till att ge inspirerande presentationer och case studies om öppen data, styrkan i nätverk,  senaste utvecklingen inom digitalisering, teknik och webb för kulturarvssektorn. Det var väldigt bra konferensdagar både med tanke på innehåll och logistik men även de sociala evenemangen efteråt.

Jag körde en pitch med Platsr som var under luppen för kritik från en proffsig panel, en så kallad web critique session. Panelen hade gått igenom vissa delar av Platsr sajt i förväg och kom med konstruktiv kritik inför en publik kring funktioner och design som behöver förbättras. Ja, helt smärtfritt var det inte men å andra sidan var flera av deras påpekande saker som vi ska fixa i höstens utveckling! Så det var ju bra.

Exempel på vad de kommenterade var: förstora upp bilderna/bildmaterial, bort med tomma sektioner utan innehåll (alltså, visa bara ut sektioner ifall det finns nåt uppladdat/inlagt), peppa användarna med bättre texter om att fylla på, ta bort onödiga funktioner som inte används (även om det lagts mycket resurser på att bygga dem).  En annan sak de tog upp var att man bör kunna börja redigera material utan att vara registrerad/inloggad, men då man vill spara/publicera promptas man att logga in/regga sig. Kan vara en bra idé, eller?

Panelen bestod bland annat av Nick Stanhope från Historypin, samt Christopher Murphy och Nicklas Persson från Web Standardistas.

För övrigt har vi mjukstartat utvecklingen på Platsr redan från och med denna vecka för att vara på banan i september.

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbet.