Kategori: Europeana

Europeanas aggregatorer i Stockholm

Mitt i oktober, 14–15:e, hölls Europeanas Aggregator Forum (EAF) för hösten 2019. Aggregator Forum äger rum två gånger om året, som en möjlighet för nationella, ämnesspecifika, och tematiska aggregatorer som är med i Europeana att träffas, höra om nya utvecklingar hos Europeana, och lösa gemensamma problem. Den här gången var det Sverige och Riksantikvarieämbetet som agerade som värdar för mötet. Ungefär 50 deltagare från 19 olika europeiska länder samlade på Riksantikvarieämbetets lokaler i Stockholm i två dagar för EAF.

Vad är en aggregator? Det är en teknisk infrastruktur som tillgängliggör data från en mängd olika institutioner och platser. I K-samsök och Europeanas fall är det data om kulturarv samlas in till en databas och görs därifrån tillgänglig för användning, berikning och utveckling. K-samsök är den svenska nationella aggregatorn till Europeana och bidrar med 2,8 miljoner svenska kulturarvsposter till Europeana.

Lars Amréus välkomnade deltagare och invigde EAF 2019 i Stockholm. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

Europeana presenterade bland annat nyheter om pågående projekt, inte minst om Europeana Common Culture, ett projekt för att kvalitetshöja datat i Europeana och där Riksantikvarieämbetet deltar. Deltagarna röstade även in fyra nya nationella aggregatorer från Finland, Irland, Lettland, och Tjeckien. Det följde diskussioner och grupparbete om möjligheter för utökat samarbete mellan olika aggregatorer, t.ex. för att tillämpa länkade data vokabulärer för metadata i utökat utsträckning.

Marcus Smith (RAÄ) presenterade projektet Evighetsrunor. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

På andra dagen hölls ett antal kort presentationer från olika aggregatorer om mindre projekt och arbetsinsatser. Där presenterade vi från K-samsök om UGC-hubben, projektet Evighetsrunor, Metadata-Roundtripping-projektet och nya verktyg för att hjälpa K-samsöks partners att granska sina rättghetsmärknignar. Till sluts hölls en workshop om bildstandarden IIIF och hur datapartners och aggregatorer skulle kunna utnyttja Europeanas stöd för detta i sitt material.

Den 16:e oktober samordnade Digisam och Europeana en Nationell Workshop hos Kungliga biblioteket. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

Representanter från Europeana stannade ytterligare en dag den 16:e oktober för att delta i en Nationell Workshop hos Kungliga biblioteket som samordnades med Digisam. Workshoppen riktade sig mot nationella svenska aktörer inom arkiv-, bibliotek-, och universitetssektorn. Återigen var målet att diskutera gemensamma behov, möjliga sätt att samarbete, och inte minst hur sådana aktörer som inte idag är med i K-samsök skulle kunna få sitt material in i Europeana.

//Marcus Smith & Larissa Borck, Riksantikvarieämbetet

Sommar och sol med digitala kulturarvsdata

Kvinnor och män iklädda badkläder på en klippa.
Sällskap iklädda badkläder på en klippa, troligtvis i Helsingborgstrakten. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Public Domain

Sommaren är äntligen här, även om värmen just nu lyser med sin frånvaro. Vad kan då passa bättre än att dyka ned i det fantastiska digitala kulturarv som så många av våra kulturarvsinstitutioner gör tillgängligt för oss alla?

Förbättrad datakvalitet och nya partners

Under våren har vi i K-samsöks förvaltningsteam jobbat tillsammans med våra 64 fantastiska partners för att mer data ska bli tillgängligt för fler. Bland annat ingår vi i Europeana Common Culture, ett projekt delfinansierat av EU-kommissionen, där ett av målen är att höja kvalitén på data samt tillgängliggöra mer kulturarvsdata.

Arbetet med att material från fler svenska kulturarvsinstitutioner ska finnas sökbara i Europeana har intensifierats i och med detta projekt. Under våren har digitala samlingar från Jamtli, Falbygdens museum, Göteborgs naturhistoriska museum, Kulturen i Lund, Östergötlands museum, Värmlands museum och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister skördats upp i Europeana. Det svenska bidraget via K-samsök har i och med detta ökat med över 370 000 objekt. Den största delen av de nya objekten är även öppet licensierade, vilket innebär en högre kvalitetsklassning i Europeanas Publishing Framework.

Två unga kvinnor i baddräkt på strand
Två unga kvinnor i baddräkt på strand. Malen, Båstad, Skåne. Foto: Gunnar Lundh, CC BY

Så här strax innan sommarledigheterna har vi kontaktat ett 100-tal olika kulturarvsinstitutioner för att berätta om möjligheterna med att tillgängliggöra sina digitala samlingar via K-samsök och Europeana. Givetvis hoppas vi på att flera av dessa kommer att synas i K-samsök framöver och att fler på så sätt kan få ta del av dessa institutioners skatter.

Fler nyheter och planer för hösten

Det är fler saker som på gång framöver i anslutning till K-samsök. I slutet av oktober kommer K-samsök att gå över från http till https. Det här är främst en säkerhets- och kompatibilitetsuppdatering, som skyddar användarnas sekretess och integritet, och placerar K-samsök i linje med best-practice på den övriga webben. Övergången kommer att underlätta anrop mot K-samsöks API från webbläsaren på https-sidor. Redan i början av september kommer det att finnas en testmiljö för dem som behöver detta. Bytet kommer att påverka alla som använder sig av K-samöks API. Alla som redan idag har en API-nyckel kommer att få ytterligare information om övergången, men om du har några frågor redan nu, är du välkommen att höra av dig på ksamsok@raa.se

Att nå ut med information i dagens brus är inte alltid så lätt. Därför kommer alla användare av K-samsök inom kort att kunna få information om ändringar i tjänsten genom att prenumerera på ett RSS-flöde. Håll utkik på www.raa.se där information om detta kommer att publiceras.

Framför en husvagn ligger en kvinna i en hängmatta. Bredvid sitter en annan kvinna och en pojke. I bakgrunden syns en annan husvagn.
Husvagnscamping. Foto: Helsingborgs museer, Public Domain

Ett antal studenter från Uppsala universitet Campus Gotland har under våren gjort sina studentarbeten på K-samsök. Redan nu kan vi se att vi kan ha direkt nytta av vissa delar i vårt jobb med att höja datakvalitet och förbättra metadata.

I början av september bör ni ha lite extra uppmärksamhet på Riksantikvarieämbetets Instagramkonto. Då tar vi nämligen följe med Akka och Nils Holgersson för att göra en resa genom Sverige via det fantastiska materialet i K-samsök! På detta sätt vill vi visa den bredd som finns på materialet från våra museer och kulturarvsinstitutioner.

Två kvinnor springer i vattenbrynet.
Sköna dagar på stranden, i Vänern eller vid tältet den sista sommaren före kriget, här Bomstadbaden. Foto: Värmlands museum, Public Domain.

Till sist vill vi även berätta att vår söktjänst Kringla, som bygger på data från K-samsök, har ökat markant i antal besök. I jämförelse med första halvåret 2018 har antal besök i snitt per dag ökat med 64% under 2019 till strax under 1000 sessioner dagligen. Detta är mycket glädjande och visar på att allt fler hittar till vårt digitala kulturarv.

Med detta vill vi i K-samsöks förvaltningsteam önska er alla en riktigt härlig sommar och hoppas att ni hittar några riktiga guldkorn i våra tjänster under sommarens långa och lediga dagar.

Sök medel för att lyfta fram Europas kulturarv

EU-kommissionen har genom fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) utlyst medel för arbete kring Europas kulturarv. Tanken är att skapa nya tematiska kollektioner utifrån Europeanas tjänsteplattform. Kollektionerna kan utgå från redan befintligt material i Europeana, men kan också innefatta nydigitalisering. Totalt finns 2 miljoner euro att söka och fonden kan stå för upp till 50% av de totala kostnaderna.

Sista dag för ansökan är 15 december 2016.

Mer information finns på Innovation and Network Executive Agencys hemsida.

Europeana har skrivit ett blogginlägg om utlysningen och uppmanar intresserade aktörer att höra av sig med idéer.

Du kan även lyssna på en webbsändning om utlysningen som också innehåller en del praktiska råd kring ansökan.

Fyndens väg från undersökare till museum

En medeltida schackpjäs hittad i kv Eddan, Linköping. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst
En medeltida schackpjäs hittad i kv Eddan, Linköping. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst

Det är naturligt att det blir ett stort fokus på digital information i olika former inom DAP (Riksantikvarieämbetets program om en Digital Arkeologisk Process), men fynden är också ett resultat från en utgrävning som måste hanteras. Processen att få fynden från undersökare till museum tar i dag många år och innebär en hel del dubbelarbete. Förra året kom en rapport från Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer om situationen med förslag på åtgärder och Riksantikvarieämbetet jobbar nu med att följa upp en del av dessa.

Långsam och arbetskrävande process
I dagsläget är det Riksantikvarieämbetet som fattar beslut om fynden ska behållas på statligt museum, eller om de kan fördelas till ett regionalt museum som då övertar ägandeskapet. Vissa museer anhåller om samtliga arkeologiska fynd inom sin region, andra vill bara ha ett urval. Staten har dessutom rätt att avslå en anhållan, om föremålen bedöms vara så viktiga att de bör finnas kvar i statlig ägo. Ett beslut kan därför inte fattas förrän efter det att alla resultat från undersökningen är fullt redovisade i en rapport och lagts in i lämningsregistret (FMIS) av handläggare vid Riksantikvarieämbetet. I dagens system framgår det därför inte i rapporten på vilket museum fynden kommer hamna.

Mottagandet medför dessutom en hel del jobb för museets personal, en arbetsbörda som ökat de senaste åren när allt fler undersökningar utförs av andra organisationer än museerna själva. Det måste kontrolleras att det som står i fyndlistan faktiskt levererades av undersökaren. Fyndlistorna kan behöva skrivas in för hand igen eftersom de inte registrerats på det sätt som det mottagande museets system kräver. Fyndetiketter måste göras om och bytas ut på samtliga askar så att museets egna fyndnummer framgår.

För att museernas samlingar ska kunna vara en bra resurs för forskning och kunskapstillväxt krävs också att information om deras innehåll finns tillgängligt digitalt. Det här jobbar museerna allt mer med, både att lägga ut sina egna samlingsdatabaser på nätet och att koppla samman dessa på nationell nivå med K-Samsök och internationellt med Europeana. Det är viktigt att fynden kan behålla sin koppling till var de hittades (platsen) och i vilket sammanhang (grav, boplats, offer?) – dvs kopplingen till fältdokumentationen som i sin tur är digital och koordinatsatt.

Förslag på lösningar
I DAP arbetar vi nu därför med att ta fram förslag på hur fyndfördelningsprocessen kan effektiviseras och hur onödigt dubbelarbete kan undvikas vid fyndmottagning, samt hur vi kan säkerställa att fynden inte tappar sin koppling till fältdokumentationen. Det innebär att utveckla digitala register för uppdrag och dokumentation, men kan även innebära att förtydliga rekommendationerna för hur fyndregistrering bör organiseras (t.ex. enligt SPECTRUM). Vi har dels pratat med de som handlägger fyndfördelning här på RAÄ och dels varit i flera möten med personal vid Historiska Museets avdelning för kulturhistoria och samlingar. Vi kan identifiera några möjliga lösningar som kan skapa en mer effektiv hantering av fynden för alla parter.

  • Lämningsnummer: Genom att arkeologerna kommer kunna registrera direkt i lämningsregistret i samband med undersökningen så kan fyndfördelningsbeslut tas så fort rapporten är klar.
  • Uppdragsregister: Redovisar vilket museum som är fyndmottagare för respektive undersökning.
  • Fältdokumentationsregister: Arkeologernas digitala information om lämningar, anläggningar och fynd bevaras.
  • Fynd-ID: DAP tar fram ett system så att varje fyndpost i fyndregistret får ett unikt ID enligt internationell standard (t.ex. UUID). På det sättet säkerställs att det alltid finns en koppling mellan arkeologernas fältdokumentation och föremålen i museernas samlingar, oavsett var de förvaras.

Vi har lite fler idéer också som kan effektivisera arbetet ytterligare, inte minst tack vare goda förslag från Historiska Museet som också jobbar med detta från sitt håll. Lösningarna kommer arbetas fram i dialog med museerna och de arkeologiska undersökarna. En del saker kan lösas med att vi bygger tekniska system för informationsdelning, men andra saker kan bara lösas genom att alla som arbetar med fynden i olika stadier av processen har bra kommunikation med varandra och arbetar enligt principer och standarder vi kommit överens om.

 

Europeana – sammanfattning av årets nätverksträff i Madrid

Europeana AGM
Europeana AGM Madrid, oktober 2014
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

De sista dagarna i oktober var jag och min kollega Matilda i Madrid för att närvara på Europeanas årliga möte och i anslutning till årsmötet, det avslutande mötet för 3-årsprojektet Europeana Awareness (tidigare inlägg om Europeana Awareness finns här och här).
Europeana Awareness-mötet som hölls den första dagen var mer projektspecifikt och flera olika presentationer gjordes kring resultaten av de olika delar som ingått i projektet.  Framförallt var det de större digitala kampanjerna kring ’Europeana 1914 – 1918′ och ’Europeana 1989 – We Made History’ som presenterades mer utförligt. Riksantikvarieämbetets och Europeanas digitala kampanj ’Då och nu’  genomfördes under maj – september i år i samverkan med Wikimedia bland annat. Läs mer om ’Då och Nu’-kampanjen här.

Det pratades en del om förutsättningarna för hur data som förvaltas av kulturarvssektorn ska kunna vara en användbar tillgång för andra sektorer, till exempel kreativa industrier, genom hårdare direktiv från beslutsfattare kring att förespråka öppet och fritt innehåll; ‘Policymakers must promote open license and open copyright, if cultural heritage institutions are to help tourism, education and creative content’. Något som återkommer gång på gång är begreppet ’content fit for purpose’. De som gör data/innehåll användbart, kan kokas ned till ett par kriterier: koordinat, fria högupplösliga bilder, rik metadata (med någon typ av berättelse). Berättelser nämndes återkommande som något som genererar engagemang och intresse (tänk Platsr) och framförallt när man ska genomföra en digital kampanj.

Berättelser är också något som efterfrågas inom digitala tjänster och produkter riktade mot turister:  ’The stories are unique, not so much the pics’. Även läsvänliga listor ’Top tens’ och ’niche interests’ är annat som togs upp. Kulturturister är enligt Culture24’s undersökning inte en homogen grupp utan segmenterade i olika grupper som ’youths’, den generation som helt vuxit upp med den digitala tekniken, vs de som är  30+ med ett digitalt tänk vs de som är 30+ och utgår från ett analogt tänk, vilket resulterar i mycket olika beteenden på webben. Mer research finns i C24’s rapport ’Moving Targets’.

Europeana AGM
En paus mellan presentationerna på Europeana Awareness-mötet.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

På Europeanas årsmöte presenterades arbetet med en ny  business plan och ny ledningsstruktur, Europeana council members och kring röstning av dessa. Det gjordes även kortare presentationer kring en nylansering av Europeanas webbsida för nätverksmedlemmar, där de bland annat tagit fram en ny struktur för hur man kan mäta, läsa och analysera webbstatistik kring den data vi levererar till Europeana via K-samsök.

Riksantikvarieämbetet är också med i en av Europeanas task force grupper som vi arbetade vidare med på mötet. Målet är att få fram ett ramverk för vad som är bra data för vidareanvändning och vad leverantörer ska kunna få ut av att leverera olika typer av data till Europeana, till exempel att materialet kan användas på många fler platser om bilder är högupplösta och fritt licensierade. Det färdiga ramverket kan vara ett stöd för K-samsök och K-samsöks leverantörer genom att visa vilka krav Europeana ställer och vad som är ’bra’ kulturarvsdata.

Samtliga presentationer från Europeana AGM, oktober 2014 finns här.

20141028_171332
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Matilda Karlsson och Maria Logothetis jobbar på Riksantikvarieämbetet med frågor som rör digital infrastruktur.

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Under sommaren har ett underlag tagits fram för att kunna göra vägval för K-samsök på några års sikt, och rapporten är nu färdigställd. Uppdraget var att ge förslag på K-samsöks roll och funktion i en framtida digital kulturarvsinfrastruktur i Sverige och K-samsöks roll på kort och lång sikt i förhållande till Europeana. Rapporten är skriven av Marie Gustafsson Friberger med en bilaga av Matthias Palmér.

I rapporten ges förslag på ett antal roller som K-samsök kan ha framöver: Aggregator, Samordnare och/eller ägare av auktoritetslistor, Mötesplats för innehållsleverantörer, Stöd för utvecklare samt Skapare av kontaktytor för allmänheten. Flera av rollerna är inte i första hand tekniska, eftersom K-samsöksarbetet redan idag inte bara berör rent tekniska frågor utan handlar mycket om att driva frågor om digital samordning och digital utveckling inom kulturmiljö- och museisektorn – till exempel stödverksamhet kring upphovsrätt, licensiering, digitalisering och andra relaterade frågor.

Den slutliga versionen levererades till Riksantikvarieämbetet idag och nästa steg är att göra en djupare analys av vad olika vägval skulle innebära. De K-samsöksleverantörer som deltog på K-samsöksmötet förra veckan har fått läsa en nästan färdig rapport, och diskussionerna på mötet var bra input i det fortsatta arbetet.

Här hittar du rapporten:
Underlag för utvecklingsplan för K-samsök
Bilaga

Hur fritt är det digitaliserade kulturarvet?

Många minnesinstitutioner uppmuntrar till användning av bilder och annat innehåll i sina digitala samlingar genom att märka dem med Creative Commons-licenser, som kan sägas täcka området mellan helt begränsat och helt fritt material. Licenserna anger hur materialet får användas – om exempelvis en bild får användas hur som helst så länge fotografens namn anges, om den får ändras och om den får användas kommersiellt. (Läs mer om Creative Commons-licenserna här)

K-samsök samlar och tillgängliggör kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner och innehåller just nu c:a 5,5 miljoner objekt (varav 2,3 miljoner med bild) från drygt fyrtio olika minnesinstitutioner. All metadata, det vill säga all information om objekten, i K-samsök är märkt CC0 vilket innebär att den inte är skyddad av upphovsrätt. Bilder och annan media kan däremot ha någon av flera olika märkningar, och hur de fördelar sig ses i diagrammet nedan:

Rättighetsmärkning i K-samsök
Riksantikvarieämbetet – CC BY

”Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar” (CC BY-NC-ND) är den allra vanligaste licensen bland K-samsöksinnehållet. Det är en licens som innebär att materialet får användas så länge det inte ändras och inte används i kommersiella sammanhang. Näst störst är Public Domain Mark, som används för att visa att innehållet inte längre skyddas av upphovsrätt (till exempel gamla fotografier). Det finns troligen mer material som tillhör den kulturella allmänningen men som inte är märkt så.

Diagrammet ovan visar bara de objekt som överhuvudtaget har någon rättighetsmärkning — ett av fem objekt med bild i K-samsök har inte märkts med någon upphovsrättsinformation alls.

Europeana som samlar och tillgängliggör europeiskt kulturarv (just nu mer än 30 miljoner objekt från ett par tusen kulturarvsinstitutioner i Europa) har också sammanställt statistik över hur stor andel av materialet i deras söktjänst som har rättighetsmärkning och vilka licenser som används. Deras diagram är sorterat efter hur fritt materialet är; ju längre till vänster i diagrammet desto friare får det användas.

Europeanas licenser
Europeana – CC BY-SA

Så här ser motsvarande diagram ut för K-samsök (SOCH, Swedish Open Cultural Heritage, på engelska):

Licenser i K-samsök enligt Europeanas uppdelning
Riksantikvarieämbetet – CC BY

(Gröna staplar = får vidareanvändas, blå staplar = vidareanvändning med restriktioner, grå staplar = ingen vidareanvändning tillåten)

Jämfört med Europeana (där K-samsök ingår som en delmängd) har alltså digitaliserat kulturarv från svenska institutioner en större andel Creative Commons-licensierat material och relativt mycket som är Public Domain, men de licenser som används för upphovsrättsskyddade objekt är oftast de mest begränsande av licenserna.

Digitalt kulturarv i Rotterdam

Europeana Annual General Meeting 2013, Rotterdam
Ett uppkopplat Europeanagäng. Foto: Europeana. CC-BY-SA
Europeana Networks Annual General Meeting hölls i Rotterdam i början av december i samband med konferensen DISH, Digital Strategies for Heritage. Deltagarna kom från många olika europeiska länder, förhållandevis få var från Sverige – kanske beroende på att åtminstone två konferenser med liknande tema hölls samtidigt i Sverige.
På Europeanas AGM presenterades bland annat ett förslag på strategi för Europeana 2015-2020. Strategin sammanfattades i fem punkter:
  • Shift from portal to platform: mindre fokus på sökportalen, mer fokus på återanvändning av data, kunskap och teknologi.
  • Improve data quality: förbättrat innehåll genom t ex bra beskrivningar, korrekt geografisk data och tydlig information om rättigheter.
  • Support the Public Domain: allt material som i grunden tillhör den kulturella allmänningen ska också tydligt vara fritt att använda, inte märkt med restriktioner.
  • Enable re-use: verka för att kulturarvssamlingar tillgängliggörs fritt om det inte finns skäl att begränsa användningen.
  • Discoverability: arbeta för långsiktiga lösningar för att material på många olika språk ska fungera så bra som möjligt även om användaren talar ett annat språk.
Du kan läsa mer om dessa strategiska mål på Europeanas blogg.
En stor del av DISH-konferensen upptogs av gruppdiskussioner och workshops. Ett ämne som diskuterades mycket var tillgänglighet i form av öppna data och öppna licenser. Många minnesinstitutioner runt om i Europa vill digitalisera sina samlingar och släppa dem fria för användning eftersom man ser vilken nytta det ger. Men det är också tydligt att det tar mycket tid och kraft att reda ut vilka rättigheter institutionerna har att sprida digitaliserat kulturarv, att leta upp utomstående rättighetsinnehavare och så vidare, vilket gör att tillgängliggörandet oftast inte är så enkelt i praktiken.
Under konferensdagarna hölls också flera intressanta presentationer. Till exempel berättade Jason Scott om frivilligorganisationen Archive Team som sparar data från webbplatser som riskerar försvinna. Bara dagar innan konferensen hade de tillsammans räddat innehåll från en nederländsk nätgemenskap som skulle läggas ner – ungefär nio miljoner användarprofiler sparades innan de försvann från webben.
Chris Wild berättade om sitt arbete med Retronaut, där han delar historiska bilder som på ett eller annat sätt överraskar. Han har undersökt vilken typ av innehåll som skapar mest uppmärksamhet, och det sammanfattades som SPEED: Seen (bilder fungerar bättre än film eller ljud), Positive, Easy to understand, Emotive (väcker känslor) och Disruptive (något som är annorlunda, som inte passar in i ens bild av historien).

Europeana-möte i Prag

Vy över Prag och Karlsbron
Foto: Riksantikvarieämbetet CC-by

Förra veckan var jag i Prag i Tjeckien ett par dagar för att medverka på Europeana Awareness Annual General  Assembly meeting. Det var National Narodni Muzeum som var värd för mötet. Förutom mycket information kring uppföljning av personalresurser, finanser och budget kring våra olika projekt och Work Packages (WP’s), var det också uppdatering kring de olika aktiviteterna som genomförts sedan starten 2012. Riksantikvarieämbetet är med i två WP’s:  WP1 Mediakampanj, samt WP4 ‘Connecting cultural content with the tourism’.

Mediakampanjen kommer att genomföras under 2014 i samband med att Umeå är kulturhuvudstad, tanken är att lyfta fram Europeana och att knyta mediakampanjen till aktiviteter som är relevanta för respektive land för draghjälp.  Under hösten kommer kommunikationsenheten, som leder WP1 på Riksantikvarieämbetet, att planera mer i detalj för hur mediakampanjen kommer att utformas.

På mötet i Prag presenterades bland annat flera genomförda mediakampanjer, det var väldigt  intressant att ta del av dessa. Polen och Cypern hade till exempel stort genomslag med sina mediakampanjer,  Polen med temat Europeana 1989 – we made history och Cypern med Europeana  1914 – 1918. Mediakampanjerna var öppna event med insamlingsdagar av berättelser, objekt, foton etc.  Följ länkarna nedan för respektive Facebook-sida för eventen: Europeana 1989 och Europeana 1914-1918, Cypern.

Presentation av mediakampanj på Europeana Awarness-mötet
Foto: Riksantikvarieämbetet CC-by. Agata från Narodowy Instytut Audiowizyalny, Polen, presenterar Europeana 1989 mediakampanj.

Hela gruppen som var på mötet fick också en guidad tur i Czech Music Museum där guiden spelade många av de instrumenten som fanns utställda, bland annat ett dubbelpiano med kvartsnoter.  Läs gärna mer om vad vi gjorde på mötet på Europeanas egen blogg.

Visning på Czech Museum of  Music
Foto: Riksantikvarieämbetet CC-by. Visning på Czech Museum of Music.

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Leaving Europe: A new life in America

Immigrant party of Swedes. from Europeana
Immigrant party of Swedes. Picture from Europeana

I den europeiska kulturarvsportalen Europeana finns nu att beskåda den helt nya virtuella utställningen om den europeiska emigrationen till USA under 18- och 1900-talen. Det är tack vare det unika digitala samarbetet mellan the Digital Public Library of America (DPLA) och Europeana som detta möjliggjorts.

Utställningen består av fotografier, manuskript, målningar, brev, inspelningar osv. som berättar emigranternas resa och hur de bosatte sig på andra sidan jorden. Välkommen att kika på utställningen!

Om Europeana
Den stora europeiska databasen Europeana är platsen där du kan dyka ner i hela Europas kulturarv. Den är initierad av den europeiska kommissionen och EU:s medlemsländer. Här finns länkar till över 22 miljoner digitala objekt med syftet att tillgängliggöra Europas kulturella och vetenskapliga arv för alla i ett virtuellt bibliotek. I Europeana kan du exempelvis hitta miljontals av böcker, målningar, filmer och musik som digitaliserats. Riksantikvarieämbetet deltar aktivt för att öka mängden information i Europeana liksom att öka kännedom om den europeiska kulturarvsportalen. Mer in formation finns på: http://www.europeana.eu/portal/.