Kategori: FMIS/fornsök

Inget fältfångstverktyg i första versionen av FMIS nya registreringsapplikation

 

RAÄ-nummer Tisselskog 11:1. Processionshällen. Foto: Bengt A. Lundberg. Bilden är beskuren.

 

Inget fältfångstverktyg kommer att utvecklas i den första versionen av FMIS nya registreringsapplikation. Under förstudiens gång har diskussionerna om funktionalitet och ambitionsnivå för ett nytt fältfångstverktyg gång på gång fastnat i frågor av strategisk och framåtblickande natur, som i dagsläget inte kan besvaras. Bland annat gäller det vilka och hur många uppdrag som är aktuella för fältfångst av arkeologisk data i framtiden, och ifall Riksantikvarieämbetet ensamt ska ta fram ett fältfångstverktyg eller om detta kan och bör utvecklas i ett samarbete mellan flera myndigheter. Även teknikval påverkas av strategiska frågor hos Riksantikvarieämbetet.

Att i det pågående projektet ta fram ett underlag som besvarar dessa frågor skulle innebära att utvecklingen av registreringsapplikationen kraftigt försenas. Riksantikvarieämbetet har därför beslutat lyfta ur fältfångstverktyget ur utvecklingen av den första versionen av registreringsapplikationen, för att få tid att utreda de strategiskt viktiga frågorna. En utveckling som baserar sig på det underlag som finns att tillgå idag riskerar att bli en halvmesyr som snart blir inaktuell eftersom man inte kunnat ta tillräcklig hänsyn till branschens förutsättningar och behov. Ett arbete för att ta ett helhetsgrepp om digital fornminnesinformation har dock påbörjats, och i samband med det fortsatta arbetet planerar vi att även utreda förutsättningarna för ett fältfångstverktyg.

Istället för ett nytt fältfångstverktyg kommer den första versionen av FMIS registreringsapplikation att anpassas så att den kan hantera FältGIS-filer, vilket innebär att FältGIS kan fortsätta användas av dem som arbetar med verktyget idag. Det handlar om en tillfällig lösning, eftersom FältGIS är utvecklat för äldre operativsystem och därför har en begränsad livstid. På det här viset får vi dock möjlighet att göra en utredning utan att registreringsapplikationen blir onödigt försenad.

 

Hanna Larsson arbetar med en ny registreringsapplikation till FMIS

Digital arkeologisk information ännu en gång

Prof. William Phillips står bredvid hans MONIAC hydraulisk dator.
Prof. William Phillips med hans MONIAC hydraulisk dator, där informationen bokstavligen flödar. (Bild från LSE på Flickr Commons.)

Vi har tidigare på K-Blogg skrivit om problem som berör det flödet av digital arkeologisk information och hur den hanteras. Det finns flera aktörer inom arkeologi- och kulturmiljösfärena som ständigt skapar olika sorts arkeologisk information under genomförandet av sina arbete (t.ex. uppdragsarkeologiföretag), använder befintliga data (t.ex. forskare), lagrar och förvaltar arkeologisk data (t.ex. museer), eller samtliga dessa tre (t.ex. Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet). De här aktörerna kan ha olika system och förutsättningar vilket ställer skilda krav på datan. Den arkeologiska datan ifråga kan dessutom bestå av flera olika sorts media:

  • text — rapporter, redovisningar och beslut;
  • bild — planer, ritningar och foton;
  • olika sorters GIS-data — inmätning och geofysisk data;
  • m.m. — kontextregistrering, småfynd och föremålsbeskrivningar, osv.

Den arkeologiska informationen utgör alltså, kort sagt, en heterogen datamängd som skapas av flera, brukas av flera, och kan lagras på flera orelaterade ställen.

Tyvärr finns det i nuläget ett antal brister på hur dessa inblandade aktörer interagerar med varandra, och i synnerhet hur digital informationen ‘flödar’: hur den spridas, hur den lagras, hur lättåtkomlig den är samt hur olika datakällor är relaterad till varandra. Exempelvis kan information om en fornlämning och eventuella beslut eller åtgärd som har utförts i dess omgivning (t.ex. utgrävning) finnas på olika ställen i olika system samt i olika detaljeringsgrad (t.ex. på Platina-systemet hos Länsstyrelserna, och FMIS hos Riksantikvarieämbetet) utan att vara kopplade till varandra på något meningsfullt sätt. På grund av att informationen om en plats, yta, eller t.o.m. en händelse kan vara spridd mellan flera orelaterade system, och varje system i sin tur innehåller bara en delmängd av datan, så finns det t.ex. inte något omfattande rikstäckande arkeologiskt undersökningsregister för närvarande — något som betraktas av många som en stor brist. Dessutom finns det metoder varigenom dataleverans- och -utbytesprocessen kan smidiggöras: det kvarstår t.ex.fortfarande delprocesser där informationen är pappersbunden, och i princip finns det inte något som förhindrar dessa analoga informationsutbyten från att digitaliseras.

Det arkeologiska informationsflödet

I samband med Länsstyrelserna har Enheten för informationsutveckling hos Riksantikvarieämbetet börjat titta närmare på det här området för att identifiera var det finns brister och behov, och bidra med eventuella lösningar i samarbete med de berörda parterna. Efter att ordentligt ha kartlagt den arkeologiska processen som den hänför sig till informationsflödet vill vi försöka rationalisera den, i enlighet med Kulturminneslagen (KML), genom att skapa starkare kopplingar mellan de olika inblandade systemen hos såväl Länsstyrelserna som hos Riksantikvarieämbetet. Denna kartläggning har redan inletts med en rapport till Kungliga Tekniska högskolan av Peter Krantz om digitala dataprocesser inom kulturmiljöbranschen. Själva processen — i betydelsen vem levererar data till vem — verkar inte behöva ändras i så stor grad. Hur denna data levereras, och hur den lagras, tillgängliggörs, och återanvändas av andra aktörer, kan däremot göras smidigare genom att öppnas upp och kopplas ihop bättre.

Vi vill göra det möjligt för den arkeologiska processen att vara öppen från sin början; nyskapad data ska kunna levereras, lagras och tillgängliggöras löpande under processens gång, från början till slut, med milstolpar, så att vem som helst kan följa processen och undersökningen när den pågår. Samtidigt ska handläggarpersonal hos Länstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ha tillgång till de verktyg de behöver för att uppfylla sina uppgifter och integrera informationen i sina arbetsflöden på ett enkelt och smidigt sätt. Detta betyder bl.a. att det finns behov av att vidareutveckla ett gemensamt beslutsregister som handläggarstöd för tillämpningen av 2-4 kap. i KML, delvis genom att skapa starkare kopplingar mellan länsstyrelsernas befintliga ärendehanteringssytem och system hos Riksantikvarieämbetet. I vissa fall har länsstyrelser egenutvecklade lösningar, som kommer att vara betydelsefulla för att kartlägga deras processer och behov. Arbetssättet ska vara kollaborativt, och att interagera (leverera och använda) med data ska vara integrerat i processen i grunden. Detta innefattar bilder/foton, ritningar, planer, inmätning/GIS, geofysik, kontextregistrering, småfynd, samt andra heterogena datamängder som skapas under en undersöknings lopp — lite som en grävblogg, fast med länkad data istället för länkade inlägg. Data från olika källor ska kopplas ihop: istället för att använda olika e-tjänster för att komma åt datan ska det vara möjligt att fråga efter, och få, själva källdatan, som sedan kan användas i användarens eget system. Vid slutet av en process (t.ex. en undersökning) kommer eventuellt en rapport eller något liknande slutprodukt ut som bygger på denna källdata, och lagras i ett digitalt arkiv.

Det här blir ett utmanande stort arbete, men vi tänker dela upp den i mindre delprojekt/milstolpar med egna nåbara mål, som i sig kan leverera framsteg till enstaka delar av kedjan men också bidra med mer övergripande förbättringar till den större processen i sin helhet. Som sagt är det en ambitiös idé, och projektet ligger fortfarande i sin allra första fas. Vi är dock icke desto mindre optimistiska kring att vi, i samarbete med andra, har möjligheten att göra processen bakom det arkeologiska informationsflödet smidigare, öppnare, och mer användbart för alla.

>>Marcus Smith jobbar med utredningen kring arkeologisk information på Riksantikvarieämbetet

FMIS registreringsapplikation

Under januari och februari har det blivit något av en nystart för projektet med att bygga en ny registreringsapplikation till FMIS. Arbetet med att kartlägga registreringsprocessen fortsätter och vi har fått tillskott till arbetsgruppen i form av FMIS-medarbetaren Maria Urberg och systemutvecklaren Henrik Siltberg.

Just nu tittar vi närmare på hur man på ett smidigare sätt kan föra in information om de arkeologiska undersökningar, inventeringar och utredningar som är orsaken till att ny information kommer in till FMIS, det vill säga det som kallas Händelser i Fornsök. Det är många frågor som behöver redas ut. Finns det något enklare sätt att få in datan? Hur gör vi med de händelsetyper som inte längre används, men som ändå måste finnas i databasen? Kan vi lägga till en ny händelsetyp när vi ändå håller på?

 

Arkeologisk utgrävning i kvarteret Professorn 1, Sigtuna
Kvarteret Professorn 1. Arkeologisk utgrävning, arbete i schaktet. Foto: Bengt A Lundberg

Undersökningen av kvarteret Professorn 1 i Sigtuna 2000 blev två Händelser i Fornsök: en Arkeologisk undersökning och ett Beslut enligt KML.

 

Maria C har börjat arbeta med den konvertering av FMIS databas som ska göras parallellt med arbetet med registreringsapplikationen. Det blir tungt att ha två stora projekt på gång i verksamheten samtidigt, men eftersom det är en så tät koppling mellan databasen och registreringsapplikationen är det bättre att driva dem sida vid sida.

Hanna Larsson arbetar med en ny registreringsapplikation för FMIS

Digital arkeologisk information under luppen

Sedan ett 20-tal år produceras allt mer digital, arkeologisk information på utgrävningar. Även den antikvariska ärende- och fyndhanteringen är mer eller mindre digital idag. Den här omställningen från analogt till digitalt arbetssätt har lett till en mångfald av olika system, hos olika aktörer. Digitaliseringen har drivit på ett behov att se över dagens ansvarsroller och lösningar så att en högre grad effektivitet kan uppnås. Det har länge varit uppenbart att det behövs ett omtag för att det digitala materialets potential kan frigöras genom att bli mer tillgängligt och användbart.

Problemen är inte systemen i sig. Ett stort bekymmer är att informationsutbytet mellan systemen fungerar dåligt eller inte alls. Ett annat problem är att informationen bara kan användas inom respektive institution. Det finns även exempel på snarlika system som gör ungefär samma sak, vilket innebär onödiga drifts- och förvaltningskostnader.  Den slutsats många drar idag är att det vi ser är symtom på bristen av en gemensam karta över ansvar och roller för digital arkeologisk information. Huvudaktörerna här är Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, museerna och arkeologiutförarna.

Riksantikvarieämbetet har därför med stöd av KTH tagit initiativ till att försöka lägga grunden för ett brett och hållbart samarbete mellan inom det ”arkeologiska systemet”: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, undersökande aktörer och museer. I slutet av förra året genomfördes en studie som kan sägas vara en skanning av vad som gjorts av olika aktörer för att komma tillrätta med situationen.

I förrgår (29/2 2012) presenterades resultatet av detta första steg. Peter Krantz – som jobbat tillsammans med KTH ECE – har kartlagt huvudprocesserna inom området samt fångat upp några av de initiativ som tagits för att reda i dagens situation, med parallella system och dubbelarbete.

Målet med träffen igår var att gemensamt kartlägga förbättringsområden och även identifiera de hinder som finns. Ett annat syfte var att deltagarna skulle träffa varandra för att kunna bilda ett starkt nätverk för framtida arbeten.

Om man ska sammanfatta resultatet med några ord så finns en betydande samsyn kring behoven av nya synsätt kring informationen, nya arbetssätt, interoperabilitet och samordning.

Det som nu gjorts i denna förstudie ska ses som ett första steg för att snabbt få en koll på vad som är gjort och börja bygga ett nätverk för framtida, öppna samarbeten.

Så fort som materialet är sammanställt lägger vi ut det här!

Planen nu är att utifrån resultatet av förstudien analysera hur arbetet bör gå vidare. Har du några frågor eller vill bidra på ett eller annat sätt, hör gärna av dig!

(Deltagare på workshopen: Peter Krantz, konsult och processledare, Daniel Löwenborg, Uppsala universitet, Julie Melin, SHM, Henrik Zedig, länsstyrelsen i Västra Götaland, Ambjörn Naeve, KTH, Henrik Summanen, RAÄ, Malin Blomqvist, RAÄ, Håkan Thorén, RAÄ UV, Karl-Oskar Erlandsson, länsstyrelsen i Kalmar, Henrik Svensson, KTH och Lars Lundqvist, RAÄ. Stort tack till er som ställde upp med alla era kunskaper och erfarenheter!)

>> Lars Lundqvist, informationsavdelningen, Riksantikvarieämbetet   || lars.lundqvist@raa.se

Nu finns svenska fornminnen i Europeana


Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet

Sedan i måndags är ca 813 000 fornminnen från FMIS/Fornsök sökbara via Europeana. Detta innebär att informationen blir tillgänglig för en bredare, europeisk publik, samt tillgänglig för tredjepartsutvecklare via Europeanas API.

Detta har möjliggjorts genom att vi på Riksantikvarieämbetet deltar i det EU-finansierade projektet CARARE (Connecting ARchaeology and ARchitecture in Europeana). Projektets mål är att anpassa informationen i systemen hos 21 deltagande europeiska institutionerna så att den kan levereras till Europeana. Projektet är treårigt och vi befinner oss i början av år tre. Vi bidrar med informationen i Fornsök och Bebyggelseregistret och i ett första steg levererar vi nu informationen från Fornsök. Att vi är första deltagande institution att bli sökbar i Europeana är förstås extra kul (det finns dock redan annan information från Riksantikvarieämbetet i Europeana då K-samsök även levererar information direkt till Europeana).


Skärmdump från webbapplikationen där informationen i våra databaser knyts ihop med CARAREs protokoll.

Vi utgår ifrån K-samsök där informationen från Fornsök och Bebyggelseregistret redan finns. Leveransen går till så att vi först laddar upp vår data till ett verktyg/webbapplikation. Detta görs antingen genom att ladda upp lokala datapaket eller via direktuppladdning från K-samsök via protokollet OAI-PMH. I denna webbapplikation mappas K-samsöks protokoll/standard mot det protokoll som tagits fram inom ramen för projektet. Efter att detta är gjort levereras informationen vidare till CARAREs repository där det mappas mot Europeanas protokoll och levereras sedan vidare till Europeana och blir sökbar i Europeanas sökportal, www.europeana.eu.

Arbetet har inte varit helt friktionsfritt, bl a hade vi problem att ladda upp den förhållandevis stora mängden data. Vår data var inte heller helt anpassad efter CARAREs datamodell vilket gjorde att vi inte riktigt följer projektets standard. Som ni kanske märkt levererar vi inte de bilder som ibland syns i Fornsök. Detta beror på att vi håller på och utreder vad som  gäller kring rättigheterna till bilderna samt att licensen som visas i Europeana gäller själva fornminnes-objektet och inte bilden. Att leverera bilden som tumnagel skulle skapa otydlighet kring hur man får återanvända informationen i Fornsök.

Under resten av året kommer vi att finslipa på leveransen och göra motsvarande arbete med informationen i Bebyggelseregistret. Jag hoppas även att Europeana kan göra det möjligt att visa informationen på en karta.

>> Johan Carlström är projektansvarig för Riksantikvarieämbetets del i CARARE.

En liten film om Fornsök, made by Stadsbiblioteket i Malmö m.fl.


Stadsbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå har utvecklat webbplatsen WebbIT och nu har de gjort en liten film om Fornsök! Helt på eget bevåg. Det tycker vi är skoj!

Gunilla Fors på Malmö Stadsbibliotek kontaktade Fornsök för att fråga om de fick lägga ut filmen på WebbIT. Vi sade självklart ja och då svarade hon såhär:
”Så kul att ni tycker den ”duger” – och naturligtvis får ni gärna länka till den!

Nu finns den i WebbIT och på YouTube.

 

Ett nytt registreringsverktyg för FMIS

E4:an norr om Gävle med Högbackasjön till höger

Foto: Pål-Nils Pålsson

FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem för fornminnen, behöver ett nytt registreringsverktyg. De program som vi använder idag börjar bli föråldrade och vi har under årens lopp samlat på oss en mängd idéer om hur man kan göra registreringsarbetet enklare och smidigare.

Under hösten och vintern gör därför jag och mina kollegor Ingemar Johansson, Johan Andersson och Maria Carlsson en förstudie, där vi undersöker hur ett nytt registreringsverktyg bör se ut. Själva utvecklingsarbetet kommer att göras under nästa år och förhoppningsvis kan vi som arbetar med FMIS börja använda det nya verktyget 2013 (peppar peppar). Tanken är att det ska bli en webbapplikation som kan användas både av oss handläggare på Riksantikvarieämbetet och de externa registrerare som arbetar med den nuvarande registreringsklienten och FältGIS.

Det är mycket att undersöka innan utvecklingsarbetet kan börja. Tanken är att fornminnesinformationen i framtiden ska läggas in i FMIS genom en helt digital process. Arbetet med den så kallade digitala produktionskedjan har legat på is sedan vår avdelning flyttade till Visby, men i och med utvecklingen av det nya registreringsverktyget behöver arbetet nu tas upp igen. Den nya applikationen kommer inte i sig att förändra hur arkeologiska undersökare och inventerare rapporterar in sin information till Riksantikvarieämbetet. Men för att den ska kunna användas även i framtiden måste vi redan nu börja fundera på vad en digital produktionskedja kommer att innebära.

Just nu arbetar vi för fullt med att ta fram en budget för nästa års utveckling. För att kunna göra det kartlägger vi våra krav på den nya registreringsapplikationen och undersöker vilka alternativ som finns.

Hanna Larsson arbetar med förstudien för en ny registreringsapplikation till FMIS

Tips inför utflykten


Foto: Carl Curman, okänd datering

Vad är egentligen stenröset uppe på höjden? Vad är det för konstiga kullar i hagen bakom ladan? Det är sommar, vissa av oss är tillbaka på jobbet medan andra är mitt uppe i semestern. Då vi gärna rör oss ute i naturen på semestern så tänkte jag tipsa om några av våra (och andras) e-tjänster som kanske kan förhöja upplevelsen av utflykten.


Före utflykten

Vi på Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser varav två kan vara användbara inför utflykten; Fornsök och Bebyggelseregistret. Dessa innehåller information om alla hittills kända fornlämningar samt skyddad historisk bebyggelse. Vill du göra en mer allmän sökning så rekommenderas Kringla vilket är en samsökstjänst som söker ner i ett 20-tal minnesinstitutioners databaser (inklusive Forsnök och Bebyggelseregistret). Kanske finns det äldre foton från platser som du brukar besöka?


Under utflykten

Det händer att man stöter på former ute i landskapet som man blir nyfiken på men som man inte haft möjlighet att kolla upp i förväg. När detta händer rekommenderar jag att du har laddat ner Kringla för mobilen (i dagsläget endast för Android-telefoner). Med denna app kan du få reda på vad som finns i närheten (byggnader, fornlämningar och koordinatsatta fotografier) med hjälp av GPS:en i din smartphone, på plats ute i landskapet. Har du istället en iPhone så finns det en app som heter Fornfynd där du kan söka fram fornlämningar. Fornfynd är inte utvecklad och förvaltad av Riksantikvarieämbetet men använder samma information som Kringla via K-samsök.

Efter utflykten
Alla har vi platser vi känner lite extra för och som vi kan berätta historier om. Dela med dig av din historia om dina platser på Platsr, Riksantikvarieämbetets community. Du kan lägga till text, ladda upp bilder och diskutera med andra. En ganska ny funktion är att du kan använda ditt Facebook-konto för att logga in.

Jag fick f ö ett supportmail till Kringlas e-postlåda från en användare som heter Eva och som avslutade vår konversation med: ”Det här är som släktforskning fast med gamla hus och sånt i stället.”

Spot on! :)

>>Johan Carlström är systemansvarig för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Kringla – Mashup och länkad öppen data


Exempel på bild från Panoramio i Kringla. (klicka för större format)

Sedan några år är det populärt att utveckla s k mashups; e-tjänster där man sammanfogar delar från olika källor/tjänster till en ny helhet. Ett exempel på detta är Svenska dagbladet som visar väderdata från norska Yr på en karta från Google. Vad som gör detta möjligt är ett API (Application programing interface) kopplat till källan från vilken informationen hämtas. Den e-tjänst som har en viss kod (kallad API-nyckel) kan sedan via API:et ställa frågor ner mot databasen.

Ett annat bra exempel på en mashup där informationen kompletterar varandra är vår tjänst Kringla där informationen från K-samsök illustreras av georefererade foton från Panoramio. Ett tydligt exempel är hällristningarna i Hägerstalund i Norrköping som beskrivs ingående med info från Fornsök (Östra Eneby 1:1). Vill jag veta hur hällristningarna ser ut finns det länkar till kalkeringar från svenskt hällrisningsforskningsarkiv (SHFA). Det finns dock inga fotografier föreställande själva hällristningarna. Det är här Panoramio kommer in…

Panoramio är en Googleägd tjänst där användarna laddar upp foton och kopplar dem till en plats på kartan. Det är förvånande hur pass väldokumenterad Sverige är i Panoramio, nästan överallt finns det foton. Finns det inte något foto så finns det vanligtvis foton inom ett par kilometer som gör att man kan bilda sig en uppfattning om hur miljön ser ut i området. Klickar jag i panoramiorutan i Kringla (se skärmdumpen ovan) så får jag fram flera foton som visar hällristningarna. Minnesinstitutionernas information kompletteras av annan information och vinnaren är användaren som får tillgång till mer information.

Här ser jag möjligheten att komplettera med mera information, t ex från Wikipedia. Artiklarna i Wikipedia innehåller ofta annan information än den i våra egna system och är ofta rikare illustrerad. Detta skulle t o m kunna inspirera Kringlas användare att förbättra kvalitén i artiklarna i Wikipedia där det behövs.

Detta kan göras på flera sätt, det enklaste sättet är att använda Wikipedias API på samma sätt som vi använt Panoramios API. Detta görs i applikationslagret, dvs det måste göras igen om en annan tjänst som använder K-samsök vill göra samma sak.

Ett annat sätt, som ur ett vidare perspektiv är mer intressant, är att skapa semantiska (betydelsebärande) länkar mellan objekt i K-samsök till artiklarna i Wikipedia. Detta skulle med fördel göras via dbPedia som levererar informationen i Wikipedia i strukturerad form. På detta sätt blir relation K-samsök <-> Wikipedia tillgänglig som Länkad öppen data och en del av den semantiska webben. Dessa länkningar skulle kunna göras nere i respektive källsystem (t ex Fornsök) men intressantare skulle vara att crowdsourca dessa, dvs låta exempelvis Kringlas användare hjälps åt att skapa länkar mellan relevanta objekt och dess Wikipedia-artikel. Dessa länkar skulle sedan bli tillgängliga för flera via K-samsök. Finns det ingen artikel kan denna skapas av användaren. Man skulle möjligtvis behöva skilja på de länkar skapade av en institution och de skapade av användare men det görs enkelt i gränssnittet i respetive e-tjänst.

Dessa två tillvägagångssätt behöver inte utesluta varandra, jag ser en vits med att både kunna söka sig fram till Wikipedia via en karta OCH få direktlänkar från olika objektsbeskrivningar.

>>Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Efterlyses: 3D


Foto: 姒儿喵喵 (Creative Commons by-nc) & cristianocani (Creative Commons by) (bilden är ett montage)

Under förra året fortlöpte arbetet med CARARE här på Riksantikvarieämbet. Vi har ”mappat” (pekat ihop) parametrarna i K-samsök mot de i CARARE och kan nu via K-samsök börjat att testleverera. Det hela har fortlöpt utan några större problem även om mappningen ibland känts lite som att trycka ner fyrkantiga klossar i runda hål. Vi har även deltagit i workshops i Athen och Pisa. I början av året inleds Workpackage 4 (projektet delas in i olika arbetspaket) som handlar om att börja leverera data.

Workpackage 5 handlar om att leverera metadata om 3D/VR som visar fornlämningar eller historiska byggnader till Europeana. Förra året tittade man på hur 3D ska tillgängliggöras på ett sätt där användaren inte behöver använda specialprogram och man har testat PDF för detta. Vi funderar nu på hur vi ska kartlägga sådan data i Sverige och gör nu ett försök att kartlägga vad som finns i Sverige på detta område.

  • Har din institution 3D eller VR (virtual reality) som visualiserar fornlämningar eller historiska byggnader?
  • Om ja, levererar ni till Europeana idag?
  • Känner du till någon annan institution som har sådan data?
  • Hur lagras den?
  • I vilket format finns den tillgänglig?
  • Finns den tillgänglig på Internet?
  • Hur ser ni på att släppa metadatan fri för återanvändning i Europeana?
  • Är 3D/VR-modellerna märkta med Creative Commons el dyl?

Svara gärna här eller i tråden på Mötesplats museer. Sprid gärna detta vidare.

>>Johan Carlström jobbar med CARARE på Riksantikvarieämbetet