Kategori: Ideella organisationer

Marinarkeologiska sällskapet

Marinarkeologiska Sallskapet

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Marinarkeologiska sällskapet grundades 1978 och utgör ett nätverk för alla med intresse för den maritimt inriktade arkeologin och historien samt arkeologin under vatten.

Vårt mål är att verka för samarbete mellan olika grupper och institutioner samt att verka för en ökad insikt om behovet av forskning och utbildning i dessa ämnen.

Vår tidskrift är oss veterligen den enda i sitt slag som bara avhandlar marinarkeologi. Under 30 år har arkeologer, forskare och sportdykare häri publicerat sig. Det gör tidskriften till den mest omfattande skriftsamlingen inom detta ämne. Det är alltså en stor kunskapskälla att ösa ur för den som vill studera marinarkeologi i allmänhet eller ett specifikt område.

Marinarkeologiska sällskapet bedriver marinarkeologiska projekt i egen regi. Dessa projekt är ledda och organiserade av medlemmar.  Förutom projektens arkeologiskt vetenskapliga mål, syftar de till att ge en möjlighet för medlemmar att delta i arkeologiska projekt och är en social aktivitet där medlemmar träffas och umgås.

Amelie Kvick Jansson

Foto: Amelie Kvick Jansson

Vilka är era viktigaste frågor?

  • Att väcka och utveckla intresset för, och förståelsen av marinarkeologi.
  • Att bedriva och stödja marinarkeologisk forskning.
  • Att vara informativt verksamt, samt att bedriva utbildning inom ramen för marinarkeologisk verksamhet.

Lennarth Hogberg

Foto: Lennarth Högberg

Vad händer i år?

  • Under 2014 har Marinarkeologiska sällskapet finansierat utbildning av egna guider och genomfört guidade utfärder till det nya Dykparksområdet vid Dalarö i Stockholms skärgård.
  • Under sommaren har ett projekt genomförts i Skeppshamn utanför Sundsvall tillsammans med Länsmuseet i Gävleborg och Murberget. Projektet syftade till att inventera, dokumentera och genomföra en dendrokronologisk datering av ett tidigare okänt skeppsvrak. Medlemmar från MAS deltog som dykare och landpersonal. Projektet genomfördes i form av en arkeologisk förundersökning och resultaten ligger till grund för om en fördjupad undersökning kommer att genomföras.
  • Marinarkeologisk Tidskrift (Mt) har utkommit planenligt med tre nummer under året och det fjärde numret kommer i december. Arbetet med att digitalisera tidningen och publicera äldre nummer på vår hemsida har skett fortlöpande under året.
  • Studiebesök på arkeologiska utgrävningar och konservatorstudios har genomförts i Stockholm och i Göteborg.
  • Sällskapets årliga tvådagars årsmöte och konferens hölls i år på Västerviks museum.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Foto: Oskar Sander

Var kan jag läsa mer om er organisation?

www.marinarkeologi.info

https://www.facebook.com/MarinarkeologiskaSallskapet

Joakim Andersson

Foto: Joakim Andersson

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. I år fick 19 ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4.5 miljoner kronor. De organisationer som har fått bidrag kommer att presenteras löpande under året.  

 

 

Museibanornas Riksorganisation

 

Foto: Inger Paulsson

Foto: Inger Paulsson

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Museibanornas Riksorganisation – förkortat MRO – är en paraplyorganisation för de föreningar som bedriver museijärnvägs- eller spårvägstrafik på fristående spår. Spåren ägs som regel av föreningarna, men i några fall av kommunen eller annan part. Tjugoen föreningar, spridda över landet, är anslutna till MRO. Den nordligaste i närheten av Sundsvall, den sydligaste i Malmö.Föreningar som driver trafik på statens spåranläggningar är organiserade i Järnvägshistoriska Riksförbundet, förkortat JHRF.

Syftet med MRO är att hantera frågor gemensamma för de olika föreningarna. Exempel på frågor är:

– Myndighetskontakter när det gäller regelverk, legala frågor, avgifter

– Försäkringsfrågor

– Tillsammans med systerorganisationen JHRF anordna till exempel Almedalsdeltagande och Tågsläpp

– Årliga seminarier om trafiksäkerhet

– Praktiska frågor såsom utbildningar, inköp av idag mindre lättillgängliga produkter (exempel stenkol)

– Framtagande av gemensam MRO-trafiksäkerhetsinstruktion

 

Almedalsseminarium

Foto: Åke Paulsson

Vilka är era viktigaste frågor?

1. Under en följd av år har MRO:s viktigaste fråga varit att lyckas reducera de avgifter som Transportstyrelsen har belagt sin   verksamhet med. Järnvägsmuseiföreningarnas avgifter är nu reducerade till en obetydlighet jämfört med myndighetens ursprungliga förslag. Dessa avgifter hade – om de införts – med stor sannolikhet utraderat svensk museijärnvägstrafik. Ett viktigt kulturbevarande hade utraderats. Som ett exempel på avgiftsförslaget hade en förening med 100 kkr/år i intäkter belagts med 150 kkr/år i avgift. En tio gånger så stor förening med 1 Mkr/år i intäkt hade belagts med 3-400 kkr/år i avgift.

2. En annan viktig fråga är att få till stånd regelförenklingar för trafik på fristående banor. Det vill säga sådana spår som inte har kontakt med statens spåranläggningar. Regelförenklingar borde vara möjliga av bland annat följande orsaker där vi skiljer oss från kommersiell trafik:

– Vi kör aldrig med högre hastighet än storleksordningen 50 km/h. Detta ska jämföras med kommersiell trafik med hastighet för närvarande upp till 200 km/h.

– Vi kör aldrig transporter av farligt gods. Överhuvudtaget körs nästan inget gods alls. Därmed kan inte en katastrof inträffa.

– Vi kör aldrig trafik i mycket dåligt väder (snöstorm etc.) och nästan aldrig trafik på vintern.

– Vår personal har ett starkt ideellt arrangemang för verksamheten och därmed starkt säkerhetsmedvetna.

3. MRO har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med förslag på regelförenklingar. MRO har en utfästelse från GD för Transportstyrelsen om att välvilligt ta emot och hantera seriösa förslag.

4. MRO bevakar kontinuerligt Transportstyrelsen:s utgivning av nya dokument. Vid remissförfarande bevakar MRO att museitågsverksamheten inte kommer att drabbas av onödiga regler och pålagor.

5. MRO bevakar också Riksdagens och regeringens arbete som berör järnvägsmuseivärlden. Vid behov ageras via våra kontakter i riksdagen.

Vad händer i år?

1. Under våren varje år arrangerar MRO – tillsammans med JHRF – vad som kallas Tågsläpp. Tågsläpp 2014 ägde rum söndagen den 27 april. Arrangemanget syftar till att visa upp vinterns arbete, inför trafikstarten, för allmänheten. I år deltog 28 föreningar över hela landet.

2. MRO deltar – tillsammans med JHRF – varje år under Almedalsveckan. För fjärde året i rad deltog JHRF/MRO under 2014 i Almedalsveckan i Visby. JHRF/MRO deltar med en godsvagn, från GHJ, uppställd i norra hamnen i Visby. Syftet är att visa upp museibanornas verksamhet och visa på vår samhällsnytta, kontra de regel problem som olika myndigheter skapar. Nytt för i år var också en gemensam placering med andra riksorganisationer inom det rörliga kulturarvet. I godsvagnen arrangerade JHRF/MRO fyra gemensamma seminarium.

3. MRO:s tjejgrupp har syftet att öka antal kvinnliga aktiva medlemmar vid museibanorna. Och då inte bara med allmänna göromål som kaféverksamhet utan i säkerhetsarbete som lokförare, bromsare etc. Gruppen utlyste i början av sommaren stipendier för att ge föreningarna möjlighet till aktiviteter som skall locka aktiva kvinnor/tjejer. MRO:s tjejgrupp är också på gång att bilda ett nätverk för redan aktiva kvinnor och blivande aktiva kvinnor/tjejer. Denna verksamhet finansieras med RAÄ anslag.

4. I slutet av varje år utarbetar MRO:s styrelse en ansökan om ekonomiskt stöd för föreningens verksamhet. Ansökan insänds till RAÄ och några månader in på det nya året offentliggörs resultatet. Närmare 100 kkr har utfallit till MRO under de senaste åren. Pengarna används till föreningens löpande verksamhet såsom seminarier, tjejgruppens verksamhet etc.

5. MRO hjälper föreningarna i arbetet att införa MROs nya trafiksäkerhetsinstruktion.

Var kan jag läsa mer om er organisation?

Föreningens hemsida hittar man på www.museibanorna.se. På hemsidan hittar man bland annat föreningens elektroniska nyhetsblad, MRO-Aktuellt. Omkring 10 nummer kommer ut per år. Vilka föreningar som är medlemmar vår organisation och vilket arbete som vi gör för föreningarna

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

 

 

 

 

Europa Nostra

DSCN1854 Prisutdelning EN Awards Aten 2013

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Europa Nostra bildades för 50 år sedan och är en paraplyorganisation för alla som arbetar inom kulturarvsfältet i Europa. Idag är ca 250 föreningar med totalt över 5 miljoner medlemmar anslutna och dessutom ca 150 institutioner, företag m.fl. samt även ett mindre antal individuella medlemmar.

Europa Nostra verksamheter består främst av att:

  • Verka för utbyte av idéer och erfarenheter inom kulturmiljösektorn i Europa.
  • Genom den prestigefulla tävlingen European Union Prize for Culture Heritage / Europa Nostra Awards där man tävlar i kategorierna Conservation, Research, Dedicated service och Education, Training and Awareness-raising och lyfter fram utmärkta bevarandeinsatser
  • Bedriva kampanjer då unika kulturarv hotas, framförallt genom projektet The 7 Most Endangered där man i ett samarbetsprojekt med EIB, Europeiska Investeringsbanken, stödjer sju utvalda objekt årligen
  • Politisk påverka kulturarvets bevarandevillkor, framförallt genom lobbyarbete mot EU.

Europa Nostra – Sverige bildades 2007 som en nationell förening för att bättre kunna arbeta i Sverige för Europa Nostras syften.

 

Vilka är era viktigaste frågor?

  • Sprida kunskap i Sverige om  människors engagemang och positiva exempel, både i föreningar och individuellt, runt om i Europa för att bevara, rädda eller utveckla  en mångfald av kulturmiljöer och engagera människor i att delta i detta.
  • Bevaka och agera i viktiga nationella frågor och samarbeta med våra svenska medlemsorganisationer för att följa upp viktiga frågor i Sverige samt informera dem om viktiga frågor ute i Europa.
  • Verka för att utmärkta svenska projekt nomineras till pristävlingen European Union Prize for Cultural Heritage/Europa Nostra Awards. Samt att bistå Europa Nostra med svenska expertutlåtanden av svenska nominerade projekt.
  • Besöka möten och platser i landet för att stödja arbetet i viktiga frågor eller för att sprida information om Europeiska exempel som kan ge viktiga lärdomar.

 

Vad händer i år?

  • Vi följer upp utredningen om Statens Kulturfastigheter där ett antal statligt ägda objekt föreslås ska säljas till privata intressenter.
  • Vi kommer tillsammans med andra organisationer inom området att  verka för att de statliga anslagen för kulturmiljövården höjs. De har under ett antal år urholkats både genom att nya Byggnadsminnen kommer till och genom att ett antal nya områden tillkommit som gör att anslagen för det byggda kulturarvet har urholkats.
  • Vi riktar uppmärksamheten på hotade kulturarv i Sverige. I mars ordnades en temakväll om hoten från gruvexploateringar i  Kiruna och Norrbotten. Vi vill även försöka påverka planerna för det nya Nobelcentret på Blasieholmen som vi finner är en olycklig placering.
  • Vi stödjer arbetet med att nominera utmärkta svenska projekt till pristävlingen, t.ex. SFV’s projekt ”Värdig entré” och doktorand utbildningen för hantverkare i Mariestad vid Göteborgs universitet som vi tror är unik i Europa.
  • Vi ordnar en temakväll i höst i Stockholm om hållbart byggande.

 

Var kan jag läsa mer om er organisation?

www.europanostra.org

www.europanostra.se

DSCN1781 Nora 20 årsjubileum EN priser

Foto: Carl von Essen (båda bilderna)

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Järnvägshistoriska RiksFörbundet

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Järnvägshistoriska RiksFörbundet, förkortat JHRF, består av 36 medlemsorganisationer, varav 33 ideella föreningar, som bedriver museitågstrafik. Samtliga föreningar som bedriver trafik på statens spåranläggningar är medlemmar i JHRF. JHRF hanterar gemensamma frågor, främst för de föreningar som kör museitrafik på statens spåranläggningar.

Dessa är:

  • Gemensam utbildningsorganisation
  • Myndighetskontakter
  • Försäkringar
  • Samordna gemensamma aktiviteter (Tågsläpp, Almedalen m m)

 

Vilka är era viktigaste frågor?

  1. ERTMS, European Rail Traffic Management System, är ett gemensamt europeiskt radiobaserat säkerhetssystem som införs (främst) för att underlätta gränsöverskridande trafik. Det innebär bl a att de optiska signalerna försvinner, så järnvägsfordon som ska köra på en ERTMS-utrustad sträcka måste ha den utrustning (ETCS) som krävs för att få signalinformation mm. Denna utrustning kostar mycket att köpa, installera men framförallt verifiera. Det senare görs per fordonstyp, men museifordon är av många olika typer… Kravet på detta kommer från EU, men hanteras i Sverige av Trafikverket. ERTMS finns redan på ett antal sträckor, bl a Botniabanan, vilket innebär att föreningen Örnsköldsviks Järnvägssällskap inte kan köra in sin rälsbuss på Örnsköldsvik C… Det kommer i slutet av detta decennium att börja installeras på (delar av) Södra stambanan, vilket får till effekt att Sverige skärs av på längden för fordon som inte har denna utrustning. På några decenniers sikt (2030?) ska det finnas på alla linjer av betydelse för att Trafikverket ska få ett enhetligt system att hantera (och spara stora pengar på att slippa optiska signaler).
  1. Ett regelverk som verkar förutsätta att man ska ha anställda för att sköta efterlevnaden av detta… Omfattande regler från Transportstyrelsen (m fl) som ställer stora krav på att följa med i alla regelförändringar som kommer från EU och Transportstyrelsen samt ett omfattande dokumentationskrav på allt vad tillståndsinnehavarna har och gör, t ex riskanalyser.
  1. (Kvarvarande) avgifter till Transportstyrelsen. Vad vi vet nu handlar det om att vissa former att organisera sin verksamhet på, t ex s k auktorisation (som innebär att den som har ett sådant tillstånd överlåter/upphandlar själva trafikeringen till ett annat ”Järnvägsföretag”).
  1. Obenägenheten att använda sig av möjligheten till undantag för museiverksamhet i de regelverk som kommer från EU – ”kan” måste vara ”ska” för att bita!
  1. Svårigheten att i terminologi m m få med museitågsverksamheten på statens spår i förordningar m m genom generellare skrivningar typ ”museitrafik”, ”museifordon” o s v – begreppet ”museijärnväg” är för etablerat! I de flesta förordningar skriver man (att undantag medges för) ”museijärnväg”, ”museijärnvägsfordon” o s v fast det ofta framgår av sammanhanget att även museitrafik på statens spår är tänkt att omfattas. En museijärnväg innebär per definition att museitrafiken bedrivs på egna spår (egen infrastruktur i reglernas terminologi) och då finns alltid risken att museitrafiken på statens spår, som är det som JHRF- (men inte MRO-)medlemmarna i huvudsak bedriver, kan drabbas av att inte anses omfattas av undantaget.
  1. Trafikverkets raska rivning av kulturhistoriskt värdefulla järnvägsfastigheter.

 

Vad händer i år?

JHRF arbetar med en utredning om gemensamt trafiktillstånd, d v s att JHRF (eller någon annan organisation) innehar ett för flera, kanske så småningom alla, föreningar gemensamt tillstånd för trafik på statens spåranläggningar.

Tågsläpp har arrangerats den 27 april.

JHRF (och MRO) deltar i Almedalsveckan 30 juni – 3 juli i en monter som i år delas med sex andra organisationer inom det rörliga kulturarvet (Transporthistoriskt Nätverk). Vi kommer att ha seminarier alla fyra dagarna i en för ändamålet dittransporterad smalspårig godsvagn, normalt hemmahörande på museibanan på ön, Gotlands Hesselby Jernvägar.

Var kan jag läsa mer om er organisation?

http://www.jhrf.se/

 

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Svenska spårvägssällskapet

Utflykt juniorläger 20130629_145131(2)

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Svenska Spårvägssällskapet, grundat 1959, är en ideell förening med ändamål att samla alla intresserade av svensk lokaltrafik, dess historia och utveckling.

Vi driver museispårvägen i Malmköping, i Malmö och i Stockholm (Djurgårdslinjen) och vi gör ideellt det på vår fritid. Det är vårt alternativ till att spela fotboll i korpen, samla frimärken eller sjunga i kör. Vi har även lokalavdelningar i Sundsvall, Gävle, Uppsala, Stockholm, Östgöta, Göteborg och Malmö. Intresset för stadsmiljö och lokal spårburen trafik är den gemensamma nämnaren.

Antalet medlemmar är ca 1800. Vi ger ut två kvalificerade tidningar, MfSS (Meddelanden från Svenska Spårvägssällskapet) samt Modern Stadstrafik.

Vilka är era viktigaste frågor?

I Malmköping har vi sedan 1969 utvecklat Sveriges Lokaltrafikmuseum med bevarade spårvagnar från alla Sveriges en gång 13 spårvägsstäder. På Djurgårdslinjen har vi haft över fem miljoner resenärer sedan starten 1991. Under 2006 firade vi i Malmö hundraårsjubileet av spårvägens elektrifiering. Med lokalavdelningar även i väster, söder och norr arbetar vi för att spårvägen också ska en plats i det moderna stadsrummet.

Vad händer i år?

2014 års trafikering på museispårvägen i Malmköping

Spårvagnens dag på Djurgårdslinjen

Museispårvägen i Malmö

Var kan jag läsa mer om er organisation?

www.sparvagssallskapet.se

Malmkoping_IMG_5400

Utflykt. Foto: Svenska Spårvägssällskapet (CC BY)

Malmköping. Foto. Olle S Nevenius, Svenska Spårvägssällskapet (CC BY)

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Svenska byggnadsvårdsföreningen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Svenska byggnadsvårdsföreningen bildades 1975 och är en oberoende, ideell förening vars uppdrag är att sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, byggnadskultur och sunt byggande. Vi slår även vakt om värdefulla byggnader som hotas av rivning eller förvanskning och lobbar för det traditionella byggandets resurshushållande principer som en tillgång i vårt moderna byggande.

Vi driver opinion via vår hemsida, sociala medier och tidskriften Byggnadskultur samt Gula listan. Varje år arrangerar vi byggnadsvårdsläger, kurser, temadagar och länsaktiviteter samt delar ut byggnadsvårdsstipendium och utmärkelsen Årets byggnadsvårdare. Vi samarbetar med de flesta byggnadsvårdsbutiker i Sverige och har en nära relation till många aktörer inom byggnadsvården.

Våra kanaler är tidskriften Byggnadskultur, vår webbplats, sociala medier samt våra 60 länsombud som anordnar programaktiviteter landet runt.

Vilka är era viktigaste frågor?

Att sprida kunskap om byggnadsvård och byggnadskultur – om värdet av husen och hur man underhåller dom. Det handlar också om en samhällsutveckling mot ökad resurshushållning och hållbart byggande.

Vad händer i år?

I maj delade vi ut vårt byggnadsvårdsstipendium till en arkitektstuderande vid Chalmers. Det var i samband med vårt årsmöte och vårresa som den här gången gick till Gävle och Hälsingland med temat Världsarv på räls. I sommar arrangerar vi sex byggnadsvårdsläger samt åker till Almedalsveckan för att vara med i Riksantikvarieämbetets paneldebatt ”Ditt kulturarv rasar – än sen?”. I september arrangerar vi ett branschmingel för nätverkande mellan människor i byggnadsvårdssvängen och korar Årets byggnadsvårdare 2014. Under året ger vi även ut fyra nummer av vår tidskrift Byggnadskultur samt arrangerar länsaktiviteter landet runt genom våra 60 länsombud.
Vi har även gått in som medlemmar i Sweden green building council för vilka vi arrangerat ett medlemsmöte med temat Hur hållbart är hållbart.

Var kan jag läsa mer om er organisation?

På www.byggnadsvard.se och på vår Facebook: www.facebook.com/byggnadsvard

Byggnadsvardsforeningen2_1

Foto: Svenska byggnadsvårdsföreningen

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Svenska industriminnesföreningen (SIM)

Bild 1 Olofsfors
Årets industriminne 2014 är Olofsfors bruk. Infälld smeden Ture Bergmark i kättingsmedjan 1940. Foto: Olofsfors bruk.

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Svenska industriminnesföreningen (SIM) är en ideell och obunden förening som sedan start­en 1989 arbetat för att främja intresset för industrihistoria och industriminnesvård i Sverige. SIM är ett nätverk för yrkesverksamma och enskilda intresserade inom fältet industriarv och industrihistoria samt för forsknings- och utbildningsinstitutioner, myndigheter, museer, arkiv samt fristående aktörer.

Medlemmarna i SIM återfinns över hela landet, inom många olika yrken och med skilda specialintressen. Ungefär hälften av medlemmarna är institutionella, bl.a. centralmuseer, länsmuseer och branschorganisationer. Sedan 2003 samarbetar föreningen med Tekniska museet i Stockholm.

Vilka är era viktigaste frågor?

Att bevaka, berätta och vägleda – SIMs hemsida

I och med lanseringen av vår nya hemsida 2013 förser vi besökare och medlemmar med en aktuell nyhetsbevakning inom industriarvsfältet. Nyheter rapporteras och uppdateras genom vår hemsida och framöver kommer nyhetsbrev att skickas ut med jämna mellanrum till våra medlemmar. SIMs hemsida innehåller även omfattande länkregister, nedladdningsbara dokument och – inte minst – en stor kartbaserad vägledning till industrihistoriska miljöer i Sverige.

Att uppmärksamma och uppmuntra – utmärkelsen Årets industriminne

För att uppmärksamma och uppmuntra goda exempel och det stora arbete som görs av enskilda och lokala aktörer för att bevara det industrihistoriska arvet utser föreningen Årets industriminne. Den första mottagaren av utmärkelsen var Älvängens repslageri i Västra Götaland (1995) och den senaste – den tjugonde i ordningen – är Olofsfors bruk i Västerbotten (2014).

Att bredda och fördjupa kunskapen – Industrihistoriska konferenser

Föreningen arrangerar nationella industrihistoriska konferenser med några års mellanrum. Den senaste var 2012 i samarbete med bland andra ArbetSam, Arbetets Museum och Industrihistoriskt Forum på temat ”Industrisamhällets kulturarv i praktik och forskning – nuläge och framtid”. En utförlig dokumentation från konferensen finns på SIMs hemsida.

Att representera Sverige internationellt – nationalrepresentant i TICCIH

SIM representerar Sverige i den globala organisationen TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage). TICCIH samarbetar nära med ICOMOS och bereder bl.a. frågor om industriella världsarv. Medlemmar i SIM är automatiskt medlemmar i TICCIH. Som nationell organisation deltar vi i internationella konferenser och kongresser där man utbyter erfarenheter och idéer, samt tar del av aktuell forskning. Till varje TICCIH-kongress lämnar de nationella kommittéerna i respektive land en rapport om vad som skett på industriarvsfältet sedan föregående år. I Sveriges fall ansvarar Svenska industriminnesföreningen för rapporten – den första 1973. Nationalrapporterna finns att ladda ner från SIMs hemsida.

Vad händer i år?

Årets industriminne delas ut till Olofsfors bruk den 17 juni 2014.

Vi arbetar på att stärka det nordiska samarbetet. Ett samnordiskt möte genomförs i slutet av september 2014. Ett viktigt mål är att utveckla samarbetet kring tidskriften Fabrik&Bolig – det industrielle miljø i Norden.

Att fortsätta planeringen inför en ny nationell konferens om industriarvet som förhoppningsvis kommer att äga rum under 2015.

Fortsatt intensivt arbete med att utveckla hemsidan.

Var kan jag läsa mer om er organisation?

Läs mer om SIM på www.sim.se

Läs mer om TICCIH på www.ticcih.org

Bild 2. Byggnadsminnen på sim.se beskuren

SIM har registrerat 405 byggnadsminnen med industrihistorisk anknytning, från miljöer längs Malmbanan i norr till Sandhammaren i söder. Här ett utsnitt från Mellansverige. Bild från www.sim.se

 

 

Föreningen Pilgrim

Pilgrim

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Föreningen Pilgrim i Sverige är ett paraplyorgan för olika organisationer som ordnar pilgrimsvandringar. Vi har ett sextiotal medlemmar. Bland våra medlemmar kan man finna en rad kyrkliga organisationer, församlingar och stift men också vandringsförbund och föreningar som vill uppmuntra till vandring och återupptäckt av kulturhistoria.

Vi står inte för ett särskilt pilgrimsprogram utan uppmuntrar till mångfald och variation.

Vi certifierar vandringsleder till Trondheim i Norge, så kallade S:t Olofsleder, och ger tillstånd till märkning av sådana leder.

På vår hemsida – www.pilgrimisverige.nu – kan man finna förteckning på pilgrimsleder i landet och kontaktpersoner men också uppgift om pilgrimscentrum och pilgrimsplatser. Vill man ha information om olika pilgrimsfärder kan man vända sig till ett pilgrimscentrum eller till annan ansvarig.

 Vilka är era viktigaste frågor?

Viktigast för oss är att uppmuntra människor i vårt land att upptäcka pilgrimsvandrandet. Det är inte bara hälsosamt för kroppen. Vi är övertygade att hela människan mår väl av sådana vandringar.

Vad händer i år?

I år certifierar vi nya leder, säljer pilgrimsmärken, finns med på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg i en särskild pilgrimsmonter den 25-28 september, ordnar nätverksträff för pilgrimsansvariga i stiften och finns med när en rad nya pilgrimsleder tas i bruk.

Arbetsam museiguide 2015

Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd

Vad gör en ideell organisation inom kulturmiljöområdet?

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer inom kulturmiljöområdet som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd (ArbetSam) bildades 1998 och är idag Sveriges största museiförening med över 500 arbetslivsmuseer anslutna. ArbetSam verkar för att arbetslivsmuseerna ska synas och se till att det finns en organisation som för deras talan. Samarbetsrådet är en ideell förening som utifrån ett underifrånperspektiv främjar och utvecklar bevarandet och gestaltandet av industrisamhällets framväxt och kulturarv. I denna uppgift ingår att verka för en helhetssyn där arbetsliv, teknik, produktionsprocesser, sociala förhållanden, folkbildning, kultur samt fackligt och politiskt arbete tydliggörs. I centrum står arbetsplatser och andra historiska miljöer med anknytning till arbetet.

Vi arbetar för att
– stärka arbetslivsmuseernas identitet
– skapa ett kontaktnät mellan medlemmarna
– samordna arbetet i gemensamma frågor
– sprida kännedom om arbetslivsmuseernas verksamhet
– fördjupa kunskapen om det förgångna för ökad beredskap inför framtidsfrågorna

Utbildning och seminarier
En viktig profilfråga för ArbetSam är utbildningar. ArbetSam ska arbeta för fortbildning, inspiration och idéutbyte genom seminarier, utbildningsinsatser och samarbete kring intressefrågor. Vi genomför i genomsnitt tio kurser/seminarier per år. Innehållet utformas utifrån våra medlemmars behov.

Museidagar
I anslutning till årsmötet genomför ArbetSam sina Museidagar. De pågår i två dagar och förläggs på en ny ort varje år. Det är ett tillfälle att träffa andra medlemmar och besöka arbetslivsmuseer. Vi passar även på att vidareutbilda oss genom att börja dag ett med ett antal föreläsningar.

Museimässan
Museimässan är en nationell museimässa med stora och små museer. Målet är att synliggöra museerna, stärka nätverk och samarbeten. Museimässan vänder sig till både bransch och allmänhet. Under mässdagarna genomförs föreläsningar som riktar sig till de som är aktiva inom museisektorn.

Varje år utses Årets Arbetslivsmuseum. Det är ett sätt att tacka och uppmuntra alla dessa kulturarvsbevarare som tar hand om så stora delar av vårt kulturarv.
Bakom priset står Arbetets museum, ArbetSam, Statens försvarshistoriska museer, Statens maritima museer och Sveriges Järnvägsmuseum. Nomineringar skickas till nominering@arbetslivsmuseer.se

Vilka är era viktigaste frågor?

– Ökat stöd till arbetslivsmuseerna
– Arbetslivsmuseerna som lärosalar
– Arbetslivsmuseerna i statistiken

Vad händer i år?

9 september – kurs – Förbättra tillgängligheten på ditt museum, Gällivare
9-10 september – kurs – Lilla museiskolan, Bläse
11-13 september – evenemang – Kulturarvsdagen, hela landet
14 september – kurs – Förbättra tillgängligheten på ditt museum, Älvängen
22-24 september – kurs – Maskinvård II, Fengersfors
9-10 oktober – kurs – Lilla museiskolan, Östersund
14-15 oktober – konferens – Industrisamhällets landskap – kulturarv, miljö och hållbarhet, Kristianstad
21 oktober – konfefens – Ungdomsläger, Norrköping
3-4 november – konferens – Textilmaskiner III, Kinna

Var kan jag läsa mer om er organisation?

www.arbetsam.com

 

 

 

Stiftelsen Kulturarv utan gränser

Gjirokastra-rest-camp-Albania-Photo-CHwBLOW
Foto: Kulturarv utan gränser

Vad gör en ideell organisation inom kulturmiljöområdet?

Riksantikvarieämbetet fördelar statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet. Syftet med bidraget är att stödja ideella organisationer inom kulturmiljöområdet som bidrar till människors möjligheter att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön, samt att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. I år fick nitton ideella organisationer inom kulturmiljöområdet dela på 4,5 miljoner kronor. Riksantikvarieämbetet kommer att presentera dessa organisationer löpande under året.

Berätta kort om er organisation, vilka är ni och vad gör ni?

Stiftelsen Kulturarv utan Gränser (KuG) är en oberoende svensk enskild organisation som arbetar för att rädda och vårda materiellt och immateriellt kulturarv som hotas av krig, naturkatastrofer, vanskötsel, fattigdom eller politiska och sociala konflikter. Vi ser vårt arbete som en nödvändig del i stärkandet av demokratiska processer och mänskliga rättigheter. KuG är opartisk när det gäller parter i konflikter, men inte neutral när det gäller allas rätt till kulturarv – nu och i framtiden.
KuG arbetar med kulturarv som en aktiv kraft i försoning, fredsbyggande och social och ekonomisk utveckling genom att skapa kapacitet, medvetenhet och möjligheter när det gäller att bevara och rädda kulturarv.

KuG finansierar sin verksamhet med medel från olika givare, främst från Sida och EU.
Våra huvudmän är Riksantikvarieämbetet, Sveriges Arkitekter, Icom och Icomos.

Vilka är era viktigaste frågor?

Kulturarv utan Gränser verkar inom:

  1. Kulturell frihet och mångfald
  2. Museerna roll i samhället
  3. Restaureringsprojekt
  4. Försoningsprocesser
  5. Civila samhället genom lokal utveckling

1+1 Life_Love_CHwB
Foto: Kulturarv utan gränser

Vad händer i år?

Västra Balkan: Restaureringsprojekt, främst i Albanien och i Kosovo.
Västra Balkan: Sex byggnadsvårdsläger i fyra länder med främst arkitektstuderande
Västra Balkan: Museisamverkan – bl a konferensen Meet See Do med 60 professionella museimedarbetare från sex länder. Flera aktiviteter inom Balkan Museum Network.
Syrien: Storytellingprojekt för Syrien med insamling av sägner och berättelser.
Vitryssland: Musei- och restaureringsprojekt påbörjade. Stöd till nystartad NGO.
Kenya: Vandringsutställning, ’Journeys of Peace’ om gemensamt kulturarv på turné i landet och nytt projekt kring ungdomar och kulturarv ’Youth4Peace’.

Ytterligare länder där vi börjat titta på nya projekt är Georgien och Turkiet.

Kulturarv utan Gränser erhöll i maj EUs och Europa Nostras kulturarvspris inom kategorin ’medvetandegörande, praktiskt arbete och utbildning’ främst för vårt arbete med restaureringsläger på Västra Balkan.

Var kan jag läsa mer om er organisation?

www.chwb.org