Kategori: K-samsök

Fredagstips: Inspiration att nå ut med kulturarv nu!

Kooperativa förbundet, kontor med personal. ArkDes, Public Domain.

Hur agerar museer och kulturarvsinstitutioner under den pågående coronapandemin? Många lyfter fram sina digitala resurser och testar nya sätt att tillgängliggöra sina samlingar och sin kunskap. Varje fredag hittar du nu tips på spännande, inspirerande format som institutioner har tagit fram för att nå sin publik även i den här krisen. Aktiviteter som använder sig av digitala medier och plattformar kommer uppmärksammas, för att upptäcka nya vägar att utveckla verksamheten och att stödja olika målgrupper.

1. Dokumentera vardagsupplevelser – Hur coronaviruset påverkar vårt liv

Flera museer i världen har börjat att bjuda in sin publik att dela sina berättelser och bevara dem för framtiden. Det finns några som använder digitala plattformar som till exempel minnen.se där Nordiska museet har en insamlingskampanj. Fler än 1 200 minnen har redan insamlats. Andra institutioner väljer kanaler som lokala eller regionala tidningar för att lyfta fram möjligheten att dela sina berättelser med museet.

2. Vaktmästaren tar över

Många museer har stängt sina fysiska lokaler, men försöker att nå sin publik ändå, till exempel via sociala medier. The National Cowboy Museum i Oklahoma City har skapat en underhållande kampanj kring Tim, museets vaktmästare och den enda personen som är kvar i byggnaden.

3. Kommunikation på webbsidan – stängt men öppet?

Hur kan man informera publiken om att museet är stängt och samtidigt lyfta fram existerande material? The Met i New York och Statens Museum for Kunst har uppdaterat sina webbsidor med fokus på hur publiken kan ändå utnyttja deras digitala samlingar och resurser. Man behöver inte alltid skapa nytt material, det fungerar också att återaktivera befintligt material.

4. Digitala lärresurser

Många elever får distansundervisning nu, och museer kan ta tillfället i akt att stödja lärarna och föräldrarna med digital tillgång till lärresurser. The Smithsonian har skapat en “Learning Activities Choice Board” som sammanfattar deras resurser för barn och ungdomar och tydligt anger vilken teknik man behöver för att använda respektive material.

5. Kulturstreaming

Live-streaming används just nu av många institutioner för guidade visningar i utställningar eller för att ge en bakom-kulisserna-inblick i samlingarna. The New York Times har sammanställt en internationell överblick över kulturinstitutioner. Även i Sverige har många museer satsat på livesända visningar, till exempel Nordiska akvarellmuseet, Sjöhistoriska museet och Moderna Museet.

Har ni flera tips? Kommentera gärna!

Nytt år och nya K-samsökspartners!

Vi är så glada över att börja 2020 och det nya decenniet med att välkomna hela fyra nya partnerns till K-samsök. Tack vare Bild Linköping, Grenna museum, Hemslöjden och Köpings museum har över 43 000 nya objekt gjorts tillgängliga till en bred publik.

Över 13 000 objekt från samhällsmiljöer och människor i Linköping från Bild Linköping kan du nu titta på i Kringla. Ögonblicksbilder från högtider och bemärkelsedagar, men också vardagsmiljöer med människor och arkitektur.

Tre kvinnor sitter och huk och spänner långbågar.
Kvinnliga bågskyttar på Folkungavallen. Bild Linköping, Public Domain

De 7000 objekten från Grenna museum – Andréexpeditionen Polarcenter visar allt från vardagslivet i Gränna med omnejd till ett stort antal kabinettsfotografier. Och givetvis finns en skatt av bilder från Salomon August Andrées liv och äventyr.

Två människor framför en luftballong som ligger på sidan i snö.
Örnen har landat. K Fraenkel till vänster och S A Andrée till höger. Retuscherad version av gm.II-24. Grenna museum, Public Domain

Från Hemslöjden, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, kan du botanisera i en otrolig textil handarbetsskatt. Det finns material från Zickermans studiesamling som består av 12 000 delvis handkolorerade bilder som visar allmogetextil samt vävprover och ett stort antal halskläden i svartstick, så kallade tupphalskläden.

Broderad kudde i klara färger.
Kudde med fritt broderi. Hemslöjden. CC BY Zickerman, Lilli

Över 7000 objekt, varav två tredjedelar med fotografier, delar nu Köpings museum med oss alla via K-samsök. Du kan här hitta fotografier från miljöer i Köping och Västmanland, men också många porträtt samt arkeologiska föremål.

Nedbrunna hus i en stadsmiljö med en kyrka synlig i horisonten.
Foto från gamla Västra Långgatan efter en lokal brand 6 juli 1886. Köpings museum, Public Domain

Vad är K-samsök?

K-samsök är ett verktyg för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. Det fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t.ex. på webbplatser eller i mobila tjänster. Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök

Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system behöver en lokal teknisk port byggas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Gör kulturarvet tillgängligt genom Public Domain

Kulturarvsinstitutioner i hela världen firar just nu Public Domain Day och Riksantikvarieämbetet är med! Den 1 januari varje år infaller den tidpunkt när skyddstiden för verk av till exempel konstnärer, författare och andra upphovsmän går ut och deras verk blir Public Domain. För året 2020 betyder det att alla verk av de som avled 1949 kommer in i Public Domain (med några undantag). Genom att lyfta fram verk och upphovsmän som har blivit Public Domain lyfter vi fram betydelsen av öppna licenser för det digitala kulturarvet.

Men för institutioner som får bestämma om ett verk publiceras som Public Domain-märkt eller med en restriktivare licens kan det vara ganska knepigt. Därför har jag pratat med Riksantikvarieämbetets jurist, Sofia Kullman, både om betydelsen av Public Domain, skillnaden till andra licenser och hur man kan bestämma om ett verk är i Public Domain.

Om ni är intresserade att veta mer om öppna licenser och Public Domain kan ni också titta på vårt webbinarium kring detta ämne. Och om ni vill se mer Public Domain-verk, följ Riksantikvarieämbetet på Instagram, där presenterar vi konst, foton och objekt som är Public Domain-märkt.

LB: Vad betyder Public Domain egentlig, Sofia?

Sofia Kullman: Public domain är ett uttryck som inte har någon direkt motsvarighet i svensk rätt. Vad man menar är dock att det inte (längre) finns något upphovsrättsligt skydd.

Vilka objekt kan man publicera som Public Domain-märkt?

Sofia Kullman: Vanligast är att man pratar om material vars skyddstid har gått ut. Upphovsrätten skyddar nämligen ett verk i 70 år efter upphovsmannens död. För så kallade närstående rättigheter gäller lite andra skyddstider.

Men det kan också handla om material som aldrig har skyddats av upphovsrätt, till exempel lagar eller myndighetsbeslut.

När det gäller jättegammalt material kan man förstås vara säker på att skyddstiden har gått ut, och där är det inget problem att märka materialet med Public Domain. För lite nyare material kan det vara svårare.

Målning på siden med motiv från Stockholm omgivna av blommor. Anna Pabre. Tekniska museet, Public Domain.

Vad är skillnaden mellan CC0 och Public Domain?

Sofia Kullman: CC0-märkningen är lite speciell. Den innebär att upphovspersonen har avsagt sig all upphovsrätt. För slutanvändaren blir det lite samma sak som med material som är i Public Domain, man får använda det fritt. Men för personen som ska märka materialet är det stor skillnad. Det är bara upphovspersonen som kan besluta att något ska vara CC0. En PD-märkning innebär att man har gjort bedömningen att ett material inte är skyddat, medan en CC0-märkning är en viljeförklaring från upphovspersonen.

Vilka objekt eller data är problematiska för att publicera dem som Public Domain-märkt?

Sofia Kullman: Egentligen är det inte några särskilda objekt eller data som är svåra att publicera med PD-märkning. Det svåra är att komma fram till själva bedömningen, och det kan ibland bero på att man inte vet vem upphovspersonen är och därför inte kan kontrollera när den personen dog. Det kan också vara svårt att bedöma om ett foto är ett fotografiskt verk eller en fotografisk bild. Ett fotografiskt verk har en skyddstid på 70 år efter upphovspersonens död, medan fotografiska bilder skyddas i 50 år efter att bilden togs, så den bedömningen spelar stor roll.

Statens Järnvägar, SJ Vingplogen i arbete å bangården i Jämtlands Sikås vintern 1936. Järvägsmuseet, Public Domain.

När min institution har ett fysiskt objekt som är i Public Domain, och vi digitaliserar det – är det ett nytt verk som inte är i Public Domain?

Sofia Kullman: Det där är en lite knepig fråga. Just nu är det så att den svenska upphovsrättslagen ger en närstående rättighet för fotografisk bild för alla foton som inte är fotografiska verk. Så om man digitaliserar ett föremål genom att fotografera det så uppstår alltså formellt sett ett skydd. Men jag tror de flesta är överens om att inte hävda en sådan rätt vid digitalisering. Det gör bara digitaliseringen krångligare, och det tjänar ingen på.

Dessutom är det på väg att ändras. EU:s nya upphovsrättsdirektiv innehåller en bestämmelse som innebär att man inte ska kunna hävda sådant skydd vid digitalisering av ”alster av bildkonst”. Den bestämmelsen ska implementeras i medlemsländernas lagar senast juni 2021.

Fram till dess kan det vara bra för både institutioner och medarbetare att vara tydliga med hur man vill ha det. Vill man som medarbetare hävda en närstående rätt, så bör man berätta det för sin institution så att de kan ta hänsyn till det. Från institutionens sida är det också bra att vara tydlig med sina förväntningar på de som digitaliserar. Om alla korten är på bordet så slipper man bråka om det i efterhand. (Vill man vara jättesäker på sin sak så sätter man det dessutom på pränt, tycker jag som jurist förstås, men det räcker ganska långt att vara överens.)

Tack så mycket, Sofia!

Mer information om hur vi firar Public Domain Day finns här.

Europeana 2019: Connecting Communities

Även om K-samsök är en digital infrastruktur, är vi också del av ett helt fysiskt nätverk av kulturarvsinstitutioner och intresserade av digitalt kulturarv. En av de viktigaste konferenserna i Europa är därför Europeanas Annual General Meeting (AGM) som ägde rum i Lissabon i år. Konferensens tema var “Connecting Communities” och presentationerna och diskussionerna fokuserade på hur vi kan förbättra vårt samarbete i sektorn och i Europeana-sammanhanget.

Vilka möjligheterna finns i dag att samverka med andra medlemmar i Europeanas nätverk? Europeana erbjuder sex grupper (så kallade communities) som medlemmar av Europeanas Network Association kan delta i. Det finns EuropeanaTech, Communicators, Copyright, Education, Impact och Research. Alla medlemmar av nätverket kan delta kostnadsfri och det är en bra möjlighet att jobba tillsammans med europeiska kollegor på frågor kring digitalt kulturarv.

En mosaik i Portugals Nationalbibliotek. Foto: Larissa Borck, CC BY.

De flesta presentationerna och diskussionerna riktade sig till en eller flera av de här grupperna. Därför började konferensen med några workshops, till exempel en presentation av GIFT, ett Horizon 2020 projekt som Europeana är del av. I deras Gift box har de lanserat verktyg som kan hjälpa museer med design och planering av digitala upplevelser, men också färdiga digitala verktyg.

Ett av de andra spåren handlade om hur digitalt kulturarv kan vara en resurs för skola och undervisning. Genom EUROCLIO, en sammanslutning för historielärare i Europa, och Historiana, ett nätbaserat verktyg för att bygga lärresurser, finns redan idag ett nätverk som arbetar för detta. Genom Historiana, som bygger på material från Europeana, kan lärare och elever få in flera perspektiv samt gränsöverskridande och jämförande historiska källor som komplement till andra läromedel om Europas historia.

En stående programpunkt under Europeana AGM är en framtidsspaning för vart Europeana är på väg. Harry Verwayen, verkställande direktör för Europeana Foundation, kunde se tre större trender som Europeana kommer att jobbar med under de kommande åren. Den första trenden var att utveckla motståndskraftiga grupper som en motvikt till samhällstrender som filterbubblor, “fake news” och ett överflöd av information som finns idag. För det andra behöver kulturarvsinstitutionerna arbeta mer för att öka kvalitén på sina digitala data, vilket både Europeana och EU kommissionen tryckte på. Till sist ser man att man behöver jobba för att skapa bättre sätt att öka olika typer av engagemang. “Vi har viktiga berättelser att berätta och vi behöver synliggöra dessa.”

Skärmklipp av den nya Europeana Collections sidan

Som ett led i att förbättra kvalitén på data i Europeana, har man under året arbetat med att ta fram en ny portal för Europeana Collections. Denna ligger nu ute som en demo för den som är intresserad. I den nya versionen av sökportalen kommer en filtrering göras, så att material som inte når upp till Europeanas kvalitetsnivåer, Europeana Publishing Framework, kommer inte längre att vara nåbara.

En väldigt positiv upplevelse för oss som representerade K-samsök på konferensen var hur populärt det svenska materialet i Europeana är. Harry Verwayen visade till exempel hur data från K-samsöks första kommun, Värmdö kommun, används i GIF IT UP-tävlingen. Men vårt arbete presenterades också i en project pitch, där vi berättade om Riksantikvarieämbetets webinarieserie “Open GLAM nu!” som hjälper museer och andra kulturarvsinstitutioner med olika aspekter av arbetet med öppna data.

Harry Verwayen presenterar Värmdö kommuns bild som används i GIF IT UP-tävlingen. Foto: Larissa Borck, CC BY.

Hur kan ni delta i Europeanas nätverk – och varför borde ni engagera er där? Europeana erbjuder ett väldigt brett nätverk för dem som är intresserade av digitalt kulturarv och det finns frågor, allt från upphovsrätt till teknik, som vi oftast inte kan lösa på nationell nivå. Därför hjälper det att samverka med kollegor i Europa. Det är värdefullt att se att andra arbetar med samma utmaningar som vi och att vi kan förbättra situationen tillsammans, till exempel när Europeana representerar våra intressen på europeisk nivå. Det är kostnadsfritt att bli medlem i Europeana Network Association och det här är ett bra tillfälle att få nyheter, resurser och kontakter i vår sektor.

Du hittar inspelningarna på Europeanas Youtube-kanal (onsdag, torsdag, fredag).

Fler partners ansluter sig till K-samsök!

Vi vill stolt presentera de senast tillkomna institutioner som blivit partners till K-samsök: Värmdö kommun, Järnvägsmuseet, Arsenalen, Snus- och Tändsticksmuseet och Romska kulturcentret. Tack var deras fantastiska samlingar med kulturarvsdata så har ytterligare över 177000 objekt blivit tillgängliga via K-samöks och alla objekt kan ses i Kringla.

Ångbåt, Värmdö kommun, Public Domain

Vi är lite extra stolta över att Värmdö kommun har anslutit sig till K-samsök. Detta eftersom de är det första kommunarkivet som valt att tillgängliggöra sitt bildarkiv genom både K-samsök och Europeana. Kommunens bildarkiv har nu 3694 objekt som är öppet licensierade i K-samsök och man kan hitta både vykort och ett stort antal fotografier från Gustavsbergs porslinsfabrik i detta material.

Kvinna vinkar från ett fönster i en tågvagn.
Statens Järnvägar, SJ tåghem Stockholm – Göteborg . Kvinna vinkar från vagnsfönster. Järnvägsmuseet, Public Domain

Järnvägsmuseet är ett av museerna i Statens maritima och transporthistoriska museer. De tillgängliggör nu över 171000 objekt via K-samsök, övervägande delen fotografier. Givetvis handlar mycket av material om lok, vagnar och räls, men du kan även hitta chicka scarfes och slipsar som tillhört uniformer samt biljetter och föremål från dåtidens tåg.

En grupp yngre män som sitter i gräset.
Marsch till Stäketmonumentet vid Skogsö Förberedelser för och utspisning av lunchmålet, Arsenalen, Public Domain

Från Arsenalen, ett av våra militärhistoriska museer, kan du hitta 1863 fotografier med motiv från militär verksamhet i framför allt Södermanland. Här hittar du allt från övningar i skogen, kortspel på logementet samt flotta middagar i mässen.

Papperskartong med tryck i rött, innehållande pip- och rulltobak.
Pip- och rulltobak, Snus- och Tändsticksmuseet, CC BY

Söker du bilder på snusdosor, tändsticksaskar eller cigarettförpackningar? Då kan du djupdyka ned bland Snus- och Tändsticksmuseets 800 föremål som de nu levererar till K-samsök.

Några män som spelar fiol och dragspel samt en man som håller ett barn.
Några män spelar musik tillsammans, Romska kulturcentret i Malmö, CC BY-NC-SA

Från Romska Kulturcentret i Malmö kan du nu hitta 463 fantastiska fotografier i K-samsök som visar romers vardag, kultur och traditioner i Sverige från början av 1900-talet och framåt. Många med gripande texter som ger en liten inblick i romernas historia.

Europeanas aggregatorer i Stockholm

Mitt i oktober, 14–15:e, hölls Europeanas Aggregator Forum (EAF) för hösten 2019. Aggregator Forum äger rum två gånger om året, som en möjlighet för nationella, ämnesspecifika, och tematiska aggregatorer som är med i Europeana att träffas, höra om nya utvecklingar hos Europeana, och lösa gemensamma problem. Den här gången var det Sverige och Riksantikvarieämbetet som agerade som värdar för mötet. Ungefär 50 deltagare från 19 olika europeiska länder samlade på Riksantikvarieämbetets lokaler i Stockholm i två dagar för EAF.

Vad är en aggregator? Det är en teknisk infrastruktur som tillgängliggör data från en mängd olika institutioner och platser. I K-samsök och Europeanas fall är det data om kulturarv samlas in till en databas och görs därifrån tillgänglig för användning, berikning och utveckling. K-samsök är den svenska nationella aggregatorn till Europeana och bidrar med 2,8 miljoner svenska kulturarvsposter till Europeana.

Lars Amréus välkomnade deltagare och invigde EAF 2019 i Stockholm. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

Europeana presenterade bland annat nyheter om pågående projekt, inte minst om Europeana Common Culture, ett projekt för att kvalitetshöja datat i Europeana och där Riksantikvarieämbetet deltar. Deltagarna röstade även in fyra nya nationella aggregatorer från Finland, Irland, Lettland, och Tjeckien. Det följde diskussioner och grupparbete om möjligheter för utökat samarbete mellan olika aggregatorer, t.ex. för att tillämpa länkade data vokabulärer för metadata i utökat utsträckning.

Marcus Smith (RAÄ) presenterade projektet Evighetsrunor. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

På andra dagen hölls ett antal kort presentationer från olika aggregatorer om mindre projekt och arbetsinsatser. Där presenterade vi från K-samsök om UGC-hubben, projektet Evighetsrunor, Metadata-Roundtripping-projektet och nya verktyg för att hjälpa K-samsöks partners att granska sina rättghetsmärknignar. Till sluts hölls en workshop om bildstandarden IIIF och hur datapartners och aggregatorer skulle kunna utnyttja Europeanas stöd för detta i sitt material.

Den 16:e oktober samordnade Digisam och Europeana en Nationell Workshop hos Kungliga biblioteket. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

Representanter från Europeana stannade ytterligare en dag den 16:e oktober för att delta i en Nationell Workshop hos Kungliga biblioteket som samordnades med Digisam. Workshoppen riktade sig mot nationella svenska aktörer inom arkiv-, bibliotek-, och universitetssektorn. Återigen var målet att diskutera gemensamma behov, möjliga sätt att samarbete, och inte minst hur sådana aktörer som inte idag är med i K-samsök skulle kunna få sitt material in i Europeana.

//Marcus Smith & Larissa Borck, Riksantikvarieämbetet

Latent History – a machine dream of a Stockholm that never was

Screenshot of a video recording of Latent History as displayed at Fotografiska, Stockholm.
Screenshot of a video recording of Latent History as displayed at Fotografiska, Stockholm. Copyright: Refik Anadol, All rights reserved.

Introducing Refik Anadol and Latent History

Refik Anadol is a media artist and director born in Istanbul, Turkey in 1985. His media installation ”Latent History” was exhibited at Fotografiska in Stockholm earlier this summer. Latent History takes the viewer on a journey through a beautiful and immersive experience projected on a 55 metre-wide by 3.5 metre-high screen in Fotografiska’s large exhibition hall. It’s a never-before-seen portrayal of Stockholm, as envisioned by machines, using algorithms revealing an alternate history found in archives and old photographs stretching back 150 years. You can get a sense of the experience by watching the video below (made by Refik Anadol and published with his permission).

As the images were drawn from K-samsök/Swedish Open Cultural Heritage I contacted Refik to interview him about his art, how it is created, and how and why he used K-samsök as a source. Note that the interview has been condensed for brevity and Refik’s answers are not quoted verbatim unless explicitly stated.

My interview with Refik

Why did you become an artist? And why did you choose to work with digital art?
Refik tells me he thinks a major reason for his interest in becoming an artist was watching Blade Runner when he was eight years old. The images of a future and futuristic city sparked his imagination. His mom later gave him his first computer, a Commodore 128, and he believes it, and Blade Runner, may be why he chose to do digital art. His focus as an artist is on urban spaces, futurist spaces, and to use computation, data and light to imagine, and make the invisible visible.

In regards to Latent History specifically – can you tell us a little bit about that artwork and how it came about? Why Stockholm, why machine learning and computer vision, and why use, in parts, archival imagery as a basis for your own work?
Three years ago Refik had the opportunity to be an Artist in Residence at Google Arts & Culture. It was there that he first started working with machine learning and AI and realised its potential. During his residency he created a projection experience onto to the LA Phil’s Walt Disney Concert Hall (you can get a sense of that experience here, and learn more how it was made here). Since then he has continued to explore the potential of machine learning and AI as tools to support the creation of media art experiences. He’s begun to ask the question: can machines dream?*

Fotografiska in Stockholm were also interested in exploring AI and AI-generated imagery and invited Refik to create an experience for exhibition at their venue. One of the reasons Refik chose to work with archival imagery for his Latent History experience at Fotografiska was to explore memory, collective memories and urban space. He also wanted the experience to feel like ”Infinite Cinema”.

*Taking us back to Blade Runner: the book the film is based on is Philip K. Dick’s ”Do Androids Dream of Electric Sheep?”.

How did you learn about Stockholmskällan, K-samsök and Europeana? How did you select which imagery to choose from them? How many images from them did you use in the end? Did you just sign up for an API-key just like any other third party developer?
When Refik and his team were invited to create something for Fotografiska they began to research what sources of historical imagery are available for Stockholm. That was when he learned of Stockholmskällan, K-samsök/SOCH, and Europeana. For K-samsök and Europeana his team just applied for/signed up for API-keys and started to work with the imagery. Stockholmskällan they had to scrape. Latent History used about 23 000 images of Stockholm, most of them drawn from K-samsök and Europeana. As they wanted to focus on Stockholm as an urban space, its form and architecture, they tried to select imagery where there were few are humans shown. They also made sure to select a few images of Stockholm at sunrise and sunset, to give a sense of the passage of time.

For archives, museums and libraries who would like to see their collections used in artistic works – what would be your advice to them in order for that to happen more often?
The first thing Refik mentions is for libraries, archives and museums to offer (user-)friendly APIs and easy access to data. Easy to sign up for, returning images that are free to reuse for artistic purposes.

The second is to offer residencies to artists. Invite them to come and work at your institution, together with your employees, and with your collections. Refik values his residency at Google Art & Culture very highly and believes it’s a good format that others can follow.

The third is related to the first and second: beyond having an API or otherwise releasing your content for reuse invite artists to co-creation workshops, with the collections experts of your institution. The more an artist understands what is in the collection, the more they can do with it:”knowledge is [an artist’s] pigment”.

In this context Refik also mentions the challenge of learning just what is available in a large archive. How do you know what is there? No search bar can tell you and he thinks artworks, or other visualisations, can help artists better understand what’s in a collection and make using its contents to create new works easier. The underlying design metaphor for large archives needs to ”go beyond shelf design”, beyond a direct translation of the analogue to digital.

Digital art has been around for a while, almost as long as there has been computers! How do you see it changing in the coming years?
Here Refik answers that in the coming 5 years or so he thinks we will see radically improved algorithms, especially in regards to GANs (Generative Adversarial Networks). This is an area in rapid development already. He also thinks we’ll see new hardware that makes it possible to crunch ever increasing amounts of images e.g. graphic cards specialised for machine learning/AI and even quantum computing.

Together that should allow AIs/machines to delve deeper into ever larger collections of images and increase the verisimilitude of the virtual architectural space and allow us to “fly inside the mind of a machine”.

More about Refik Anadol
Refik Anadol is a media artist and director born in Istanbul, Turkey in 1985. Currently he lives and works in Los Angeles. He is a lecturer and visiting researcher in UCLA’s Department of Design Media Arts. He works in the fields of site-specific public art with parametric data sculpture approach and live audio/visual performance with immersive installation approach, particularly his works explore the space among digital and physical entities by creating a hybrid relationship between architecture and media arts with machine intelligence. He holds a Master of Fine Arts degree from the University of California, Los Angeles in Media Arts, a Master of Fine Arts degree from Istanbul Bilgi University in Visual Communication Design, as well as a Bachelors of Arts degree with summa cum laude in Photography and Video.

K-samsök växer! Välkomna Västergötlands museum och Västmanlands läns museum

Ett sällskap sitter under ett träd bredvid en gärdesgård.
Picknick i det gröna. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Under sommaren har ytterligare två av landets länsmuseer anslutit sig till K-samsök. Det är Västergötlands museum och Västmanlands läns museum som nu tillgängliggör sina data genom att vara K-samsökspartners.

Västergötlands museum har nu över 111 000 digitala objekt sökbara via K-samsök. Allt från gamla fotografier, grupporträtt till föremål ur samlingarna. Över 55 % av fotografierna har utslocknad upphovsrätt och kan användas helt fritt.

Två män i ett sovrum, vara en sitter i sängen med en träratt i händerna.
Nils Malm och Bertil Malm. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Från Västmanlands läns museum kan man nu hitta 9874 kulturarvsobjekt, varav nästan alla har en digital bild. Majoriteten av objekten är öppet licensierade och hela 84 % av fotografierna kan användas helt fritt då dessa är så pass gamla så upphovsrätten har gått ut (Public Domain). Textilprover, arkeologiska föremål och äldre kabinettfoton är bara några exempel på vad man kan hitta från dem.

Ett sällskap runt ett bord där en stort bakverk och kaffekoppar är framdukade.
Badelunda socken,, ålderdomshemmet. 1930-1940-tal. Västmanlands läns museum. Public Domain.

För att titta på det fantastiska materialet, som nu når än fler användare, rekommenderas ett besök i Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla. Inom kort kommer dessa museers material även att vara tillgängligt via Europeana, den europeiska infrastrukturen för digitala kulturarvsdata.

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan olika kulturarvsinstitutioners databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t ex på webbplatser eller i mobila lösningar. Informationen skördas upp till K-samsök och via ett öppet gränssnitt för utvecklare kan e-tjänster mot olika målgrupper byggas. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system kan man skapa en lokal port för att data ska kunna skördas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Humle – en svensk traditionsväxt?

Mellan natur och kultur i humlegården

Etnologiska undersökningarna i Värmland, Älvdals, Värnäs; Humlegård, 1928, Gösta Berg. Stiftelsen Nordiska museet. CC BY.

Den globala craft beer-rörelsen har inspirerat många vänner av humle, malt och öl i Sverige. 1993 fanns det bara 16 bryggerier i hela landet; redan 2017 hade antalet ökat till 392. Men vad är historian bakom siffrorna? På internationella öldagen tittar vi på humle, en av de viktigaste ingredienserna för öl och sin speciella, bittra smak.

Humle har varit känd sedan 800-talet i Europa – men mest som medicinalväxt eller för att fermentera mat. Detta var också orsaken bakom plantans framgång hos världens bryggerier: öl bryggdes med spannmål innan medeltiden. Men om bryggaren använde humle i stället, ölet höll längre – och var dessutom bakteriefritt på grund av växtens antibiotiska effekt. Särskilt i städerna var detta ett bra argument för öl, då vattnet var ofta förorenad. Så blev öl en av medeltidens favoritdrycker: det kallades också ”flytande bröd”.

Karta över Skokloster humlegård, 1713. Skoklosters slott. Public Domain.

Humleodling har funnits i Sverige sedan 1200-talet. Tillsammans med munkar som bryggde öl kom humlen till Norden som kulturväxt. Öl bryggdes framför allt på kloster eller hemma, men det var mycket svagare än öl i dag. På medeltiden var humleodlingen dessutom inte frivillig: när Kristoffer av Bayern blev kung av Sverige i 1441 bestämde han i sin landslag att varje bonde skulle hålla en humlegård med fyrtio stänger. Odlingsplikten fanns med små förändringar i över 400 år och avskaffades i 1860. Under den tiden användes humleblommor inte bara i ölbryggning: bland bruket som medicinalväxt åts humlens stjälkar, på samma sätt som sparris.

Bryggeri. Blekinge museum. Public Domain.

Men det var just humlens användning i ölbryggning som låg bakom växtens globala framgång. Humlegården som odlingstyp uppkom: sticklingarna planterades på råder och band revorna vid stänger som förankrades djupt i marken. Eftersom humle är en växt med rankor, behöver den mycket ljus: att växa på stång ger humlen maximal solsken och kan gå i blom. På så sätt kan växterna bli åtta till nio meter höga.

Skåne. Humleplockning i Vångatrakten. Nordiska museet. CC BY.

Den typiska skördetiden för humle i Sverige var augusti till september, men traditionellt började man på Bartolomeusdagen den 24 augusti. Fram till industriella revolutionen och den mekaniska humleseparatorns uppfinning 1909 plockades humle för hand – och fortfarande därefter på små humlegårdenar. Bönderna måste dra stängerna ur marken, klippa av klängen och skilja blommor from andra växtdelar. Det var så arbetsintensivt att alla familjemedlemmar fick delta i skörd, även barn.

Humle för ölbrygd, pressad, i originalförpackning, från 1896. Tekniska museet. CC BY.

Fr.o.m. 1800-talet blev ölbryggning i Sverige mer och mer industriell och det var svårt för små, traditionella bryggerier att klara sig mot stora fabriker och tekniska innovationer. På grund av stigande efterfrågan importerades humle också från andra länder med bättre anpassade klimat för växten, till exempel Tyskland eller Tjeckien. Och under 1900-talet köpte större bryggerier och koncerner upp de flesta små bryggerier. Med industriell ölproduktion försvann också en stor del av hembryggningen tillsammans med många humlegårdar. Så blev ölbryggningen också ett mansdominerat yrke: under den tidigare hembryggningens tid var det mest kvinnorna som bryggde öl.

Mellanölet, 1965, Örebro Kuriren. Örebro läns museum. Public Domain.

Efter flera årtionden när koncerner och stora företag dominerade bryggeribranschen, så kom craft beer-rörelsen och ändrade det fr.o.m 1990-talet. Det finns såväl hembryggare som nya mikrobryggerier som koncentrera sig på smaken och hantverk – i dag är bryggeribranschen den snabbast växande branschen i Sverige. Och tillsammans med de små bryggerierna är också humle tillbaka i Sverige: Sedan 2014 finns det kommersiell humleodling igen.

Under 2019 och 2020 deltar Riksantikvarieämbetet i ett projekt kring #openGLAM: Europeana Common Culture. Projektet handlar bland annat om att höja kunskapen om öppna data, stärka samarbetet med institutioner och få nya dataleverantörer, museer med flera, till den offentliga, digitala banken K-samsök och Europeana. Syftet är att tillsammans göra det digitala kulturarvet offentligt och tillgängligt för fler – till exempel i sociala medier, blogg och många mer. Detta blogginlägg är en del av projektet.

Källor Läs mer

Sommar och sol med digitala kulturarvsdata

Kvinnor och män iklädda badkläder på en klippa.
Sällskap iklädda badkläder på en klippa, troligtvis i Helsingborgstrakten. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Public Domain

Sommaren är äntligen här, även om värmen just nu lyser med sin frånvaro. Vad kan då passa bättre än att dyka ned i det fantastiska digitala kulturarv som så många av våra kulturarvsinstitutioner gör tillgängligt för oss alla?

Förbättrad datakvalitet och nya partners

Under våren har vi i K-samsöks förvaltningsteam jobbat tillsammans med våra 64 fantastiska partners för att mer data ska bli tillgängligt för fler. Bland annat ingår vi i Europeana Common Culture, ett projekt delfinansierat av EU-kommissionen, där ett av målen är att höja kvalitén på data samt tillgängliggöra mer kulturarvsdata.

Arbetet med att material från fler svenska kulturarvsinstitutioner ska finnas sökbara i Europeana har intensifierats i och med detta projekt. Under våren har digitala samlingar från Jamtli, Falbygdens museum, Göteborgs naturhistoriska museum, Kulturen i Lund, Östergötlands museum, Värmlands museum och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister skördats upp i Europeana. Det svenska bidraget via K-samsök har i och med detta ökat med över 370 000 objekt. Den största delen av de nya objekten är även öppet licensierade, vilket innebär en högre kvalitetsklassning i Europeanas Publishing Framework.

Två unga kvinnor i baddräkt på strand
Två unga kvinnor i baddräkt på strand. Malen, Båstad, Skåne. Foto: Gunnar Lundh, CC BY

Så här strax innan sommarledigheterna har vi kontaktat ett 100-tal olika kulturarvsinstitutioner för att berätta om möjligheterna med att tillgängliggöra sina digitala samlingar via K-samsök och Europeana. Givetvis hoppas vi på att flera av dessa kommer att synas i K-samsök framöver och att fler på så sätt kan få ta del av dessa institutioners skatter.

Fler nyheter och planer för hösten

Det är fler saker som på gång framöver i anslutning till K-samsök. I slutet av oktober kommer K-samsök att gå över från http till https. Det här är främst en säkerhets- och kompatibilitetsuppdatering, som skyddar användarnas sekretess och integritet, och placerar K-samsök i linje med best-practice på den övriga webben. Övergången kommer att underlätta anrop mot K-samsöks API från webbläsaren på https-sidor. Redan i början av september kommer det att finnas en testmiljö för dem som behöver detta. Bytet kommer att påverka alla som använder sig av K-samöks API. Alla som redan idag har en API-nyckel kommer att få ytterligare information om övergången, men om du har några frågor redan nu, är du välkommen att höra av dig på ksamsok@raa.se

Att nå ut med information i dagens brus är inte alltid så lätt. Därför kommer alla användare av K-samsök inom kort att kunna få information om ändringar i tjänsten genom att prenumerera på ett RSS-flöde. Håll utkik på www.raa.se där information om detta kommer att publiceras.

Framför en husvagn ligger en kvinna i en hängmatta. Bredvid sitter en annan kvinna och en pojke. I bakgrunden syns en annan husvagn.
Husvagnscamping. Foto: Helsingborgs museer, Public Domain

Ett antal studenter från Uppsala universitet Campus Gotland har under våren gjort sina studentarbeten på K-samsök. Redan nu kan vi se att vi kan ha direkt nytta av vissa delar i vårt jobb med att höja datakvalitet och förbättra metadata.

I början av september bör ni ha lite extra uppmärksamhet på Riksantikvarieämbetets Instagramkonto. Då tar vi nämligen följe med Akka och Nils Holgersson för att göra en resa genom Sverige via det fantastiska materialet i K-samsök! På detta sätt vill vi visa den bredd som finns på materialet från våra museer och kulturarvsinstitutioner.

Två kvinnor springer i vattenbrynet.
Sköna dagar på stranden, i Vänern eller vid tältet den sista sommaren före kriget, här Bomstadbaden. Foto: Värmlands museum, Public Domain.

Till sist vill vi även berätta att vår söktjänst Kringla, som bygger på data från K-samsök, har ökat markant i antal besök. I jämförelse med första halvåret 2018 har antal besök i snitt per dag ökat med 64% under 2019 till strax under 1000 sessioner dagligen. Detta är mycket glädjande och visar på att allt fler hittar till vårt digitala kulturarv.

Med detta vill vi i K-samsöks förvaltningsteam önska er alla en riktigt härlig sommar och hoppas att ni hittar några riktiga guldkorn i våra tjänster under sommarens långa och lediga dagar.