Kategori: K-samsök

Tankar från Hack for Sweden

Den 11-12 mars anordnades Hack for Sweden för fjärde gången och jag, Antonia Baumert och Jens Bäckström från Riksantikvarieämbetet var på plats i Kista för att svara på frågor om vår information samt träffa andra myndigheter som jobbar med öppna data.

Tävlingen lockade nästan 200 personer som utvecklade olika IT-lösningar baserade på öppna data. Utöver det medverkade representanter från 30 myndigheter. Det är kul att se hur tävlingen har vuxit under åren (antalet tävlande har dubblerats jämfört med förra året!) och hur intresset för öppna data ökar. Både hos myndigheterna och utvecklare. Det leder till en bättre insyn i myndigheterna arbete och synergieffekter när olika typer av data kombineras.

Laget Hello World! team 1 resonerar med Johan från Riksantikvarieämbetet. Foto: Antonia Baumert (CC BY).

Historie-app använde K-samsök

Alla lagen som blev klara gjorde en film som presenterade bidraget. Tekniker som stack ut var VR, röstassistenter och maskininlärning. För vår egen del var det kul att laget som vann priset för Best young hacker använde K-samsök till sitt tävlingsbidrag. Laget hette Hello world team 1 och använde bland annat K-samsök för att levandegöra historiska händelser med hjälp av bland annat GPS-information. Appen kan föreslå kulturhistoriska vandringar, konstpromenader eller spännande kriminalhistorier. Hello world är en ideell förening som har i syfte att främja digitalt skapande bland barn och ungdomar.

Gyllene tillfälle för feedback

Utöver Hello world team 1 pratade jag med två anda lag som använde våra data. För egen del är det supernyttigt att få direktkontakten med utvecklare. Jag fick bland annat höra att beskrivningarna av fornlämningar är svåra att ta till sig och det är svårt att förstå hur man ska sätta ihop ett API-anrop för att till exempel få fram information om byggnadsminnen. Svaren från API:et behöver vara bättre strukturerade (helst i bättre formaterad json-format) och kanske förenklas. Även dokumentationen kan bli tydligare med fler exempel. Ska jag sammanfatta det i punktform är följande några av de krav som ställs på oss som tillgängliggör öppna data:

• Lättillgänglig dokumentation som förklarar informationen.
• Stabila tjänster med hög tillgänglighet och tydlig driftinformation.
• Öppna licenser så att det är tydligt vad man får göra med informationen, till exempel om man vill kombinera flera informationsmängder.
• Någon typ av kvalitetsstämpel, såsom hur och när informationen är skapad och när den uppdaterades senast.
• Gemensamma nycklar på masterdata, till exempel kommunnamn.

Ett evenemang som Hack for Sweden är ett utmärkt tillfälle att testa öppna data i skarpt läge och få snabb feedback. Vill vi att andra ska använda våra öppna data måste vi göra den begriplig och användbar.

//Johan Carlström, förvaltningsledare på Riksantikvarieämbetet.

Sex års arbete – ett litet museum tar steget ut i världen

Det här är ett gästinlägg från Österlens museum.

I dagarna firar Österlens museum att vi äntligen tagit steget och anslutit oss till K-samsök och Kringla. Nu på onsdag blir det kringlor, jordgubbar och champagne ute i museiträdgården. Det vi firar är resultatet av ett enträget arbete som pågått i sex långa år.

fig 1
Österlens museum. Foto: Ulrika Wallebom

Ett entusiasmerande möte

Det började en dag i maj 2010 när vi hade blivit inbjudna till en informationsträff som Riksantikvarieämbetet skulle ha på Regionmuseet i Kristianstad. Vi lokala skånemuseer skulle få veta mer om K-samsök och även Platsr som var det senaste nya då. Jag minns Johanna Bergs smittande entusiasm och Lars Lundqvists övertygande stämma. Jag minns också att Riksantikvarieämbetets personal satt med varsin laptop runt bordet medan vi andra kom utrustade med papper och blyertspenna. Inte desto mindre bestämde vi oss där och då att vi skulle hoppa på tåget och att detta var något för oss. Något år därefter testade vi att lägga ut lite Österlenhistorier på Platsr, men bara i mycket liten skala.

Österlens museum i ett nötskal

Österlens museum är ett litet kommunalt museum med bara en handfull fast anställda. Vi har ganska lite av den kommunala auran över oss, vi sysslar mindre med administration och mer med entreprenörskap skulle nog många säga. Vi är vad man kan kalla en mycket flexibel arbetsplats med många tillfälliga anställningar, praktikanter, studenter, skiftande arbetsuppgifter och lite vildavästernkänsla. Vi testar nya saker, provar och lyckas ofta och misslyckas ibland. Det är en trevlig arbetsplats.

Österlens museum är egentligen ett kulturhistoriskt, ganska traditionellt museum. Vi jobbar mycket med det textila arvet, allmogehistorien och fornminnena runt om i trakten. Vi är kända för bland annat vår handknypplade spets, våra fina ”änglaskåp” och för våra många  arkeologiska föremål som knyter an till det rika förhistoriska landskapet på Österlen med sina många hällristningar och gravhögar som t ex Kiviksgraven. Men vi jobbar också intensivt med t ex att utveckla ny utställningsteknologi, olika integrationsprojekt, introduktion av berättarfestivaler och samarbete med näringslivet på olika sätt. Vi har en välbesökt butik. Det händer mycket på museet (www.simrishamn.se/museum ), inte minst sommartid när turisterna stormar in över Österlen.

Våra samlingar

Vägen mot målet att ansluta oss till K-samsök har varit krokig men medveten. Med få anställda är det lätt att det monotona registreringsarbetet och de handfasta arbetspassen i föremålsmagasinen blir lidande. För att vara litet museum har vi en stor samling, vi räknar med totalt 230 000 föremål, varav 80 000 föremål, 100 000 arkivalier (mest foton) och 50 000 böcker och tidskrifter. Det är mycket textiler och fornsaker men också en hel del möbler, inredningar, hantverksföremål, konst, smide och jordbruksredskap. Föremålen finns utspridda i flera olika magasin och mindre arbetslivsmuseer i trakten.

Vi har samlat i hundra år. Samlingen som vi förvaltar ägs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Den grundades år 1916 som en av de första hembygdsföreningarna i Sverige, och firar 100-årsjubileum i år med digert program. Samlandet har avtagit i mängd först sedan gemensamma skriftliga insamlings- och gallringsriktlinjer antogs för ett par år sedan. Numera satsar man mer på samtidsdokumentation.

Ett ryckigt arbete

Oftast har det bara varit en enda person som arbetat med registrering och registervård på Österlens museum. Jaime Berg började som ung praktikant för flera år sedan, fortsatte under de intensiva åren då vi via Kulturarvslyftet satsade stort på databasarbete och digitalisering, och jobbar än idag dagligen med vår databas Sofie. Han ska ha all cred för att vi hunnit så långt som vi gjort. Men han har att göra till långt efter pensionsålder. Idag är 33000 av våra 80000 föremål registrerade i vår interna databas. Bara 5000 är ännu så länge så pass genomkollade att de nu har lagts ut publikt.

Vi arbetar i databasen Sofie, och det har vi gjort sedan vi startade digitaliseringen av samlingarna för ett tjugotal år sedan. Ibland har det fungerat bra, ibland inte alls så bra. Digitaliseringen har varit långt ifrån fullständig och vi har långt fram i tiden förlitat oss mer på de gamla handskrivna accessionskatalogerna. Sofie, som utvecklades och administreras av Västerbottens museum, har gjort sig känd som en databas som används av många mindre museer och hembygdsrörelsen. Vi anslöt oss runt 1996 i något av alla de projekt som sedan dess varit grunden för det ryckiga databasarbetet. Arbetet har inte alltid tillhört det prioriterade genom åren, utom vid de statliga satsningarna Accessprojektet och Kulturarvslyftet som gjorde det möjligt för Österlens museum att anställa folk särskilt för databasarbetet.

Nu lyfter vi!

Det ordentliga lyftet kom när vi gick över till det nätbaserade Sofie 8 våren 2015. Det är en mer lättarbetad variant av databasen, som går att komma åt att använda och redigera via nätet. I samband med detta började vi engagera oss mer på Sofies användarmöten vilket inte minst har lett till att vi idag har ett bra och naturligt samarbete med vår support på Västerbottens museum. Österlens museums är den första institutionen från de Sofieanslutna museerna och kommer ut på K-samsök och Kringla, och det har efter lite strul fungerat över förväntan. Nu hoppas vi att andra snart följer efter.

Nu ser vi fram emot att även ansluta oss till Europeana. Det kommer att ske nu i slutet av sommaren hoppas vi. Det känns som ett naturligt steg och vi ser inte minst fram emot att kunna visa upp våra internationellt sett fina samlingar av bronsåldersbronser. Dem har vi i andra sammanhang arbetat med i olika EU-forskningsprojekt. Europa ligger framför våra fötter, känns det som. Så går det till när ett litet museum tar steget ut i värden!

/Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum i Simrishamn

Fyndens väg från undersökare till museum

En medeltida schackpjäs hittad i kv Eddan, Linköping. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst
En medeltida schackpjäs hittad i kv Eddan, Linköping. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst

Det är naturligt att det blir ett stort fokus på digital information i olika former inom DAP (Riksantikvarieämbetets program om en Digital Arkeologisk Process), men fynden är också ett resultat från en utgrävning som måste hanteras. Processen att få fynden från undersökare till museum tar i dag många år och innebär en hel del dubbelarbete. Förra året kom en rapport från Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer om situationen med förslag på åtgärder och Riksantikvarieämbetet jobbar nu med att följa upp en del av dessa.

Långsam och arbetskrävande process
I dagsläget är det Riksantikvarieämbetet som fattar beslut om fynden ska behållas på statligt museum, eller om de kan fördelas till ett regionalt museum som då övertar ägandeskapet. Vissa museer anhåller om samtliga arkeologiska fynd inom sin region, andra vill bara ha ett urval. Staten har dessutom rätt att avslå en anhållan, om föremålen bedöms vara så viktiga att de bör finnas kvar i statlig ägo. Ett beslut kan därför inte fattas förrän efter det att alla resultat från undersökningen är fullt redovisade i en rapport och lagts in i lämningsregistret (FMIS) av handläggare vid Riksantikvarieämbetet. I dagens system framgår det därför inte i rapporten på vilket museum fynden kommer hamna.

Mottagandet medför dessutom en hel del jobb för museets personal, en arbetsbörda som ökat de senaste åren när allt fler undersökningar utförs av andra organisationer än museerna själva. Det måste kontrolleras att det som står i fyndlistan faktiskt levererades av undersökaren. Fyndlistorna kan behöva skrivas in för hand igen eftersom de inte registrerats på det sätt som det mottagande museets system kräver. Fyndetiketter måste göras om och bytas ut på samtliga askar så att museets egna fyndnummer framgår.

För att museernas samlingar ska kunna vara en bra resurs för forskning och kunskapstillväxt krävs också att information om deras innehåll finns tillgängligt digitalt. Det här jobbar museerna allt mer med, både att lägga ut sina egna samlingsdatabaser på nätet och att koppla samman dessa på nationell nivå med K-Samsök och internationellt med Europeana. Det är viktigt att fynden kan behålla sin koppling till var de hittades (platsen) och i vilket sammanhang (grav, boplats, offer?) – dvs kopplingen till fältdokumentationen som i sin tur är digital och koordinatsatt.

Förslag på lösningar
I DAP arbetar vi nu därför med att ta fram förslag på hur fyndfördelningsprocessen kan effektiviseras och hur onödigt dubbelarbete kan undvikas vid fyndmottagning, samt hur vi kan säkerställa att fynden inte tappar sin koppling till fältdokumentationen. Det innebär att utveckla digitala register för uppdrag och dokumentation, men kan även innebära att förtydliga rekommendationerna för hur fyndregistrering bör organiseras (t.ex. enligt SPECTRUM). Vi har dels pratat med de som handlägger fyndfördelning här på RAÄ och dels varit i flera möten med personal vid Historiska Museets avdelning för kulturhistoria och samlingar. Vi kan identifiera några möjliga lösningar som kan skapa en mer effektiv hantering av fynden för alla parter.

  • Lämningsnummer: Genom att arkeologerna kommer kunna registrera direkt i lämningsregistret i samband med undersökningen så kan fyndfördelningsbeslut tas så fort rapporten är klar.
  • Uppdragsregister: Redovisar vilket museum som är fyndmottagare för respektive undersökning.
  • Fältdokumentationsregister: Arkeologernas digitala information om lämningar, anläggningar och fynd bevaras.
  • Fynd-ID: DAP tar fram ett system så att varje fyndpost i fyndregistret får ett unikt ID enligt internationell standard (t.ex. UUID). På det sättet säkerställs att det alltid finns en koppling mellan arkeologernas fältdokumentation och föremålen i museernas samlingar, oavsett var de förvaras.

Vi har lite fler idéer också som kan effektivisera arbetet ytterligare, inte minst tack vare goda förslag från Historiska Museet som också jobbar med detta från sitt håll. Lösningarna kommer arbetas fram i dialog med museerna och de arkeologiska undersökarna. En del saker kan lösas med att vi bygger tekniska system för informationsdelning, men andra saker kan bara lösas genom att alla som arbetar med fynden i olika stadier av processen har bra kommunikation med varandra och arbetar enligt principer och standarder vi kommit överens om.

 

Länkade Lämningar

I fredags avslutade Riksantikvarieämbetets program DAP ett kort internt hack om öppna länkade data på RAÄ. Hacket hölls över fyra dagar sprida över två veckor, och ordnades med hjälp av Martin Malmsten från Kungliga biblioteket, som har flera års erfarenhet av att jobba praktiskt med länkade data. Syftet med hacket var att bekanta våra IT-arkitekter och systemutvecklare med länkade data-teknik, och visa hur befintliga datamängder enkelt kan göras till länkade (och länkbara) data. Även att inleda en diskussion kring vägval för vår framtida länkade data, både vad gäller publicering och tjänster.

LOD-hack 2016
LOD-hack 2016
Bild: Åsa Sundin; CC-BY

Läs mer

Ensuring the unexpected

Det här inlägget finns även att läsa på svenska, här.

Just how exciting is linked open heritage data, really? What’s the point – so what? Do normal people really care about unintelligible RDF data claiming to describe a rune-stone from Östergötland?

Information which is “open” should be unfiltered, of high quality, and may be freely used and re-used by anyone. “Linked data” is a standardised method for describing connections between tangible and intangible things and phenomena in such a way that how they relate to one another can be understood by machines.

So how does this apply to the information in databases held by cultural heritage organisations? Läs mer

Hur man gör för att något oväntat ska hända

This post is also available to read in English, here.

Hur spännande är egentligen öppna länkade kulturarvsdata? Man kan nog fundera över vad poängen är. Än sen då? Vilken normal människa bryr sig om obegriplig RDF data som påstår sig beskriva en runsten från Östergötland?

Information som är “öppen” (enligt definitionen), är ofiltrerad, av hög kvalitet och kan fritt vidareutnyttjas av vem som helst. “Länkad data” är en standardiserad metod för att relatera olika ting och företeelser på ett sådant sätt att sakernas relation kan förstås av maskiner.

Så hur gör man nu med den information som finns i kulturarvsinstitutionernas databaser? Läs mer

K-Samsök 2015 – några nedslag i arbetet

Under året som gick genomfördes ändringar i organisationen kring den verksamhetsnära förvaltningen av K-samsök. Viss styrfart tappades i och med kompetensväxlingsarbetet men nu planerar vi för en mer normal verksamhetsnära förvaltning. Vi har också sagt att K-samsök tillsvidare kommer att vidmakthållas i sin nuvarande form, d.v.s. ingen nyutveckling är planerad närmsta tiden.

I oktober var Riksantikvarieämbetet på Europeanas möte för nationella leverantörer i Rom. I fokus stod Europeana Publishing Framework där olika kvalitetsnivåer introduceras. Europeana redovisade också hur man tänker kring kvalitet kopplat till vidareanvändning av information; exempelvis förbättra möjligheterna att skapa applikationer och tjänster inriktade på utbildning, forskning, turism, kommers och kreativa näringar m.m.

Den 28:e oktober hölls ett leverantörsmöte i Stockholm, och vi kan glatt konstatera att väldigt många av leverantörerna till K-samsök dök upp på mötet. Även på detta möte kom kvalitetsfrågan att bli dominerande, något som också var en viktig fråga enligt den enkätundersökning som gjordes under året. Resultaten av synpunkterna som framkom på mötet kommer vi att arbeta vidare med under 2016.

I november deltog Riksantikvarieämbetet i Europeanas nätverksmöte i Amsterdam (AGM 2015). Mötet är ett nätverk för att dela, diskutera och utveckla intressen och gemensamma områden. Året som gått sammanfattades och blicken riktades mot 2016.

Användbarhet sett till vidareanvändning av bilder

 

Uppmärkning Media 3

Andelen fotografier som inte får användas vidare eller är ouppmärkt har ändrats från 16% till 10% under 2015. Den vanligaste CC-licensen är fortfarande BY-NC-ND.

Lite siffror

 

Andelen leverantörer ökade under året från 48 till 51 stycken. De tre som tillkommit är Arbetets museum, Marinmuseum och Sjöhistoriska museet.

Mot slutet av förra året uppgick antal objekt till 6 155 488. Av dessa var 2 745 008 objekt med bild. 1 627 078 objekt har vidare geotagg. Sakta men säkert krymper också media som saknar rättighetsmärkning. Under året hade denna kategori minskat med ca 1,5%.

Vid årsslutet levererade K-samsök 2 089 740 objekt till Europeana. Därtill levereras 812 971 via nätverket Carare. På det stora hela innebär det att 2 902 711 miljoner objekt levereras till Europeana. Fortsätter det i samma fart kommer vi under 2016 överskrida 3 miljoner objekt. kul nyheter är att vi nu leverar ljud samt att Miliseums fotografier uppmärksammades av Europeana på Facebook och Twitter.

Andelen kulturarvslänkar har ökat från nära 70 000 till strax över 90 000. Läs mer om länkdatabasen.

Exempel på leveranser

 

De tio minnesinstitutioner som levererat flest objekt till K-samsök (2016-01-28):

  1. Statens historiska museum (1 378 553)
  2. Riksantikvarieämbetet (1 268 465)
  3. Stiftelsen Nordiska museet (366 150)
  4. Etnografiska museet (327 894)
  5. Göteborgs stadsmuseum (279 719)
  6. Världskulturmuseet (255 330)
  7. Malmö museer (234 004)
  8. Vänersborgs museum (217 391)
  9. Upplandsmuseet (197 385)
  10. Arkitektur- och designcentrum (187 591)

De tio minnesinstitutioner som levererat flest objekt som har bild (2016-01-28)

  1. Statens historiska museum (418 447)
  2. Riksantikvarieämbetet (271 284)
  3. Världskulturmuseet (220 479)
  4. Etnografiska museet (188 553)
  5. Tekniska museet (144 764)
  6. Upplandsmuseet (142 555)
  7. Bohusläns museum (136 001)
  8. Stiftelsen Nordiska museet (131 838)
  9. Malmö museer (124 746)
  10. Sjöhistoriska museet (114 661)

Hur användes Kringla under 2015

Kringla är en samsökningstjänst för ett 50-tal svenska museer, arkiv och register. Informationen skördas via K-samsök och Kringla utgör ett webbgränssnitt som bygger på K-samsöks API. Förra året presenterade vi korta exempel på hur användarna sökte i tjänsten, och i år gör vi samma sak.

Totalt hade Kringla 172 473 besök över året samt 591 733 sidvisningar. Den mest frekventa sidvisningen för ett objekt var liksom 2014 en samisk bandvävsked som finns på Världskulturmuseet. 2015 hade denna sida hela 854 visningar:

Klicka på bilden för att komma till sidan med objektet (Foto, Upphovsman Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet: Schwetz, Fernec. Bildlicens: CC BY-NC-ND).
Klicka på bilden för att komma till sidan med objektet (Foto, Upphovsman Statens museer för världskultur – Världskulturmuseet: Schwetz, Fernec. Bildlicens: CC BY-NC-ND).

 

På Kringlas startsida är det vanligt att söka via fritext, men man kan också klicka på en kategori och söka. De populäraste kategorierna att söka efter 2015 var fotografier, föremål och byggnader. De 15 vanligaste söktermerna under året var:

  1. Same (1047)
  2. Carl Larsson (608)
  3. Stöde (533)
  4. Malmö (484)
  5. Strå (403)
  6. Blomskog (376)
  7. Vävstol (278)
  8. Textil (256)
  9. Skrin (253)
  10. Gryt Östergötland (165)
  11. Nätra (162)
  12. Dal (161)
  13. Australien (157)
  14. Broderi 1500-tal (154)
  15. Torshammare (142)

De i särklass flesta besöken som nådde kringla hittade fram via google (76%). Andra populära vägar var länkar av olika slag (t.ex. via facebooklänkar), yahoo, bing samt RAÄ:s egen hemsida. En hel del besök hittade också fram via Pinterest och Platsr. Beteende på sociala medier kontra webbplatser följer samma trend som förra året. Då jämförde vi exempel från Pinterest och Sockenbilder som stod för relativt frekventa besök i Kringla. Under 2015 har Pinterest haft ungefär tre gånger mer besök än sockenbilder, medan genomsnittstiden per besök var något längre för Sockenbildsbesökaren.

Gå vidare till Kringla (klicka på länken)

Länkrika objekt i K-Samsök

Bilden http://kulturarvsdata.se/shm/media/html/14378
Ulf Bruxe SHM

Inom öppna-länkade-data–kretsar pratar man ofta om att det är länkarna mellan digitala objekt som ger värde, snarare än objekten i sig. Länkar sätter ett objekt i sitt sammanhang genom att beskriva hur det relaterar till andra objekt och begrepp. Länkar pekar åt andra ställen som beskriver objektet, och upplyser om andra kopplingar, resurser, och tankebanor. Har man någon gång snabbt slagit upp något på Wikipedia, bara för att inse några timmar senare att man har ägnat halva kvällen åt att följa intressanta länkar från sida till sida tills man hamnat på någon skum artikel som knappast har någonting med det man ville ursprungligen kolla upp att göra… då förstår man väl länkarnas kraft!

K-samsöksplattformen existerar för att förvalta, beskriva, och tillgängliggöra semantiska länkar mellan olika digitala objekt från fler än fyrtio olika minnesinstitutioner. Antalet länkar mellan objekt i K-samsök varierar ganska mycket. Vissa objekt i K-samsöks index har knappast några länkar alls, medan andra sitter mitt i ett rikt nätverk av länkar till hundratals – eller ibland tusentals – andra objekt. Men vilka objekt har flest länkar?

Det är tyvärr inte en enkel fråga att besvara med K-samsöks API:er (K-samsök, UGC-hubben) som inte riktigt stödjer sådana frågeställningar. Men det är en förhållandevis enkel fråga för SPARQL, frågespråket på den semantiska webben och RDF-resurser. Som tur är har vi kvar en triplestore databasserver från förra årets ArkHack i Umeå, som har ett SPARQL gränssnitt och innehåller en delmängd av K-samsöks data från Göteborgs stadsmuseum, Helsingborgs museer, Riksantikvarieämbetet, Svenskt hällristnings forsknings arkiv, Statens historiska museum, och delar av K-samsöks UGC-hubb. Trots att det bara är ett urval ur K-samsöks index, och att datan är snart ett år gammal, så borde detta ändå kunna ge en grov uppskattning om antalet länkar.

Tyvärr – igen – har maskinen med triplestoredatabasen ganska dålig prestanda nuförtiden (den skapades ju bara för ett tillfälligt hack) och klarade inte av att räkna ihop samtliga länkar för alla objekt. Det gick däremot att begränsa frågeställningen något och fråga om vilka objekt som har flest av en specifik sorts länk. I det här fallet valde jag avbildningar – vilka K-samsöksobjekt har flest bilder på sig? Enligt servern är K-samsöks fem-i-topp objekt med flest bilder:

  1. Ållebergskragen, med 160 bilder.
  2. Engelbrektskyrkan, med 136 bilder.
  3. Gamla Uppsala, med 128 bilder.
  4. Mönehalskragen, med 126 bilder.
  5. Ulrika Eleonora Kyrka, med 117 bilder.

Fint!

Men frågan om K-samsöks länkrikaste objekt behöver kanske ändå inte förbli obesvarad. För det finns nämligen ett litet antal kända objekt som har många gånger fler kopplingar till andra objekt än bara några hundra bilder. Sådana objekt har såpass många länkar att det inte går att visa samtliga på Kringla för att sidan skulle ta för lång att ladda. Ett sådant exempel är fornlämningen Bystan, Birka (Adelsö 119:1) som undersöktes 1990–1995 och har länkar till sina alla 106.786 fynd! Bara 89 visas i Kringla, men användare av K-samsöks API kan få ut en fullkomlig lista. Det kanske slår rekordet för K-samsöks länkrikaste objekt!

Ni kan bidra till att öka antalet länkar i K-samsök ni med, och därmed kvalitetshöja datan genom att lägga till länkar i vår UGC-hubb. Det är bara att logga in på Kringla.nu och skapa nya länkar mellan objekt, både inom K-samsök och på Wikipedia, Wikimedia, Libris, Platsr, samt Europeana!