Kategori: K-samsök

Europeanas aggregatorer i Stockholm

Mitt i oktober, 14–15:e, hölls Europeanas Aggregator Forum (EAF) för hösten 2019. Aggregator Forum äger rum två gånger om året, som en möjlighet för nationella, ämnesspecifika, och tematiska aggregatorer som är med i Europeana att träffas, höra om nya utvecklingar hos Europeana, och lösa gemensamma problem. Den här gången var det Sverige och Riksantikvarieämbetet som agerade som värdar för mötet. Ungefär 50 deltagare från 19 olika europeiska länder samlade på Riksantikvarieämbetets lokaler i Stockholm i två dagar för EAF.

Vad är en aggregator? Det är en teknisk infrastruktur som tillgängliggör data från en mängd olika institutioner och platser. I K-samsök och Europeanas fall är det data om kulturarv samlas in till en databas och görs därifrån tillgänglig för användning, berikning och utveckling. K-samsök är den svenska nationella aggregatorn till Europeana och bidrar med 2,8 miljoner svenska kulturarvsposter till Europeana.

Lars Amréus välkomnade deltagare och invigde EAF 2019 i Stockholm. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

Europeana presenterade bland annat nyheter om pågående projekt, inte minst om Europeana Common Culture, ett projekt för att kvalitetshöja datat i Europeana och där Riksantikvarieämbetet deltar. Deltagarna röstade även in fyra nya nationella aggregatorer från Finland, Irland, Lettland, och Tjeckien. Det följde diskussioner och grupparbete om möjligheter för utökat samarbete mellan olika aggregatorer, t.ex. för att tillämpa länkade data vokabulärer för metadata i utökat utsträckning.

Marcus Smith (RAÄ) presenterade projektet Evighetsrunor. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

På andra dagen hölls ett antal kort presentationer från olika aggregatorer om mindre projekt och arbetsinsatser. Där presenterade vi från K-samsök om UGC-hubben, projektet Evighetsrunor, Metadata-Roundtripping-projektet och nya verktyg för att hjälpa K-samsöks partners att granska sina rättghetsmärknignar. Till sluts hölls en workshop om bildstandarden IIIF och hur datapartners och aggregatorer skulle kunna utnyttja Europeanas stöd för detta i sitt material.

Den 16:e oktober samordnade Digisam och Europeana en Nationell Workshop hos Kungliga biblioteket. (Foto: Larissa Borck, CC BY)

Representanter från Europeana stannade ytterligare en dag den 16:e oktober för att delta i en Nationell Workshop hos Kungliga biblioteket som samordnades med Digisam. Workshoppen riktade sig mot nationella svenska aktörer inom arkiv-, bibliotek-, och universitetssektorn. Återigen var målet att diskutera gemensamma behov, möjliga sätt att samarbete, och inte minst hur sådana aktörer som inte idag är med i K-samsök skulle kunna få sitt material in i Europeana.

//Marcus Smith & Larissa Borck, Riksantikvarieämbetet

Latent History – a machine dream of a Stockholm that never was

Screenshot of a video recording of Latent History as displayed at Fotografiska, Stockholm.
Screenshot of a video recording of Latent History as displayed at Fotografiska, Stockholm. Copyright: Refik Anadol, All rights reserved.

Introducing Refik Anadol and Latent History

Refik Anadol is a media artist and director born in Istanbul, Turkey in 1985. His media installation ”Latent History” was exhibited at Fotografiska in Stockholm earlier this summer. Latent History takes the viewer on a journey through a beautiful and immersive experience projected on a 55 metre-wide by 3.5 metre-high screen in Fotografiska’s large exhibition hall. It’s a never-before-seen portrayal of Stockholm, as envisioned by machines, using algorithms revealing an alternate history found in archives and old photographs stretching back 150 years. You can get a sense of the experience by watching the video below (made by Refik Anadol and published with his permission).

As the images were drawn from K-samsök/Swedish Open Cultural Heritage I contacted Refik to interview him about his art, how it is created, and how and why he used K-samsök as a source. Note that the interview has been condensed for brevity and Refik’s answers are not quoted verbatim unless explicitly stated.

My interview with Refik

Why did you become an artist? And why did you choose to work with digital art?
Refik tells me he thinks a major reason for his interest in becoming an artist was watching Blade Runner when he was eight years old. The images of a future and futuristic city sparked his imagination. His mom later gave him his first computer, a Commodore 128, and he believes it, and Blade Runner, may be why he chose to do digital art. His focus as an artist is on urban spaces, futurist spaces, and to use computation, data and light to imagine, and make the invisible visible.

In regards to Latent History specifically – can you tell us a little bit about that artwork and how it came about? Why Stockholm, why machine learning and computer vision, and why use, in parts, archival imagery as a basis for your own work?
Three years ago Refik had the opportunity to be an Artist in Residence at Google Arts & Culture. It was there that he first started working with machine learning and AI and realised its potential. During his residency he created a projection experience onto to the LA Phil’s Walt Disney Concert Hall (you can get a sense of that experience here, and learn more how it was made here). Since then he has continued to explore the potential of machine learning and AI as tools to support the creation of media art experiences. He’s begun to ask the question: can machines dream?*

Fotografiska in Stockholm were also interested in exploring AI and AI-generated imagery and invited Refik to create an experience for exhibition at their venue. One of the reasons Refik chose to work with archival imagery for his Latent History experience at Fotografiska was to explore memory, collective memories and urban space. He also wanted the experience to feel like ”Infinite Cinema”.

*Taking us back to Blade Runner: the book the film is based on is Philip K. Dick’s ”Do Androids Dream of Electric Sheep?”.

How did you learn about Stockholmskällan, K-samsök and Europeana? How did you select which imagery to choose from them? How many images from them did you use in the end? Did you just sign up for an API-key just like any other third party developer?
When Refik and his team were invited to create something for Fotografiska they began to research what sources of historical imagery are available for Stockholm. That was when he learned of Stockholmskällan, K-samsök/SOCH, and Europeana. For K-samsök and Europeana his team just applied for/signed up for API-keys and started to work with the imagery. Stockholmskällan they had to scrape. Latent History used about 23 000 images of Stockholm, most of them drawn from K-samsök and Europeana. As they wanted to focus on Stockholm as an urban space, its form and architecture, they tried to select imagery where there were few are humans shown. They also made sure to select a few images of Stockholm at sunrise and sunset, to give a sense of the passage of time.

For archives, museums and libraries who would like to see their collections used in artistic works – what would be your advice to them in order for that to happen more often?
The first thing Refik mentions is for libraries, archives and museums to offer (user-)friendly APIs and easy access to data. Easy to sign up for, returning images that are free to reuse for artistic purposes.

The second is to offer residencies to artists. Invite them to come and work at your institution, together with your employees, and with your collections. Refik values his residency at Google Art & Culture very highly and believes it’s a good format that others can follow.

The third is related to the first and second: beyond having an API or otherwise releasing your content for reuse invite artists to co-creation workshops, with the collections experts of your institution. The more an artist understands what is in the collection, the more they can do with it:”knowledge is [an artist’s] pigment”.

In this context Refik also mentions the challenge of learning just what is available in a large archive. How do you know what is there? No search bar can tell you and he thinks artworks, or other visualisations, can help artists better understand what’s in a collection and make using its contents to create new works easier. The underlying design metaphor for large archives needs to ”go beyond shelf design”, beyond a direct translation of the analogue to digital.

Digital art has been around for a while, almost as long as there has been computers! How do you see it changing in the coming years?
Here Refik answers that in the coming 5 years or so he thinks we will see radically improved algorithms, especially in regards to GANs (Generative Adversarial Networks). This is an area in rapid development already. He also thinks we’ll see new hardware that makes it possible to crunch ever increasing amounts of images e.g. graphic cards specialised for machine learning/AI and even quantum computing.

Together that should allow AIs/machines to delve deeper into ever larger collections of images and increase the verisimilitude of the virtual architectural space and allow us to “fly inside the mind of a machine”.

More about Refik Anadol
Refik Anadol is a media artist and director born in Istanbul, Turkey in 1985. Currently he lives and works in Los Angeles. He is a lecturer and visiting researcher in UCLA’s Department of Design Media Arts. He works in the fields of site-specific public art with parametric data sculpture approach and live audio/visual performance with immersive installation approach, particularly his works explore the space among digital and physical entities by creating a hybrid relationship between architecture and media arts with machine intelligence. He holds a Master of Fine Arts degree from the University of California, Los Angeles in Media Arts, a Master of Fine Arts degree from Istanbul Bilgi University in Visual Communication Design, as well as a Bachelors of Arts degree with summa cum laude in Photography and Video.

K-samsök växer! Välkomna Västergötlands museum och Västmanlands läns museum

Ett sällskap sitter under ett träd bredvid en gärdesgård.
Picknick i det gröna. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Under sommaren har ytterligare två av landets länsmuseer anslutit sig till K-samsök. Det är Västergötlands museum och Västmanlands läns museum som nu tillgängliggör sina data genom att vara K-samsökspartners.

Västergötlands museum har nu över 111 000 digitala objekt sökbara via K-samsök. Allt från gamla fotografier, grupporträtt till föremål ur samlingarna. Över 55 % av fotografierna har utslocknad upphovsrätt och kan användas helt fritt.

Två män i ett sovrum, vara en sitter i sängen med en träratt i händerna.
Nils Malm och Bertil Malm. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Från Västmanlands läns museum kan man nu hitta 9874 kulturarvsobjekt, varav nästan alla har en digital bild. Majoriteten av objekten är öppet licensierade och hela 84 % av fotografierna kan användas helt fritt då dessa är så pass gamla så upphovsrätten har gått ut (Public Domain). Textilprover, arkeologiska föremål och äldre kabinettfoton är bara några exempel på vad man kan hitta från dem.

Ett sällskap runt ett bord där en stort bakverk och kaffekoppar är framdukade.
Badelunda socken,, ålderdomshemmet. 1930-1940-tal. Västmanlands läns museum. Public Domain.

För att titta på det fantastiska materialet, som nu når än fler användare, rekommenderas ett besök i Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla. Inom kort kommer dessa museers material även att vara tillgängligt via Europeana, den europeiska infrastrukturen för digitala kulturarvsdata.

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan olika kulturarvsinstitutioners databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t ex på webbplatser eller i mobila lösningar. Informationen skördas upp till K-samsök och via ett öppet gränssnitt för utvecklare kan e-tjänster mot olika målgrupper byggas. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system kan man skapa en lokal port för att data ska kunna skördas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Humle – en svensk traditionsväxt?

Mellan natur och kultur i humlegården

Etnologiska undersökningarna i Värmland, Älvdals, Värnäs; Humlegård, 1928, Gösta Berg. Stiftelsen Nordiska museet. CC BY.

Den globala craft beer-rörelsen har inspirerat många vänner av humle, malt och öl i Sverige. 1993 fanns det bara 16 bryggerier i hela landet; redan 2017 hade antalet ökat till 392. Men vad är historian bakom siffrorna? På internationella öldagen tittar vi på humle, en av de viktigaste ingredienserna för öl och sin speciella, bittra smak.

Humle har varit känd sedan 800-talet i Europa – men mest som medicinalväxt eller för att fermentera mat. Detta var också orsaken bakom plantans framgång hos världens bryggerier: öl bryggdes med spannmål innan medeltiden. Men om bryggaren använde humle i stället, ölet höll längre – och var dessutom bakteriefritt på grund av växtens antibiotiska effekt. Särskilt i städerna var detta ett bra argument för öl, då vattnet var ofta förorenad. Så blev öl en av medeltidens favoritdrycker: det kallades också ”flytande bröd”.

Karta över Skokloster humlegård, 1713. Skoklosters slott. Public Domain.

Humleodling har funnits i Sverige sedan 1200-talet. Tillsammans med munkar som bryggde öl kom humlen till Norden som kulturväxt. Öl bryggdes framför allt på kloster eller hemma, men det var mycket svagare än öl i dag. På medeltiden var humleodlingen dessutom inte frivillig: när Kristoffer av Bayern blev kung av Sverige i 1441 bestämde han i sin landslag att varje bonde skulle hålla en humlegård med fyrtio stänger. Odlingsplikten fanns med små förändringar i över 400 år och avskaffades i 1860. Under den tiden användes humleblommor inte bara i ölbryggning: bland bruket som medicinalväxt åts humlens stjälkar, på samma sätt som sparris.

Bryggeri. Blekinge museum. Public Domain.

Men det var just humlens användning i ölbryggning som låg bakom växtens globala framgång. Humlegården som odlingstyp uppkom: sticklingarna planterades på råder och band revorna vid stänger som förankrades djupt i marken. Eftersom humle är en växt med rankor, behöver den mycket ljus: att växa på stång ger humlen maximal solsken och kan gå i blom. På så sätt kan växterna bli åtta till nio meter höga.

Skåne. Humleplockning i Vångatrakten. Nordiska museet. CC BY.

Den typiska skördetiden för humle i Sverige var augusti till september, men traditionellt började man på Bartolomeusdagen den 24 augusti. Fram till industriella revolutionen och den mekaniska humleseparatorns uppfinning 1909 plockades humle för hand – och fortfarande därefter på små humlegårdenar. Bönderna måste dra stängerna ur marken, klippa av klängen och skilja blommor from andra växtdelar. Det var så arbetsintensivt att alla familjemedlemmar fick delta i skörd, även barn.

Humle för ölbrygd, pressad, i originalförpackning, från 1896. Tekniska museet. CC BY.

Fr.o.m. 1800-talet blev ölbryggning i Sverige mer och mer industriell och det var svårt för små, traditionella bryggerier att klara sig mot stora fabriker och tekniska innovationer. På grund av stigande efterfrågan importerades humle också från andra länder med bättre anpassade klimat för växten, till exempel Tyskland eller Tjeckien. Och under 1900-talet köpte större bryggerier och koncerner upp de flesta små bryggerier. Med industriell ölproduktion försvann också en stor del av hembryggningen tillsammans med många humlegårdar. Så blev ölbryggningen också ett mansdominerat yrke: under den tidigare hembryggningens tid var det mest kvinnorna som bryggde öl.

Mellanölet, 1965, Örebro Kuriren. Örebro läns museum. Public Domain.

Efter flera årtionden när koncerner och stora företag dominerade bryggeribranschen, så kom craft beer-rörelsen och ändrade det fr.o.m 1990-talet. Det finns såväl hembryggare som nya mikrobryggerier som koncentrera sig på smaken och hantverk – i dag är bryggeribranschen den snabbast växande branschen i Sverige. Och tillsammans med de små bryggerierna är också humle tillbaka i Sverige: Sedan 2014 finns det kommersiell humleodling igen.

Under 2019 och 2020 deltar Riksantikvarieämbetet i ett projekt kring #openGLAM: Europeana Common Culture. Projektet handlar bland annat om att höja kunskapen om öppna data, stärka samarbetet med institutioner och få nya dataleverantörer, museer med flera, till den offentliga, digitala banken K-samsök och Europeana. Syftet är att tillsammans göra det digitala kulturarvet offentligt och tillgängligt för fler – till exempel i sociala medier, blogg och många mer. Detta blogginlägg är en del av projektet.

Källor Läs mer

Sommar och sol med digitala kulturarvsdata

Kvinnor och män iklädda badkläder på en klippa.
Sällskap iklädda badkläder på en klippa, troligtvis i Helsingborgstrakten. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Public Domain

Sommaren är äntligen här, även om värmen just nu lyser med sin frånvaro. Vad kan då passa bättre än att dyka ned i det fantastiska digitala kulturarv som så många av våra kulturarvsinstitutioner gör tillgängligt för oss alla?

Förbättrad datakvalitet och nya partners

Under våren har vi i K-samsöks förvaltningsteam jobbat tillsammans med våra 64 fantastiska partners för att mer data ska bli tillgängligt för fler. Bland annat ingår vi i Europeana Common Culture, ett projekt delfinansierat av EU-kommissionen, där ett av målen är att höja kvalitén på data samt tillgängliggöra mer kulturarvsdata.

Arbetet med att material från fler svenska kulturarvsinstitutioner ska finnas sökbara i Europeana har intensifierats i och med detta projekt. Under våren har digitala samlingar från Jamtli, Falbygdens museum, Göteborgs naturhistoriska museum, Kulturen i Lund, Östergötlands museum, Värmlands museum och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister skördats upp i Europeana. Det svenska bidraget via K-samsök har i och med detta ökat med över 370 000 objekt. Den största delen av de nya objekten är även öppet licensierade, vilket innebär en högre kvalitetsklassning i Europeanas Publishing Framework.

Två unga kvinnor i baddräkt på strand
Två unga kvinnor i baddräkt på strand. Malen, Båstad, Skåne. Foto: Gunnar Lundh, CC BY

Så här strax innan sommarledigheterna har vi kontaktat ett 100-tal olika kulturarvsinstitutioner för att berätta om möjligheterna med att tillgängliggöra sina digitala samlingar via K-samsök och Europeana. Givetvis hoppas vi på att flera av dessa kommer att synas i K-samsök framöver och att fler på så sätt kan få ta del av dessa institutioners skatter.

Fler nyheter och planer för hösten

Det är fler saker som på gång framöver i anslutning till K-samsök. I slutet av oktober kommer K-samsök att gå över från http till https. Det här är främst en säkerhets- och kompatibilitetsuppdatering, som skyddar användarnas sekretess och integritet, och placerar K-samsök i linje med best-practice på den övriga webben. Övergången kommer att underlätta anrop mot K-samsöks API från webbläsaren på https-sidor. Redan i början av september kommer det att finnas en testmiljö för dem som behöver detta. Bytet kommer att påverka alla som använder sig av K-samöks API. Alla som redan idag har en API-nyckel kommer att få ytterligare information om övergången, men om du har några frågor redan nu, är du välkommen att höra av dig på ksamsok@raa.se

Att nå ut med information i dagens brus är inte alltid så lätt. Därför kommer alla användare av K-samsök inom kort att kunna få information om ändringar i tjänsten genom att prenumerera på ett RSS-flöde. Håll utkik på www.raa.se där information om detta kommer att publiceras.

Framför en husvagn ligger en kvinna i en hängmatta. Bredvid sitter en annan kvinna och en pojke. I bakgrunden syns en annan husvagn.
Husvagnscamping. Foto: Helsingborgs museer, Public Domain

Ett antal studenter från Uppsala universitet Campus Gotland har under våren gjort sina studentarbeten på K-samsök. Redan nu kan vi se att vi kan ha direkt nytta av vissa delar i vårt jobb med att höja datakvalitet och förbättra metadata.

I början av september bör ni ha lite extra uppmärksamhet på Riksantikvarieämbetets Instagramkonto. Då tar vi nämligen följe med Akka och Nils Holgersson för att göra en resa genom Sverige via det fantastiska materialet i K-samsök! På detta sätt vill vi visa den bredd som finns på materialet från våra museer och kulturarvsinstitutioner.

Två kvinnor springer i vattenbrynet.
Sköna dagar på stranden, i Vänern eller vid tältet den sista sommaren före kriget, här Bomstadbaden. Foto: Värmlands museum, Public Domain.

Till sist vill vi även berätta att vår söktjänst Kringla, som bygger på data från K-samsök, har ökat markant i antal besök. I jämförelse med första halvåret 2018 har antal besök i snitt per dag ökat med 64% under 2019 till strax under 1000 sessioner dagligen. Detta är mycket glädjande och visar på att allt fler hittar till vårt digitala kulturarv.

Med detta vill vi i K-samsöks förvaltningsteam önska er alla en riktigt härlig sommar och hoppas att ni hittar några riktiga guldkorn i våra tjänster under sommarens långa och lediga dagar.

Hej Jamtli!

Foto av badande barn som vinkar
Barn badar vid Lillsand. Foto: Hans Andersson. (Public Domain)

Nu kan du hitta fotografier och föremål från Jamtli i K-samsök – verktyget för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. 84 000 av Jamtlis fotografier från olika tider och 47 000 föremål från museets rekvisita-samling finns nu i Kringla för alla att använda sig av. Här hittar du Jamtlis foton och föremål i Kringla!

Bild på barn i trädgårdsgunga
Harry, Ingeborg och John Evald Johansson omkring år 1930. Foto: Erik Olov Byström (Public Domain)

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t ex på webbplatser eller i mobila lösningar. Informationen skördas upp till K-samsök och via ett öppet API kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system är det enkelt att skapa en lokalport.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Hur kan man få översikt över en samling med över sju millioner poster?

Vi fortsätter vår serie om att göra kulturarvssamlingar sökbara ”utforskningsbara” online. I detta det näst sista inlägget presenterar vi en prototyp som är ett försök att göra riktigt omfattande kulturarvsdatabaser ”greppbara”.

Hur kan man göra det enkelt för någon att förstå vad som finns i en riktigt stor databas? Man kan skriva: ”Databasen omfattar ca 7 millioner poster” och därefter hänvisa användaren till en sökruta. Men kan vi verkligen inte erbjuda något bättre än så? I vårt första blogginlägg om generösa användargränssnitt redovisade vi de designprinciper som ger vägledning:
– Show first, don’t ask (provide rich overviews without search)
– Provide samples and clues (using collection content)
– Show relationships (between collection features)
– Provide rich primary content (deliver on the promise)

Med utgångspunkt i den första principen valde vi att utveckla en prototyp som försöker ge just en översikt över en väldigt stor databas med kulturarvsinformation. De andra prototyperna vi utvecklade var ju alla baserade på mindre urval av innehåll. Vi tog därför som utgångspunkt K-samsök som är en samling av kulturarvssamlingar. Totalt innehåller K-samsöks databas fler än sju millioner poster! Den officiella söktjänst som finns för K-samsök är Kringla. Dess landningssida, med de sex ”boxarna” som visar olika typer av objekt och hur många de är ger faktiskt en viss översikt och gör det med innehåll taget från samlingen, men därefter är det sökrutan som gäller.

Vi valde därför för att gå en mer abstrakt väg med fokus på informationsvisualisering som går bortom en grundläggande indelning i objekttyper och antal. Prototypen vi utvecklade ska ses som ett möjligt komplement till (en ny version av) Kringla, inte alls som en ersättning. För att spara oss tid och pengar utgick vi från en design (länk till pre-print version av en artikel om designarbetet) och källkod som Potsdam Urban Complexity Lab gjort för Deutsche Digitale Bibliothek. Det finns ingen anledning att återuppfinna hjulet och Deutsche Digitale Bibliothek försökte tackla precis samma problem som vi: hur kunna ge översikt och insikt i en samling som är så stor?

The landing page for the Kringla Visualized prototype
Kringla Visualiserats landningssida, svensk version.

Vi behövde givetvis göra vissa anpassningar av källkoden men det gick ändå ganska raskt att utveckla vår prototyp ”Kringla Visualiserat/Visualized”. Prototypen ger användaren en översikt över innehållet i K-samsök baserat på tid, nyckelord och platsnamn (i vårt fall landskap). De visualiserade översikterna är interaktiva och länkade till den vanliga versionen av Kringla när användaren vill klicka igenom för att se detaljer om ett eller flera enskilda objekt.

The timeline of Kringla Visualized where the time-selection matches the Nordic Iron Age, 500BC-1050AD
Den interaktiva tidslinjen med ett tidsurval som motsvarar svensk järnålder. Notera att ordmolnen under tidslinjen uppdateras baserat på tidsurvalet. Järn förefaller förvisso vara populärt på järnåldern.

Tidslinjen visade sig också vara till nytta för att upptäcka datakvalitetsproblem! Om man ska tro tidslinjen så finns det flera fotografier i K-samsök utförda innan fotografi uppfanns. En närmare titt visar att det förstås inte är frågan om vare sig tidsresenärer eller att fotografikonsten faktiskt uppfanns av en anonym nordisk bronsåldersbo. Det är givetvis felaktiga metadata som spökar! Ibland enkla misstag men ofta att datumet för fotografiet och dateringen av fotografiets motiv blandats samman.

Timeline showing a number of photographs taken long before photography was invented. Metadata errors are the cause.
Felaktiga metadata eller tidsresenärer?

En annan vy som finns tillgänglig i prototypen är en översikt över antalet poster av en viss objekttyp (Kulturlämning, Byggnad, Fotografi, Föremål, Konstverk, etc.) som det finns i K-samsök för varje landskap. Den här typen av översikter vet vi att många forskare och handläggare är intresserade av att ha tillgång till.

Charts visualising the number of objects of a specific type per Swedish province.
Visualisering av antal objekt av varje typ per landskap.

Det man ska vara medveten om när man visualisera statistik på detta viset är förstås att uppmuntra användarna till källkritik. Det finns många aspekter man behöver väga in när man tolkar statistiken, t.ex. vilka landskaps kulturarv är mest befolkade? Eller har ar flest starka kulturarvsinstitutioner?

Den här vyn, om man går vidare och utvecklar prototypen till fullödig produkt, skulle kunna utvidgas till att låta användaren välja andra geografiska indelningar (Län, Kommun, Socken) men också välja att se statistik på finare klassificeringar under objekttyperna. Exempel på detta skulle kunna vara olika byggnadstyper (Slott, Koja, Torp, Stadshus, etc.), olika fornlämningstyper (Runsten, Hög, Boplats, etc.), olika föremålstyper (fibula, brakteat, flintyxa, etc.), eller olika konstverksformer (målning, skulptur, vävnad, etc.). En annan möjlighet vore att välja arkeologisk periodindelning, århundraden eller årtionden som en dimension att segmentera graferna.

Testa gärna Kringla Visualiserat själva! Och om ni har feedback och synpunkter så är dessa mycket välkomna. Maila dem gärna då till ksamsok@raa.se.

Källkoden till Kringla Visualiserad/Kringla Visualized är tillgänglig och öppet licensierad.

Att söka bland kulturarv

Webbplatsen Kringla är ett gränssnitt mot K-samsök, en samsökningstjänst för kulturarv där du kan söka i samlingar hos mer än sextio svenska museer, arkiv och register. Under 2018 besöktes Kringla 256 010 gånger (i genomsnitt gjordes 701 besök per dag).  En stor del av besökarna hittade något av alla sju miljoner kulturarvsobjekt via Google och klickade sig sedan inte vidare på Kringla, men det var också många besökare som sökte i innehållet efter sådant de var intresserade av. Vad kan vi utläsa av webbstatistiken att användarna var intresserade av att hitta?

Skärmdump av Kringla

På Kringla finns det flera olika sätt att söka i samlingarna:

  • Fritextsökfältet högst upp där användaren kan skriva in egna sökord eller bara trycka på ”Sök” för att få upp alla objekt
  • Kartsökning (finns länkad under fritextfältet)
  • Detaljerad sökning med olika fasta fält (finns länkad under fritextfältet)
  • Fasta sökingångar på startsidan (kategorierna Föremål, Fotografier osv)

Utöver de olika sökvägarna kan användaren också filtrera sökresultatet på olika sätt på sökresultatsidan. Olika söksätt går förstås att kombinera, till exempel genom att fritextsöka och sedan avgränsa sökresultatet genom att trycka på de givna kategorierna på sökresultatsidan.

Fritextsökningar

Nästan 37 000 olika sökord användes under 2018 – det inkluderar dock olika kombinationer av söktermer samt stor/liten bokstav, till exempel räknas ”Malmö”, ”malmö” och ”malmö chokladfabrik” som tre olika söktermer, så i praktiken handlar det om färre ord.

De 50 vanligaste sökorden består framför allt av platsnamn och namn på ting eller företeelser, fördelat på ungefär hälften platsnamn och hälften övriga substantiv. Enstaka personnamn och företagsnamn förekommer också. Platsnamnen är till stor del småorter i Sverige (Matfors, Malung m fl), men även Grekland finns med bland de vanligaste söktermerna. Tingen som finns bland sökorden är blandade, allt från järnväg till ljusstöpningsform.

De tio vanligaste söktermerna 2018, återgivna som de skrevs in i sökfältet:

  1. same
  2. malmberget
  3. Nätra
  4. Malmö
  5. Carl Larsson
  6. streiff
  7. björkvril
  8. bommars
  9. Hablingbo Burge
  10. ankarede

Flera av dessa sökord fanns även med på topplistan 2017.

Kategori-sökningar

De övriga sätten att söka på har att göra med kategorier och andra fasta avgränsningar, till exempel vilken typ av objekt (byggnad, fotografi osv) det handlar om eller vilken minnesinstitution som ansvarar för objektet. Användningen av dessa kategorier är svår att överblicka, men hur många gånger sökresultat som använder en viss filtrering har visats kan ge en fingervisning om hur de används. Antalet sidvisningar är antalet gånger sidor har laddats och säger inget om hur många användare det rör sig om eller hur många söktermer som har kombinerats i samma sökning. Siffrorna säger alltså mer om förhållandet mellan olika typer av kategoriseringar än om hur många sökningar som görs.

Diagrammet nedan visar antalet visningar av sökresultatsidor som använder någon av de fasta kategorier i K-samsök som finns som sök- eller filtreringsmöjlighet i Kringla. Kategorier som har med geografi att göra har här slagits ihop till ”Geografisk avgränsning”, tidskategorier är sammanslagna till ”Avgränsning i tid” och ”Övrig metadata” omfattar sökfält/filtreringar som har använts väldigt lite under året (till exempel ID-nummer).

Stapeldiagram: Antalet sidvisningar för olika sökavgränsningar i Kringla 2018. Typ av objekt är klart vanligast, därefter följer Geografisk avgränsning, Förvaltande organisation, Avgränsning i tid, Rättigheter för innehållet, Ämne samt Övrig metadata.

Typ av objekt (fotografier, föremål, kulturlämningar osv) är den klart vanligaste avgränsningen i sökresultaten. Det är en väl synlig kategori på Kringla: flera av objektstyperna finns som fasta sökingångar på startsidan, det är också den kategori som ligger högst upp bland filtreringsalternativen på sökresultatsidan och den finns dessutom med under detaljerat sök. Även med det i åtanke är det stor skillnad mellan hur ofta typ av objekt används som avgränsning jämfört med övriga kategorier. Den typ av avgränsning som används näst mest – den geografiska som utgörs av flera olika fält och kategorier (inklusive kartsök) – når inte ens upp till en fjärdedel av sidvisningarna för objektstyperna.

Det är också klart vanligare att avgränsa söket geografiskt än att göra tidsavgränsningar. Här verkar det vara vanligare att filtrera sökresultatet enligt landskap än att använda kartsökningen, men landskaps-kategorin är troligen också mer synlig för de flesta användare än vad kartsöksmöjligheten är. Även bland fritextsökningarna är platser vanliga, se ovan.

”Rättigheter för innehållet” har att göra med hur bilder och annan media får användas, och eftersom fria licenser (Public Domain Mark, CC BY) är vanligast bland de sökresultaten rör det sig sannolikt ofta om besökare som vill hitta bilder de kan använda sig av.

I stapeln ”Typ av objekt” gömmer sig så klart många olika objektstyper eftersom innehållet i K-samsök är väldigt varierat. Men det är tydligt att sökningar bland fotografier är klart mest populärt, medan vissa typer av objekt knappt aktivt sökts fram alls:

Stapeldiagram: Antal sidvisningar för sökresultat för olika typer av objekt. Fotografier har den högsta stapeln. Kategorierna Föremål, Byggnad, Kulturlämning, Dokument, Person, Karta, Konstverk, Ritning, Bok, Kulturmiljö och Film/Video följer i en snabbt fallande mängd. Övriga objekttyper i Kringla används väldigt lite i sökningar.

Antalet sidvisningar för sökresultat som är avgränsade till fotografier utgör faktiskt en åttondel av alla sidvisningar på Kringla 2018! I jämförelse med övriga typer av kategorier har dock även objektstyperna Föremål, Byggnad och Kulturlämning relativt stor användning.

Sökstatistiken speglar inte riktigt fördelningen av innehållet i K-samsök/Kringla — den största kategorin där är föremål (3 miljoner objekt i skrivande stund), följt av fotografier (2 miljoner objekt), kulturlämningar (1 miljoner objekt) och dokument (500 000 objekt).

Sammanfattningsvis

En stor del av sökningarna i Kringla handlar om bilder eller om objekt kopplade till en viss geografisk plats — säkert ofta i kombination. Det finns också tydligt både användare som söker efter något specifikt (till exempel ”dosspänne”) och användare som hellre vill se allt som finns inom en viss kategori (till exempel alla objekt som har med Anundsjö att göra). Bland sju miljoner objekt från över sextio olika källor finns goda möjligheter att hitta det man söker, men också en stor utmaning i att hitta rätt i ett innehåll som har så skiftande karaktär.

Vad ser en artificiell intelligens när den tittar på museers bilder?

Ett ofta citerat problem i att göra kulturarvssamlingar tillgänglig och sökbara på webben är att vi som katalogiserar föremål, fotografier och andra kulturarvsobjekt använder termer och ett språk som inte faller sig naturligt för ”den vanliga användaren”. När användaren sedan knappar in sina sökord i våra söktjänster matchar de illa med våra termer. Resultatet är att användarna alltför ofta inte finner vad de söker.

I takt med utvecklingen av artificiell intelligens har datorer de senaste åren blivit alltmer kapabla att extrahera information från bilder: nyckelord, känslouttryck i ansikten, färger, m.m. Kan vi kulturarvsinstitutioner använda AI för att göra våra samlingar mera sökbara? Vi bjöd in studenter i systemvetenskap att testa möjligheterna. Två studenter från Uppsala universitet – Alfred Bjersander och Max Collin – antog utmaningen och nedan berättar de om sina resultat.

Vi har på inbjudan under våren tagit fram en prototyp för att göra bilder sökbara baserat på dess innehåll. Projektet resulterade i en webbapplikation som tillgängliggjorts vars källkod finns öppet tillgänglig.


AI:n ser segelfartyg. Skärmdump från prototypen.

Projektets mål var att utveckla en prototyp som kunde visa på eventuella styrkor eller svagheter med att tillföra maskinextraherade attribut till bilder som tillgängliggörs av Riksantikvarieämbetet. Google Vision användes tillsammans med K-samsök för att sammanfoga bildinformation. Resultatet presenteras via en webbapplikation som ger möjlighet att söka i bildmaterialet genom att dels kombinera etiketter samt söka på kombinationer av färger.


AI:n gör en modeanalys! Skärmdump från prototypen.

En utvärdering av prototypen visar att de tillförda etiketterna ökar möjligheten att framgångsrikt söka i bildmaterialet. Utvärderingen visar också på förekomsten av falska negativ, där bilder inte tillförts den information som förväntas. Kombinationer av valda etiketter kan därför minska antalet träffar där så inte borde vara fallet. Exempelvis minskar antalet träffar om etiketterna “människa” och “porträtt” kombineras.

Förmågan att söka bland bilder utifrån färginformation är i K-samsöks befintliga metadata begränsad till manuellt annoterade textfält. Prototypen tillför därför ett nytt sätt att utforska bildsamlingarna genom att kombinera färger.

Prototypen avgränsades till ett slumpmässigt urval om tusen bilder från K-samsök. Även om urvalet inte är så omfattande tycker vi att resultatet visar på hur ett komplement med maskinextraherade attribut kan förbättra sökupplevelsen.

För den som är nyfiken att lära mer om detta arbete finns källkoden och den uppsats vi skrev baserat på detta projekt tillgängliga online.

Över 12 000 bilder från Värmlands museum tillgängliggörs via K-samsök

Värmlands museum har valt att leverera data om sina samlingar till K-samsök – verktyget för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. 

Karlstads Spisbrödsfabrik, senare KF:s bageri, på Långgatan 31-33 i kvarteret Höder. Bilden tagen 1935 samma år som KF tog över verksamheten. Foto: Dan Gunner, Public Domain.

De 12536 objekten från Värmlands museum består av fotografier och bilder på föremål från museet. Fotona avbildar ofta olika interiörer och exteriörer från offentliga institutioner och verksamheter. En hel del gruppfotografier och dokumentära foton på olika händelser finns också med bland bilderna.

En storbrand  bröt ut i Karlstad den 10 september 1980 i kvarteret mellan Lantvärnsgatan och Industrigatans östra sida på Tormestad. Branden startade i en spånsilo och spreds österut i den hårda vinden till ett återvinningsföretag som hade flera hundra ton papper öppet lagrat. Branden krävde en insats av flera brandkårer. Foto Lennart Wängestam, CCBY-NC-SA.

Kika på alla bilderna från Värmlands museum i Kringla

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar (t.ex. på webbplatser eller i mobila lösningar). Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system är det enkelt att skapa en lokalport.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.