Archive for the 'K-samsök' Category

Snubbla på Gustaf II Adolfs harnesk

 

porträtt av Gustaf II Adolf

Porträtt av Gustaf Adolf målat av J Hoefnagel. Förvaltare: Livrustkammaren, källa: Wikimedia

Sedan ett år tillbaka kan man i Kringla söka ner i Livrustkammarens material. Det som är kul med det materialet är att man får många relaterade objekt i högerkanten – om man t ex söker upp Gustaf II Adolf så ser man i högerkanten en hel radda relaterade objekt, till exempel hans harnesk. Man ser också händelser som han har närvarat vid, t ex bröllopet när han gifte sig med Maria Eleonora. Man kan också hitta den mellersta av krigarkonungens Lützenskjortor. Och om man inte är lättäcklad så kan man kika på fem hårstrån av ”Gustaf Adolph den Stores hufvud”.

Framtiden kommer att innebära mer av detta – smarta samband mellan objekt som har någon sorts relation. Man kommer lättare att hitta det man letar efter, och det man inte visste att man letade efter. Det kulturarv och den historia som tidigare har varit uppsplittrat i olika arkiv, magasin, databaser och till och med ämnesområden kommer nu på ett fiffigt sätt att hänga ihop. Detta kommer så klart att spara tid för många människor och göra en massa nytta i samhället. Förutom att spara tid så kommer det nog att hjälpa en och annan att slå ihjäl tid också…

 

>>Sophie Jonasson arbetar på Riksantikvarieämbetet med bl a Kringla.

Teknisk utvärdering av K-samsök


Av: opensourceway (CC by-sa)

Under våren och försommarens 2008 utvecklades K-samsök protokoll inom ramen för ett öppet och brett samarbetsprojekt, med en lång rad institutioner och myndigheter involverade. Sensommaren 2008 påbörjades systemutvecklingen som sedan genomförts i flera omgångar fram till 2012. I början av 2011 övergick K-samsök från att vara ett projekt till att förvaltas löpande av Riksantikvarieämbetet. I utvecklingsarbetet har både interna och externa systemutvecklare deltagit. Under den tid som K-samsöks utvecklat har nya krav ställts; K-samsök ska kunna hantera mer komplex data, stötta semantiska sökningar, kunna skalas upp, vara driftsäkert etc. Därför har vi valt att kvalitetssäkra det genomförda arbetet och skapa förutsättningar för en bredare samverkan kring K-samsök. Denna kvalitetssäkring genomfördes under slutet av 2012 av en oberoende konsult som belyst K-samsök utifrån några utvalda synvinklar.

Resultatet kan sammanfattas i följande punkter:

Styrkor

  • Adekvat och skalbar arkitektur
  • Förvaltningsbar och flyttbar kod
  • Anpassat för att licensieras som öppen källkod
  • Lämpliga protokoll i integrationer
  • Kraftfulla textuella sökningar
  • Väl dokumenterat

Möjligheter/behov

  • Stöd för fler format
  • Formalisering av RDF-formatet
  • Länkning av informationen
  • Inferens kopplade till flera format
  • Utökat stöd för semantiska sökningar

Ladda ner hela rapporten (pdf)

>>Johan Carlström, systemförvaltare för K-samsök

DAP och digital infrastruktur: reflektioner från 2012, och planer för 2013

En oriktad graf bestående av länkade noder

I våras började vi med ett nytt och ambitiöst program för att ta reda på — och få någon sorts ordning i — flödet av digital arkeologisk data. Den ‘Digitala Arkeologiska Produktionskedjan‘ eller ‘DAP’, som det provisoriskt heter, har fått en lovande start under 2012!

Efter en del planeringsarbete och uppsökande på våren genomförde vi under sensommaren en kartläggning över den nuvarande produktionskedjan för arkeologisk information inom tillämpningen av Kulturminneslagen. Den här förstudien utfördes som en del av Riksantikvarieämbetets samverkan med Länsstyrelserna, med syftet att hitta sätt att förenkla överföringen av digital data oss emellan. Förstudien innebar fyra arbetsmöten i Stockholm, varav två handlade i huvudsak om sätt att förena olika ärendehanteringssystem inom Länsstyrelserna, och två om den bredare kartläggningen av den digitala arkeologiska produktionskedjan. Deltagande var representanter från olika delar av den svenska kulturvårdssektorn, från Länsstyrelserna, museer, arkeologiföretag, universitetsforskare och olika avdelningar av Riksantikvarieämbetet.

Arbetsmötena blev väldigt givande, med flera utredda frågor och även några nya frågor, som ledde till livliga diskussioner. En delrapport från förstudien levererades i oktober, och en slutrapport i december. Rapporten beskriver kortfattat hur KML-processen ser ut idag, med särskilt fokus på informationsöverföring mellan olika aktörer, och lämnar förslag på fortsatt arbete för att göra processen smidigare, säkrare och nyttigare. Den ligger till grund för våra planer för DAPs framtid, och vi lämnade 2012 väl förberedda för de nästa faserna i arbetet.

I övrigt har DAP-programmet under 2012 presenteratsCAA-SE; vi har haft givande diskussioner med representanter från den Norska Riksantikvaren som står inför många av de samma digitala utmaningarna som vi; och vi har gjort framsteg mot ett närmare samarbete med befintliga tjänster i angränsade områden, som SEAD och SND.

DAP 2013

Utifrån rekommendationerna i rapporten från sommarens förstudie kommer fortsättningen på DAP-programmet under 2013 att bestå i huvudsak av ett omfattande planeringsarbete. Detta ska delvis fördjupa processkartläggningen som utfördes under 2012, men framförallt modellera och kartlägga andra aspekter av DAP programmet som vi knappt har berört hittills. Vi ska exempelvis genomföra ett begreppsmodelleringsarbete för övergripande arkeologiska begrepp (t.ex. lämningstyper, perioder och antikvariska händelser). Det är tänkt att detta i sin tur, tillsammans med en kartläggning av interna processer, ska ligga till grund för påföljande datamodellering som kan hjälpa oss skapa nya system som bättre hanterar kulturvårdsdata enligt både vår egna och andras behov. Begreppsmodelleringen blir också viktig för att kunna skapa maskinläsbara semantiska ontologier för gemensamma arkeologiska begrepp, som kan kopplas till liknande standarder från andra länder och användas som auktoriteter för svenska kulturvårdsresurser på nätet.

Målet är att det vid årets slut ska finnas en plan för utvecklingen av en ny infrastruktur för arkeologisk information, och att vi därmed ska vara väl förberedda att börja med det konkreta utvecklingsarbetet under 2014. Som förr ser vi fram emot att samarbeta med och få återkoppling från andra. En av förstudierapportens tydligaste rekommendationer är att vi ska skapa någon sorts förvaltningsråd bestående av olika intressenter i kulturvårdssfären, för att hitta öppna, gemensamma lösningar som alla kan få nytta av.

>>Marcus Smith jobbar med utredningen kring arkeologisk information på Riksantikvarieämbetet

Nu har vi kopplat ihop Kringla och Wikipedia


Såhär visas Wikimedia-bilder i Kringla. Bilderna är från Wikimedia Commons, texten från Bebyggelseregistret.

Inom ramen för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt så har vi utvecklat bättre kopplingar mellan Kringla och Wikipedia och Wikimedia Commons. Dessa funktioner driftsattes igår:

  • En inloggad användare kan lägga in länkar till artiklar i Wikipedia och media i Wikimedia Commons som sedan visas i Kringla. Dessa länkar sparas i vår databas för användargenererad information (även kallad UGC-hubben).
  • När ett objekt saknar en egen bild visas istället en bild från i första hand relaterade objekt, i andra hand Wikimedia Commons. Exempel.
  • Ett script som ”skördar” Wikipedia- och Wikimedia-objekt (artiklar och media) som innehåller länkar till K-samsöksobjekt (inleds med http://kulturarvsdata.se). Dessa länkar och tumnaglar till bilder visas sedan i Kringla. Det handlar om ca 4600 länkar till artiklar och 13 900 länkar till bilder, bl a från årets omgång av Wiki Loves Monuments (se en av vinnarna här). Detta innebär att om du som är skribent på Wikipedia skriver en artikel och länkar till en källa som finns i K-samsök så visas den automatiskt i Kringla inom några dagar. På så sätt använder vi innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons för att visa på sammanhang samt en mer tilltalande visuell upplevelse.  Exempel.

Utöver detta har vi passat på och gjort några andra förändringar i Kringla:

  • En användare kan filtrera sitt resultat på rättigheter till bilder mm, t ex Creative Commons-licenser. Du kan t ex söka fram bilder som går att använda i skolarbeten.
  • Ett enklare sätt att hitta objektens URI:er

Här hittar du mallar som hjälper dig att lägga in länkar på rätt sätt i Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vår Wikipedian developer in residence har utvecklat fler sätt att göra kopplingar mellan K-samsök och Wikipedia, mer om det i ett senare blogginlägg.

Testa gärna, hittar du buggar eller andra felaktigheter så blir vi glada om du skriver en kommentar här eller skickar ett mail till kringla@raa.se

>>Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Så kan Wiki Loves Monuments berika data från Riksantikvarieämbetet


Vinnaren av förra årets svenska upplaga av Wiki Loves Monuments. Foto: Ulff (CC by-sa)

Den gångna helgen sparkade årets upplaga av Wiki Loves Monuments igång. Det är en tävling som går ut på att fotografera fornminnen, byggnader och fartyg och ladda upp dessa på Wikimedia Commons (den mediadatabas kopplad till Wikipedia). På så sätt kan bilderna användas för att illustrera artiklar om t ex k-märkta hus. Ansvariga för den svenska delen av tävlingen är Wikimedia Sverige tillsammans med användarna på svenskspråkiga Wikipedia.

Det finns appar både för Android och iOS vilket gör det möjligt att fota och ladda upp bilder direkt på plats. Jag har själv testat Android-appen och det funkar riktigt smidigt. Data från FMIS och Bebyggelseregistret ligger till grund för fornminnes- och byggnadsdatan som används i tävlingen.

Vi håller just nu på att planera för höstens utvecklingsomgång i K-samsök (SOCH) och Kringla och ett av våra “spår” är att utveckla möjligheter att visa bilderna från tävlingen (och givetvis andra bilder) vid t ex fornminnen i Kringla. Detta möjliggörs då man vid uppladdningen av bilden anger id-numret i FMIS resp Bebyggelseregistret. Länkarna lagras i vår databas för användargenererat innehåll och kopplas ihop genom K-samsök.

På så sätt kan vi använda den crowdsourcade datan för att kvalitetshöja data från Riksantikvarieämbetet och då många fornminnen och byggnader saknar bilder är detta mycket värdefullt. Detta begränsas givetvis inte till Riksantikvarieämbetets data utan all data i K-samsök kan kopplas ihop med bilder i Wikimedia Commons.

Då de uppladdade bilderna dessutom märks med Creative Commons så finns det inte heller några rättsliga hinder för oss att att visa dessa i våra tjänster.

>> Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

 

Nu länkar vi ihop Kringla och Wikipedia

Som en del i vårt arbete med att koppla ihop data i K-samsök (t ex fornminnesdata) med artiklar i Wikipedia så kan du nu som inloggad användare lägga in länkar till Wikipedia från objektspresentationerna i Kringla. Tanken med detta är att kunna ge användarna en möjlighet att läsa mer om intressanta föremål/platser/personer osv och få tillgång till fler källor.

Du kan registrera ett nytt konto eller logga in med ditt Platsr-, Facebook-, eller Twitterkonto. Konton du skapar i Kringla kan du sedan använda även för att logga in på Platsr. Du kan lägga in två typer av länkar; dels länkar till artiklar som beskriver objektet (t ex Rökstenen), dels länkar till närliggande ämnen (t ex runor i exemplet Rökstenen). Exempel.

Tanken är att senare tillgängliggöra dessa länkar så att de kan användas i fler tredjepartsapplikationer baserat på K-samsöksdata. Vi kommer under hösten även att se över möjligheterna att “skörda” länkar till Wikipedia-artiklar som innehåller länkar till objekt i K-samsök (t ex kyrkor i Bebyggelseregistret, exempel), dvs finns det en länk till t ex en kyrka i en Wikipedia-artikel så syns länken till denna artikel vid objektet i Kringla.

Då detta är en beta-funktion kan det finnas saker som behöver förfinas. Hittar du buggar eller har förslag på vidareutveckling får du gärna kommentera här eller kontakta oss på kringla (at) raa.se.

>>Johan Carlström jobbar med Kringla, K-samsök och Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Fornminnen + spel + smartphones

I måndags pratade jag på Parolado som anordnades av Riksutställningar tillsammans med  Business Arena, Fastighetsnytt och Gotlands Näringsliv och Etablering AB under Almedalsveckan. Parolado går ut på att man håller ett 6 minuter långt mikroföredrag om en idé eller något annat man brinner för. Jag pratade om hur man skulle kunna kombinera fornminnesdata och spel/gamification.

På Riksantikvarieämbetet och andra institutioner så har man pratat om Digital by Default under en tid, dvs om en resurs in finns på nätet är risken stor att användaren inte hittar och använder den. Under senaste åren har det blivit tydligt att det dessutom handlar om Mobile by Default, dvs att man bör utgå ifrån att användaren har en smartphone, tablet eller annan bärbar enhet som primär pryl för att få tillgång nätet.

Jag kommer i detta inlägg att presentera en idé på en mobilapp som jag funderat kring. Denna app finns inte och vi på Riksantikvarieämbetet kommer inte att utveckla en sådan. I slutet av inlägget berättar jag varför vi inte kommer att utveckla en sådan app. Idén går ut på att kombinera fornmimmen, spel och smartphones.


Foto: På-Nils Nilsson, 1977.

Har ni tänkt på att ibland när man rör sig ute i naturen så händer det att man ser saker som fångar ens intresse, saker som sticker ut och som inte känns som ett resultat av naturen själv? Det kan vara en ruin efter ett gammalt torp eller ett röse högt uppe på en höjd. Detta sätter igång fantasin, åtminstone hos mig. Vem bodde där och hur såg det ut? Varför bemödade man sig att släpa alla dessa stenar upp på höjden och varför var det viktigt att de var lika stora?

Ibland behöver vi träna ögat eller titta efter en extra gång för att se fornminnen. Idag finns det dock digitala hjälpmedel som hjälper oss att hitta dessa, både när vi sitter hemma vid datorn eller finns ute i naturen med våra smartphone i högsta hugg!

Fler och fler äger idag en smartphone. Har du en sådan vet du nog att det idag finns flera sätt att ”checka in” på en plats med hjälp av en mobiltelefon för att sedan dela denna plats med andra. Denna plats kan vara en affär, restaurang eller konsert. Kanske finns det personer jag känner i omgivningen som jag vill träffa eller som vill träffa mig? De mest kända tjänsterna för detta är nog Foursquare och delvis Facebook. Dessa tjänster har även ofta ett spelmoment där jag tävlar med mina vänner, t ex vem som besökt en plats flest gånger.

Gemensamt för fornminnen och tjänsterna ovan är att de tar avstamp i platser i landskapet, platsen där jag befinner mig just nu.

Nu över till min idé…


Galgberget i Visby. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet

Tänk dig att du befinner dig uppe på Galgberget strax utanför Visby. Du funderar över vad den konstiga stenkonstruktionen kan vara? Du plockar fram din smartphone och ser vad som finns i närheten. Du väljer galgen från listan du får fram, får en kort beskrivning och väljer att checka in. Eftersom du inte är först på platsen får du endast några få poäng men du ser att det inte finns något foto som föreställer galgen. Eftersom du är först med att fota får du några extra poäng och väljer sedan att dela platsen och fotot på t ex Twitter. Annan interaktion (t ex en tolkning) skulle kunna ge fler poäng osv. Du kan sedan tävla med dina vänner, få extrapoäng för att du t ex checkat in på flest runstenar osv. Man kan även tänka sig en skärning där olika kommuner eller socknar tävlar om att vara först att fota alla fornminnen i en viss kommun. På detta sätt dokumenterar vi kulturarvet samtidigt som det är kul. :)

Då ställer du dig kanske frågan; varifrån ska jag få alla dessa fornminnesdata, med koordinater dessutom? Sådant kostar säkert dyra pengar. Riksantikvarieämbetet förvaltar en webbtjänst som heter K-samsök som tillgängliggör kulturarvsdata från svenska museer, Riksantikvarieämbetet m fl. Via denna tjänst kan du, gratis, hämta information från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister via ett öppet API och använda i andra tjänster, t ex appar för smartphone. Detta register innehåller information om drygt 800 000 fornminnesobjekt, allt från husgrunder och runstenar till vrak och ringmurar och växer hela tiden. Just nu planerar vi att tillgängliggöra datan i K-samsök under Creative Commons Zero eller CC0 för att säkerställa att datan är fri att använda i alla sammanhang. Du skulle alltså kunna ta några kronor i betalning för appen utan att någon säger ifrån.

Vi på Riksantikvarieämbetet har inte medel att utveckla och ffa förvalta en sådan här ”fornminnesincheckningstjänst”. Vi har inte heller tillräcklig kunskap om målgrupper och användarbeteenden. Istället tillhandahåller vi bra grunddata som vi gärna delar med oss av och som vi hoppas kan används på nya och oväntade sätt. Är du sugen på att förverkliga min idé eller har du en helt annan idé? Skicka ett mail till ksamsok (at) raa.se för att få en API-nyckel.

>>Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Carl Curmans bilder på Pinterest


Skeppsbron vid kejsar Wilhelm II:s besök. Foto: Carl Curman, 1888

Pinterest är bland det senaste på social media-himmelen och är en foto-delningssajt där användarna kan samla bilder baserat på teman, t ex händelser eller intressen. Europeana gör just nu ett test med att lägga ut (eller “pinna”) bilder på Pinterest från de deltagande institutionerna. Bland annat har man lagt upp grupper om Art Nouveau och posters.

Under de kommande veckorna kommer Europeana att lägga ut bilder tagna av svenske Carl Curman. Carl Curmans bilder återfinns i Riksantikvarieämbetets fotodatabas.  Bilderna är uppdelade på tre teman; Personer, Landskap och Stockholm. Samlingen är vald utifrån att de är upphovsrättsligt fria samt välgjorda och tankeväckande.

Det ska bli intressant att se hur detta test faller ut, hur mycket bilderna delas vidare och används.

>>Johan Carlström jobbar med K-samsök och Europeana på Riksantikvarieämbetet.

Rapport från den tekniska workshopen


Henrik Summanen visar hur Riksantikvarieämbetets informationsarkitektur ser ut. Foto: Johan Carlström

I tisdags förra veckan träffade vi våra Wikipedians in Residence (Lennart och André) för första gången. Här kommer en kort sammanfattning med en del av det vi diskuterade. Wikimedia Sverige representerades av Jakob Hammarbäck och Arild Vågen. Från Riksantikvarieämbetets sida deltog jag själv, Henrik Summanen och Hanna Glansholm. Henrik inledde med att beskriva den tekniska infrastrukturen på Riksantikvarieämbetet med t ex K-samsök, Kringla, Platsr, FMIS och Bebyggelseregistret. Målet med workshopen var att ringa in ett antal case där Wikimedia och K-samsök (m fl) kan kopplas ihop.

Vi diskuterade hur K-samsök kan dra nytta av de länkar som finns i Wikipedia (till t ex kykor). Idén är att, genom att hitta K-samsökslänkar i Wikipedia, kunna spara ner länkar till respektive Wikipedia-artikel i vår UGC-databas som idag endast används av Kringla för att sedan visa länkarna i anslutning till byggnadsbeskrivningen i Kringla. Det behöver såklart inte vara en kyrka eller byggnad som artikeln handlar om utan vad som helst som finns i K-samsök, t ex föremål från Livrustkammaren eller Ales Stenar. För att detta ska vara till nytta för flera applikationsutvecklare kommer vi dock behöva öppna upp UGC-hubben för flera. Vi diskuterade även hur Wikipedia skulle kunna hämta koordinater automatiskt om det finns en länk till t ex Bebyggelseregistret. Det finns en hel del mallar i Wikipedia kopplade till t ex byggnadskategorier. En del i projektet skulle kunna vara att komplettera dessa för att mer stämma överens med Bebyggelseregistrets kategorier.


Foto: Johan Carlström

Vi diskuterade även auktoriteter, framför allt för personposter. Dessa saknas ofta som resurser tillgängliga på nätet. Undantaget är t ex Libris och Viaf men de innehåller endast författare (i bred bemärkelse). Det skulle även behövas auktoriteter för fotografer, händelser mm. Kan LEMO annotation framework vara till nytta här?

Just nu pågår ett projekt som heter Wikidata som i korthet går ut på att utveckla en strukturerad och maskinläsbar version av Wikipedia. Wikidata ligger 9-12 mån fram i tid men det är viktigt att redan nu ta höjd för det så att jobb inte utförs i onödan.

Vad som nu återstår är att tidssätta och prioritera det som vi kommit fram till och koka ihop det till ett antal leveranspunkter. Nästa tillfälle att träffas är i början av hösten då de slutgiltiga formerna den mer pedagogiska delen av projektet kommer att behandlas.

>>Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Wikipedian Developer in Residence

Här kommer en kort presentation av vår andra Wikipedian in Residence, André Costa. Han kommer att jobba med de mer tekniska bitarna kring Wikipedia och K-samsök.

André Costa

André Costa har varit aktiv på Wikipedian sedan 2006 och har även varit administratör på Wikipedia. Han har tidigare bl a varit inblandad i projektet Wiki Loves Monuments som gick ut på att fotografera svenskt kulturarv. Inom ramen för Wiki Loves Monuments bekantade han sig med K-samsöks API. Hans fokus på senare år har alltmer riktats mot ökad allmän tillgång till den delen av kulturarvet som vårdas av ABM-sektorn samt digitaliseringen av dessa resurser. Just nu avslutar han sina doktorandstudier  inom teoretisk fysik vid  University of Edinburgh.


Idag genomför vi en workshop för att sätta ramarna kring det tekniska arbetet kring vårt Wikipedian in Residence-projekt. Mer om det senare!

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.